Internet har de senaste åren haft en stor ökning i antalet användare. ?Nätet? användes till en början mest i den akademiska världen, men idag är användarskaran mycket bred. Många svenska lantbrukare är Internetanvändare, vilket ger Lantbrukskooperationens företag den bas, som krävs för att det ska bli lönsamt att utveckla tjänster, som tillför medlemmarna nytta. Med elektronisk handel kan bonden och dennes affärspartners ha en närmare, bättre och mer interaktiv kommunikation.

De centrala delarna i denna studie är föreningens ekonomiska nytta för medlemmen, problem med vagt definierade äganderätter samt nytta förknippad med sociala och ideologiska faktorer, som i detta arbete benämns ?icke-ekonomiska faktorer?. Dessa delar analyseras med hjälp av ett antal teorier, som främst är transaktionskostnadsteori, agent- och äganderättsteori samt institutionell teori. Resultatet av studien visar att en stor del av Lyckeby Stärkelsens försäljning har sitt ursprung i de vidareförädlande bolagen, vilket betyder att de innehar en väsentlig betydelse för medlemmens nytta av föreningen. Av studien framgår också att de omsättningsbara leveransrätternas relativt höga marknadsvärde i slutändan leder till att endast de mest effektiva odlarna med den högsta råvarukvaliteten blir kvar i föreningen, vilket bidrar till en positiv utveckling av det kooperativa företaget. Enkätundersökningen resulterade i att påvisa att Lyckeby Stärkelsens organisationsmodell, med en sluten medlemskrets och omsättningsbara andelar, gör att annars vanligt förekommande problem i lantbrukskooperativa företag minskar eller försvinner helt. Det framkom också att medlemmarna i Lyckeby Stärkelsen sätter ett stort värde på den sociala gemenskap och det kontaktnät som föreningen ger upphov till.

Kooperativa företag har ständiga svårigheter att generera egenkapital, eftersom medlemmarna sällan erhåller ränta på sitt insatskapital. Dock behövs kapital till investeringar såsom företagsförvärv, FoU samt marknadslanseringar. KLS Livsmedel ek. för. (KLS) står nu inför sådana problem, när företaget måste stärka sin position på marknaden för förädlade köttprodukter. Inom den kooperativa sektorn har skett många fusioner.

När medlemmarna i en kooperativ förening behöver information för att ta ställning till om verksamheten styrs i deras intressen, är årsredovisningen ett viktigt verktyg. Denna studie har för avsikt att studera huruvida medlemmarna i en kooperativ förening använder årsredovisningen. Lantmännen är ett kooperativt företag, som ägs av många av landets lantbrukare. Företaget har en stor och komplex organisation med verksamheter inom många områden och i flertalet länder. Detta gör det svårare för medlemmarna att överblicka verksamheten, vilket kan medföra ett minskat engagemang samt att möjligheten till kontroll minskar. Troligen medför detta att intresset för årsredovisningen minskar. Ravensdown är en kooperativ förening i Nya Zeeland.

Studiens syfte är att utreda hur de olika marknadsområdenas styrelser fattar beslut om transportdebiteringssystem, varvid ett starkt fokus ligger på de faktorer som påverkar beslutsfattandet, samt vilka förklaringar det finns till att just dessa faktorer vägs in. Studien bygger främst på agentteorin, äganderättsteorin och garbage can-modellen. Dessa teorier behandlar relationen mellan en styrelse och medlemmarna men även relationen mellan medlemmarna och ledningen. Teorierna leder fram till ett antal teoretiska antaganden, som kan länkas till syftet. Dessa teoretiska antaganden ligger till grund för insamlingen av empiriska data. Data samlas in genom kvalitativa intervjuer med nio styrelseledamöter ? tre från vart och ett av MO:na Gävle-Dala, Värmland och Aros.

Medlemmar i kooperativa företag är både ägare och nyttjare. Detta leder till en komplexitet i beslutsfattandet, då styrelsen måste ta hänsyn till båda dessa roller. Det är därför av stor vikt att styrelsen känner till vilka intressen och uppfattningar som medlemmarna har, då besluten inte enbart ska syfta till att ge så stor kapitalavkastning som möjligt. Kooperativa företag har ofta en heterogen medlemskår. Detta gäller även Södra Skogsägarna.

Granngården AB är ett företag inom den kooperativa organisationen Svenska Lantmännen (SvL). Granngårdens affärsidé är att vara en närservicebutik till lantbrukare men har även ett sortiment som riktar sig till alla med ett intresse inom hus, djur och trädgård. Den första januari 2003 genomfördes en fusion av de lokala lantmannaföreningarna och Svenska Lantmännens Riksförbund (SLR) in i SvL. Efter fusionen blev de lokala föreningarna större och direktleveranser till lantbrukarna från leverantörerna ökade, med följden att kontakten mellan lantbrukarna och Granngårdsbutikerna har avtagit. Lantbruksprodukter som tidigare funnits i butikerna minskade inom vissa områden samtidigt som Granngården försökte hitta andra produkter för att ge ny service till lantbrukaren.

Under de senaste decennierna har många traditionella kooperativa föreningar runt om i världen genomgått stora förändringar. Vissa har ändrat sina organisationsstrukturer, vilket innebär att de har kvar delar av den kooperativa modellen, men introducerat individuellt ägande för medlemmarna. Andra har försvunnit genom fusioner eller konkurser. Det finns de som ombildats från sin kooperativa form och andra som avyttrat delar av sina verksamheter till andra investerare och på så sätt blivit en hybridkooperation. Marknadsförändringar, såsom industrialiseringen inom jordbruket, har tvingat de kooperativa företagen att expandera och öka sin förädlingsgrad. Förädling av produkter kräver stora investeringar, vilket kräver kapital.

Studiens syfte är att utreda möjligheterna och begränsningarna för svenska lantbrukskooperativa företag att använda sig av förlagsinsatserna. Fyra företag är i fokus, nämligen Södra och KLS, vilka har använt sig av instrumentet, samt Swedish Meats och Svenska Lantmännen, vilka har aktuella överväganden att göra detsamma. Utgångspunkten i teorikapitlet är de tre roller, som medlemmen har med sin förening, nämligen att äga, nyttja och styra föreningen. Transaktionskostnadsteorin samt äganderätts- och agentteorierna används för att analysera förlagsinsatsinstrumentet. Det empiriska materialet insamlas genom kvalitativa personliga intervjuer med förtroendevalda och högre tjänstemän i de fyra fallföretagen. Möjligheterna för förlagsinsatserna är: · En individualisering av kapitalet sker, varvid investeraren får ett incitament i att engagera sig i föreningens ekonomiska utveckling.

Syftet med denna uppsats är att hitta faktorer som är av vikt för att Skånemejeriers samarbeten med andra aktörer ska bli framgångsrika. Bakgrunden är de förändringar som fallföretaget bör söka genomföra för att få bukt med såväl lönsamhetsproblem som marknadspositionen. På den europeiska marknaden har livsmedelsföretag på senare tid märkt av en allt hårdnande konkurrens. Internationalisering av produktion och försäljning är många gånger en nödvändig strategi för dessa företag i syfte att stärka sin konkurrensförmåga. Många livsmedelsföretag är mycket framgångsrika i sin strävan att upprätta samarbeten för att därigenom få tillgång till nya marknader.

Livsmedelsmarknadens förutsättningar har ändrats de senaste åren. Marknader runt om i världen avregleras successivt och jordbrukspolitiken ändras, så även i Sverige. Konkurrensen hårdnar, och för många producentkooperativa föreningar krävs stora investeringar i produktutveckling och marknadsföring. Traditionellt har medlemmarna i föreningen stått för det kapitalet, men i framtiden kan andra finansiella lösningar komma att bli aktuella. Det kan exempelvis vara delägda dotterbolag eller börsintroduktion av något av föreningens bolag.

De första skogsägarföreningarna bildades under 1910- och 1920-talen för att i första hand främja en bättre skötsel av böndernas skogar. Under skogsägarföreningarnas snart hundraåriga historia har deras roll sedan förändrats. På grund av skogsindustrins starka ställning gentemot bönderna kom virkesförmedlingen ganska snart få en viktig roll i föreningarna.Det var dock först genom andra världskrigets brännvedshantering som skogsägarföreningarna kunde nå en större del av landets bönder och skogsägare. När skogsägarrörelsen växte och blev allt större kom tanken om att en egen industri i föreningarnas regi skulle förstärka skogsägarnas position på virkesmarknaden ytterligare. Brist på kapital gjorde dock att en industrisatsning drog ut på tiden.

Denna uppsats handlar om grupper av medlemmar i lantbrukskooperativa företag och deras protester gentemot föreningens styrelse och ledning. Syftet är att förstå varför proteströrelser uppstår i lantbruksföretag, de drivande medlemmarnas prioriteringar och syften och genom det söka vägar för styrelsen att hantera eller ta vara på dessa proteströrelser. Uppsatsens teoretiska referensram är institutionell ekonomi, med dess agent- och transaktionskostnadsteorier liksom Albert Hirschmans klassiska voice & exitteori. Organsiationsteori och teori om subkulturer ger perspektiv på proteströrelser sett som ett socialpsykologiskt fenomen. Inom ramen för uppsatsen har en kvalitativ studie genomförts bland Arla Foods ambas svenska medlemmar. Fem grupper av medlemmar, som under de senaste fem åren genomfört tämligen omfattande proteströrelser gentemot föreningen, har genomgått gruppintervjuer i så kallade fokusgrupper. De transkriberade intervjuerna utgör uppsatsens analysunderlag. Förenande var en allmän grundmurad misstro mot föreningens interna information, ett starkt krav på fördjupad och omfattande kommunikation mellan såväl företagsledning som medlemmar, men också medlemmar olika regioner emellan.

Studiens syfte är att utreda hur de egenskaper, som kännetecknar Swedish Meats förtroendemannaorganisation, påverkar företagets framgång i termer av volym- och medlemsutveckling. Denna utvärdering görs genom en jämförelse med Danish Crowns förtroendemannaorganisation. Danish Crown har rönt stora framgångar och är världens största köttexportör medan Swedish Meats har haft svårt att visa positiva resultat. Studien bygger på två teorier, nämligen situationssynsättet och agentteori. Med dessa teorier som grund formuleras ett antal hypoteser, från vilka frågor härleds till den intervjuguide som används vid intervjuerna. Det empiriska materialet samlas in genom kvalitativa, personliga intervjuer med åtta förtroendevalda i Swedish Meats och fem i Danish Crown. I Swedish Meats intervjuas ordförande i styrelsen, två styrelseledamöter, ordförande i förvaltningsrådet samt fyra regionrådsordföranden.

Definitionen av ett kooperativt företag är att företaget ägs, nyttjas och kontrolleras av samma människor. Det betyder att medlemmarna i ett kooperativ har flera olika roller att utöva, såväl den som leverantör eller köpare av ett kooperativs produkter, som ägare av kooperativet och som förmånstagare av kooperativets nytta. I de lantbrukskooperativa företagen i Sverige står medlemmarnas insatskapital ofta för en liten del av företagets totala egenkapital. Enligt agentteori kan man förvänta sig att medlemmarna i ett kooperativ inte kommer att utöva sin kontroll på ledningen om den summa som står på spel är liten. Denna risk finns alltså om insatskapitalet är litet.