Samarbete är något som alltid behövs när en grupp vill nå samma mål. Syftet med denna uppsats är att undersöka om individer som är aktiva inom Lagidrott upplever att de utvecklar en samarbetsförmåga inom idrotten som de kan ha användning av i arbetslivet. Fem informanter som är aktiva inom Lagidrott och har ett arbete som sin huvudsyssla har intervjuats. Resultatet visar att informanterna tyckte att Lagidrott utvecklar samarbetsförmåga och att samarbetet fungerar på ett likartat sätt inom Lagidrotten och på arbetsplatsen. Att lära känna varandra i en annan miljö var en viktig faktor för att förbättra samarbetet både inom Lagidrotten och på arbetsplatsen.

Syftet med  studien är att undersöka om det finns specifika faktorer inom idrottsutövande i en förening som ung som påverkar träningsbeteendet som vuxen.Studien är retrospektiv med en kvantitativ metod i form av enkäter. Urvalet består av 132  respondenter, 64 män och 68 kvinnor.Resultatet visar signifikanta skillnader mellan idrottsbakgrund och träningsbeteende.Män idrottar mer än kvinnor generellt och män utövar även i större omfattning Lagidrott än kvinnor, när de är i vuxen ålder (> 19 år). Av de som utövar någon form av Lagidrott idag så är det signifikant fler som också har en bakgrund inom Lagidrotten som ung, de individer som har hållit en hög nivå i sin idrott som ung är till större del representerade hos de som utövar Lagidrott idag. Av de som håller på med en individuell idrott idag så är det signifikant fler som även utövat en individuell idrott som ung. De som tränat Lagidrott som unga tränar oftare idag än de som inte tränat Lagidrott som ung och de som utfört 3 idrotter eller fler i en förening som unga tränar oftare idag än de som har utövat 1-2 idrotter.

Introduktion/bakgrund: Fysisk aktivitet förbättrar både fysisk hälsa, funktion och livskvaliteten. Hur livskvaliteten påverkas hos individer med fysiska funktionsnedsättningar som tränar Lagidrott är relativt okänt. Det vi vet är att funktionsnedsatta generellt har lägre aktivitetsnivå än friska. De som däremot tränar upplever en förbättrad livskvalitet både hälsorelaterad och i andra aspekter så som psykologiska. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur personer med funktionsnedsättningar upplever att deras livskvalitet påverkas av deltagandet i en anpassad Lagidrott.

Sammanfattning Nyckelord: Homosexuell, maskulinitet, Lagidrott, normalisering, genus.Homosexualitet är idag ett kontroversiellt ämne som berör människor på olika sätt. I ca 40 länder ses homosexualitet som någonting brottsligt, och i vissa fall kan det resultera i dödsstraff. Med denna studie vill vi belysa den manliga homosexualiteten inom Lagidrott i Sverige som på ytan knappt existerar för den stora massan. Den enda manliga elitidrottaren i dagens Sverige som är öppet homosexuell är fotbollsspelaren Anton Hysén som år 2011 berättade om sin sexuella läggning. Avsikten med studien kring manlig homosexualitet inom Lagidrott var att söka svar kring de frågor som uppkom då vi tog oss an ämnet.

Relationen mellan tränare och aktiv idrottande individ är en viktig faktor för idrottsrelaterad framgång. Många forskare framhäver dess vikt och menar att det ibland är den mest avgörande faktorn. Vidare är det bevisat att engagemang är viktigt för individens idrottsrelaterade prestationer.Syftet med undersökningen är därför att undersöka huruvida relationen mellan tränare och aktiv idrottande individ har ett samband med individens engagemang och om det föreligger skillnader mellan Lagidrott och individidrott.Kvantitativ datainsamlingsmetod användes och undersökningen gjordes på 108 stycken (79 pojkar och 29 flickor) unga tävlingsidrottare i åldern 15-18 år. Undersökningen är en tvärsnittsstudie med frågeformulär baserat på tidigare forskning. Analysen gjordes med korrelationsanalys, både för totala gruppen av respondenter och på de olika idrottstyperna individuell idrott (n=55) och Lagidrott (n=53) samt genom en multipel regressionsanalys.Resultatet visade på ett positivt, medelstarkt samband där en förändring i engagemang kan förklaras av en förändring i relation till 20 procent.

Ledarstil ?r ett oerh?rt brett begrepp vilket innefattar m?nga olika aspekter. Bakgrunden till unders?kningen grundade sig i att se hur dessa ledarstilar kan appliceras och till?mpas f?r att motivera ut?vare i s? stor utstr?ckning som m?jligt. Syftet med unders?kningen var s?ledes att urskilja hur ledare mellan individuella idrott och Lagidrott anv?nder ledarstilar f?r att motivera sina ut?vare.

Relationen mellan tränare och aktiv idrottande individ är en viktig faktor för idrottsrelaterad framgång. Många forskare framhäver dess vikt och menar att det ibland är den mest avgörande faktorn. Vidare är det bevisat att engagemang är viktigt för individens idrottsrelaterade prestationer.Syftet med undersökningen är därför att undersöka huruvida relationen mellan tränare och aktiv idrottande individ har ett samband med individens engagemang och om det föreligger skillnader mellan Lagidrott och individidrott.Kvantitativ datainsamlingsmetod användes och undersökningen gjordes på 108 stycken (79 pojkar och 29 flickor) unga tävlingsidrottare i åldern 15-18 år. Undersökningen är en tvärsnittsstudie med frågeformulär baserat på tidigare forskning. Analysen gjordes med korrelationsanalys, både för totala gruppen av respondenter och på de olika idrottstyperna individuell idrott (n=55) och Lagidrott (n=53) samt genom en multipel regressionsanalys.Resultatet visade på ett positivt, medelstarkt samband där en förändring i engagemang kan förklaras av en förändring i relation till 20 procent.

Sedan år 2007 har regeringen avsatt 500 miljoner kronor årligen, i ett projekt som kallas för ?Idrottslyftet?, för att under fem år satsa på barn- och ungdomsidrotten. Trots detta verkar det som att fler unga flickor väljer att sluta idrotta inom organiserad Lagidrott. Syftet med studien var att undersöka varför flickor i åldern 13 till 16 år slutar att idrotta inom organiserad Lagidrott. Fokusgrupper valdes som metod, och 13 fokusgruppsintervjuer (n=118) genomfördes i tre kommuner i nordöstra Skåne. Två intervjuer valdes ut för en djupare analys och transkribering, resterande elva analyserade enbart det material som svarade på syftet.

Sammanfattning Nyckelord: Homosexuell, maskulinitet, Lagidrott, normalisering, genus.Homosexualitet är idag ett kontroversiellt ämne som berör människor på olika sätt. I ca 40 länder ses homosexualitet som någonting brottsligt, och i vissa fall kan det resultera i dödsstraff. Med denna studie vill vi belysa den manliga homosexualiteten inom Lagidrott i Sverige som på ytan knappt existerar för den stora massan. Den enda manliga elitidrottaren i dagens Sverige som är öppet homosexuell är fotbollsspelaren Anton Hysén som år 2011 berättade om sin sexuella läggning. Avsikten med studien kring manlig homosexualitet inom Lagidrott var att söka svar kring de frågor som uppkom då vi tog oss an ämnet.

Föräldraengagemang är viktigt för barn, även för idrottsföreningar men det ideella arbetet glöms ofta bort. Att vara engagerad idrottsförälder är en balansgång mellan att vara uppmuntrande och att ställa krav och att pressa barnen. Syftet var att undersöka hur föräldrar till barn som deltar i Lagidrott ser på sitt föräldraengagemang. Vad uppger föräldrar till barn som är aktiva inom föreningsidrott för omständigheter som inverkar på deras engagemang? Detta för att se om det finns sakförhållanden som föräldrarna uppfattar som väsentliga för deras engagemang.

En beskrivning och analys av grupprocesserna i ett lag bestående av personer med funktionshinder..

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka en eventuell skillnad i ålder för berusningsdebut och frekvensen av alkoholintag mellan Lagidrottande kvinnor och män. Dessutom undersöka om berusningsdebuten sker i samband med idrottandet (till exempel träningsläger eller avslutning/lagfest) Metod: I undersökningen användes en kvantitativ metod då enkäter delades ut till 103 individer i sju olika idrottslag i tre olika idrotter. Idrotterna som representeras i undersökningen är basket, innebandy och fotboll. Representanter för basketen är ett damlag och ett herrlag, från innebandyn ett damlag och från fotbollen är det två damlag och två herrlag. Resultat: Inga tester visade på några statistiskt signifikanta resultat, men av den insamlade datan har man kunnat se att fler Lagidrottande kvinnor dricker alkohol, men bland de män som dricker alkohol, dricks det oftare. Medelålder för alkoholdebuten låg för båda könen på 16 år.

Idag (2014) är träning och hälsa viktiga bestånddelar i våra liv och har en stor betydelse hos allt fler. Att spendera mycket pengar och tid på träning är allt vanligare vilket har gett fart på träningsresor runt om i världen. Kända profiler inom idrottsvärlden, föreningar och flygbolag arrangerar årligen träningsresor och dessa har en stor efterfrågan i dagens samhälle. Vad är det som gör att individer väljer att bekosta dessa resor och vilka är det som åker?.

Denna uppsats är en kvalitativ studie som behandlar synen på identitet, maskulinitet och (homo)sexualitet inom Lagidrottens värld. Syftet är att visa en bild på hur Lagidrottsutövare ser på och skapar identitet, maskulinitet och (homo)sexualitet inom manlig Lagidrott och att se om det utifrån detta går att skapa en bild av hur det kan vara att vara homosexuell och därmed sexuellt avvikande. För att nå fram till syftet har följande frågeställningar tagits upp: Hur ser idrottslagets jargong generellt ut bakom scenen och varför ser den ut så?, Vilka ideal grundar sig denna jargong på i idrottslaget?, Hur påverkar identitet, maskulinitet och sexualitet sättet de intervjuade ser på sig själva och andra?, och Vilken innebörd har kroppen och kroppsliga praktiker för synen på identitet, maskulinitet och sexualitet?I studien har tre individuella intervjuer (med Lagidrottare på elitnivå eller strax under), en gruppintervju (med fyra ungdomsspelare i handboll), samt delatagande dolda observationer gjorts för att samla in materialet. Uppsatsen tar hjälp av det queerteoretiska begreppet heteronormativitet, maskulinitetsteorier samt den socialpsykologiska termen konformitet för att analysera empirin.Uppsatser ger en bild av en sexistisk, homofobisk och rätt så rå jargong spelarna emellan.

Detta arbete baseras på en enkätundersökning, men även två genomförda Cooper´s löptest hos ett manligt fotbollslag i Sverige. Syftet med denna studie var att förbättra konditionen hos spelarna i ett lag med hjälp av individanpassad konditionsträning. Spelarna genomförde en träningsintervention som bestod av en intervallstege en gång i veckan under 14 veckor. Resultaten visar att 15 av 18 spelare förbättrade sitt testvärde och de som svarade bäst på träningsinterventionen var de spelare som sprang på 12 min eller mer vid första test tillfället. Slutsatserna är att individanpassad träning för Lagidrott gynnar individernas konditionsutveckling och högst sannolikt även prestationsförmågan under spel..