Juvereksem är hudskador hos mjölkkor lokaliserade vid juvrets främre anfästning till bukväggen och/eller klyftan mellan de främre juverfjärdedelarna. Det har tidigare inte gjorts några prevalensstudier avseende juvereksem i Sverige och det är oklart varför juvereksem utvecklas, även om bidragande riskfaktorer har presenterats i studier från utlandet. Syftet med denna studie var att ta reda på hur vanligt juvereksem är inom en region i Sverige samt att få en bättre bild av vad som avgör om en kor får juvereksem eller inte. I studien ingick 30 mjölkkobesättningar från Östergötland med mjölkgrop. Prevalensen juvereksem uppmättes till 18,4 % bland de 1083 kor som ingick i studien. Prevalensen per besättning varierade mellan 0 och 39 % och var i medel 16 %.

Efterfrågan på ekologiska produkter ökar och detta gör att den ekologiska produktionen också gör det. Juverhälsan är en viktig fråga i den ekologiska mjölkproduktionen. Mastit ger det största inkomstbortfallet och medför i många fall, om den inte behandlas, ett lidande för djuret. Syftet med denna uppsats är att få en inblick i juverhälsan hos de ekologiska korna för att se om de har en bättre eller sämre juverhälsa än konventionellt hållna kor. De bestämmelser som reglerar ekologisk produktion begränsar användadet av läkemedel för sjukdomsbehandling genom restriktioner i antalet behandlingar samt en dubbel karenstid.

SAMMANFATTNINGMastit är en multifaktoriell sjukdom som orsakar stora förluster för dagens högproducerande mjölkbesättningar. Vid subkliniska mastiter sker förlusterna främst genom förlorad avkastning över tiden. I Sverige rekommenderas riktadintramammär sintidsbehandling med antibiotika vid sub-kliniska mastiter. Syftet med denna studie var att studera den bakteriologiska effekten av riktad sintidsterapi.Effekten av sintidsbehandlingar vid Jälla försöksbesättning studerades med hjälp av data från åren 1997-2008. Det studerade materialet bestod av 152 kor med sammanlagt 201 laktationer varav 58 % hos SRB och 42 % hos SLB.

Examensarbetet har genomförts i samarbete med Karlshamns AB, husdjursföreningarna i Blekinge-Kronoberg och Halland, samt Svenska Lantmännen i Skåne. Arbetet handlar om fettutfodring till mjölkkor. Fetterna som har använts är två olika sorters kalciumförsåpat fett som består av 85% fett och ca 15% kalcium samt ett härdat fett som består av 98 % fettsyror. De kalciumförsåpade fetterna innehåller en hög andel C18:1 och C16:0 och det som skiljer de två fetterna åt är i princip förhållandet mellan C18:1 och C16:0 fettsyrorna. Det härdade fettet består i stort sett enbart av C16:0 och C18:0 fettsyror, se tabell 2 och 12.

Denna litteratursammanställning redogör för studier som utvärderade huruvida tillskott av biotin, folsyra och vitamin B12 kunde höja mjölkavkastningen hos mjölkkor. Syftet var att ta reda på huruvida B-vitaminerna biotin, folsyra och vitamin B12 kan ge effekt på mjölkproduktion och om vitaminerna därmed bör ingå i utfodringsrekommendationer till högproducerande mjölkkor. De inkluderade studierna jämförde tillskott av olika B-vitaminblandningar och enskilda vitaminer. Försöken utfördes på mjölkkor i olika laktationsstadier och Laktationsnummer, där de studerade parametrarna var den totala mjölkavkastningen och torrsubstanshalten i mjölken. De flesta studier som inkluderats indikerar på att tillskott av biotin, folsyra eller vitamin B12 höjde mjölkavkastningen i tidig laktation hos högproducerande kor i andra laktation och högre.