Kan ett avvikande rörelsemönster i nedre extremitet förutsäga knäskador hos ungdomslandslagspelare i basket?
Knäskador är vanligt förekommande hos basketspelare och är den skada som leder till längst frånvaro. Tidigare studier har visat att en viktig riskfaktor för att drabbas av knäskada är ett avvikande rörelsemönster i nedre extremitet. Man har även sett att kvinnor är mer benägna att drabbas av knäskada än män. Två test har visats vara effektiva för att kunna bedöma ett avvikande rörelsemönster i nedre extremitet framförallt bedömt med 3D-rörelseanalys, nedhopp och enbensknäböj. Varje år screenas ungdomslandslagsspelare i Svenska Basketbollförbundet främst för att identifiera individer som ligger i riskzonen för att drabbas av skada. Två av testen som används i rörelseanalysen är nedhopp och enbensknäböj.Syfte: Syftet med denna studie var att vidare studera huruvida ett avvikande rörelsemönster i nedre extremitet, visuellt bedömt genom ett nedhopp och enbensknäböj, kan förutsäga risken för att drabbas av knäskada hos ungdomslandslagsspelare i basket. Vidare var syftet att studera huruvida Basketsmart eller annan knäkontrollsträning minskar risken att drabbas av knäskada samt att fastställa hur andelen knäskador skiljer sig mellan kvinnliga och manliga basketspelare.Metod: Ett frågeformulär skickades ut till totalt 96 landslagsspelare i basket, män och kvinnor mellan 16-20 år gamla. Samtliga hade utfört nedhoppstestet och enbensknäböjen under våren 2012. Det primära syftet med frågeformuläret var att besvara frågan om spelarna hade drabbats av knäskada under föregående säsong, det vill säga basketsäsongen 2012-2013. Resultaten av frågeformuläret jämfördes sedan med resultaten från testen. Totalt svarade 57% på frågeformuläret.Resultat: Totalt identifierades 20 idrottare som drabbats av knäskada i denna studie. Andelen kvinnor och män som drabbades av knäskador under basketsäsongen 2012-2013 var 46% respektive 35%. Ingen signifikant skillnad kunde uppmätas mellan de som drabbades och de som inte drabbades av knäskada i vilken poäng de fick i nedhoppet. Signifikant skillnad kunde uppmätas mellan de som drabbades och de som inte drabbades av knäskada i vilken poäng de fick i enbensknäböjen på höger ben men inte på vänster ben. Sammanlagt för testen var sensitiviteten 53% och specificiteten 62%. Slutsats: Sammanfattningsvis så verkar ett avvikande rörelsemönster i nedre extremitet, visuellt bedömt med nedhopp och enbensknäböj, inte kunna förutsäga knäskador hos ungdomslandslagsspelare i basket. Mer forskning inom området krävs för att hitta reliabla och valida mätmetoder att använda i klinik.