Självkänsla kan delas upp i två delar, antingen bassjälvkänsla eller prestationsbaserad självkänsla. Perfektionism anses ha två mönster, antingen positivt eller negativt. Känslor i föreliggande studie definieras som känslor efter en tävlingsprestation. Syftet var att undersöka individuella Landslagsspelares känslor efter bästa och sämsta tävlingsprestation. Syftet var även att undersöka om landslagsspelarna beskriver olika känslor beroende på deras nivå av självkänsla och typ av perfektionismmönster.

Anxiety och självförtroende är två idrottspsykologiska faktorer som enligt tidigare forskningär av betydelse för idrottsprestationen i tävlingssammanhang. Syftet med studien var att skapaen djupare förståelse för hur fem Landslagsspelare i basket upplever och hanterar anxiety ochsjälvförtroende före samt under ett stort internationellt mästerskap. Fem manliga svenskabasketspelare intervjuades två gånger vardera; en gång före och en gång efter mästerskapet.Instrumenten som användes var två konstruerade intervjuguider baserade på CSAI-2.Intervjutexten analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och citatplockmetoden.Resultaten visade på att anxiety och självförtroende många gånger kan upplevas som starkapåverkansfaktorer vid idrottsprestationen i tävlingssammanhang. Av resultaten framkom ävenatt hanteringen av anxiety och självförtroende kan ha betydelse för prestationen. Idiskussionen sammankopplas resultaten med tidigare forskning samt att förslag ges påframtida forskning kring anxiety och självförtroende inom idrott..

Syftet med denna studie har varit att studera psykosociala faktorers påverkan på skaderisken hos ungdomsLandslagsspelare i fotboll. Tvångsmässig passion är en central faktor som studerats i relation till skada. Även faktorerna antal träningstimmar per vecka, antal spelade matcher, stress, själförtroende och motivation har studerats i relation till skada. En kvantitativ design har använts där 300 svenska ungdomsLandslagsspelare i fotboll ingått som undersökningsdeltagare. Använda mätinstrument i undersökningen har varitPANAS, PSS, Grit-scale, PCLDS, Passion Scale, SCI samt SMS.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att kartlägga svenska kvinnliga elithockeyspelares bakgrund och söka idrottsliga framgångsfaktorer i spelarnas uppväxt. Frågeställningar: Hur kom spelarna i kontakt med ishockeyn? Vad får spelarna att välja ishockey som idrott? Hur många timmar lek/träning har spelarna lagt ner? Vilka personer har haft störst inflytande på spelarna? Hur långt hade spelarna till en isyta? När under året var spelarna födda? När började spelarna specialisera sig mot ishockeyn?MetodInsamlingsmetoden i denna studie var en kvantitativ enkätstudie på kvinnliga Landslagsspelare i ishockey. Fyra manliga elithockeyspelare valdes ut som pilotpersoner för studiens enkät och sedan deltog 18 spelare av de 33 som ingick i urvalet i studien. Den yngste spelaren i denna studie var 18 år gammal och den äldste spelaren var 34 år.

Knäskador är vanligt förekommande hos basketspelare och är den skada som leder till längst frånvaro. Tidigare studier har visat att en viktig riskfaktor för att drabbas av knäskada är ett avvikande rörelsemönster i nedre extremitet. Man har även sett att kvinnor är mer benägna att drabbas av knäskada än män. Två test har visats vara effektiva för att kunna bedöma ett avvikande rörelsemönster i nedre extremitet framförallt bedömt med 3D-rörelseanalys, nedhopp och enbensknäböj. Varje år screenas ungdomsLandslagsspelare i Svenska Basketbollförbundet främst för att identifiera individer som ligger i riskzonen för att drabbas av skada.