Prevas AB har utvecklat ett Lagerhanteringssystem som kallas Snitcher Warehouse. Programmet körs på handdatorer och används av lagerarbetare för att underlätta det dagliga arbetet. Applikationen innehåller bland annat funktioner för att hantera gods som inkommer till lagret, det hanterar också flera olika typer av plocklistor samt funktioner för saldo och inventering. Lagerhanteringssystemet körs mot ett affärssystem som heter Movex/M3.Affärssystemet är stort och komplext samt innehåller många fler funktioner än vad Snitcher Warehouse har användning för. För att kunna demonstrera och felsöka applikationen behövs en uppkoppling mot affärssystemet samt tillgänglig testdata i det.

Titel: Uppföljning och styrning av lagerproduktion ? Ramverk, mätsystem och individualiseringsmodell Författare: Peter Gunnarson och Daniel Hallbäck Handledare: Adj. prof. Stig-Arne Mattsson, Institutionen för teknisk ekonomi och logistik. Prof.

Warehouses are a key aspect of modern supply chains and play a vital role in the success or failure of businesses today. Figures from the USA indicate that the capital- and operating costs of warehouses represent about 22 % of a company?s logistics costs while figures from Europe indicate 25 % (Baker & Canessa, 2009). Because warehousing is such an important function within a company, the authors chose to focus on this in their thesis. The purpose of this thesis has been to examine the significance of a Warehouse Management System (WMS) and item identification with attention to logistic efficiency.

IT och logistik är två områden i ständig utveckling. IT har skapat helt nya förutsättningarför planering och effektivisering inom logistiken. I dagens samhälle är en välutveckladkommunikation avgörande för effektiv logistik. IT har även möjliggjort nyaorganisationsstrukturer i form av supply chain management och outsourcing medtredjepartslogistiker. För en tredjepartslogistiker kan det vara avgörande att kunna arbetaeffektivt med både material- och informationsflöden.

Denna processbeskrivning syftar till att med utgångspunkt i köksträdgårdens historia och skogsträdgårdens principer utforma ett förslag till en köksträdgård med fleråriga växter. Träd, buskar och perenner med ätliga delar och som är härdiga i zon 3 har använts till förslaget. Genom studier av skogsträdgårdens principer och köksträdgårdens historia har jag kommit fram till en utformning som är gemensam för tre olika tidsepoker och som, för att den ska bli lättskött, stödjer sig på skogsträdgårdens principer. De träd, buskar och perenner som använts för gestaltningsförslaget har spaltas upp i växtlistor där de växter som var specifika för den enskilda tidsepoken finns i ett kvarter. Det är tre kvarter med typiska växter för varje tidsepok och ett kvarter med specifika skogsträdgårdsväxter.

Tre studenter med två olika inriktningar har tillsammans utfört ett examensarbete.Arbetet är ett led i ingenjörsutbildningen på Jönköpings tekniska högskola påprogrammen Industriell organisation och ekonomi, med inriktning logistik ochledning och Maskinteknik med inriktning industriell ekonomi och produktion.Detta examensarbete har bedrivits på Thules anläggning Hillerstrop. Thule är idag ettvärldsledande bolag som erbjuder transportlösningar för bilen på ett säkert, enkelt ochelegant sätt (Thule 2007).Arbetets inriktning har varit att analysera och implementera ett fullt fungerandelagersystem för ett av Thules mellanlager med en kapacitet på 2268 lagerplatser. Idetta lager lagerförs etiketter och monteringsanvisningar. Dessa två artikelgrupper ärviktiga för Thules materialhantering, då de två artikelgrupperna på ett eller annat sättingår i varje slutprodukt som skickas ifrån Thules fabrik i Hillerstorp.Problemet som Thule hade med materialhanteringen vid mellanlagret var attlagerpersonalen hade svårigheter med att lokalisera de artiklar somproduktionsgrupperna behövde. Detta berodde i grunden på otillräckligt märktalagerplatser och bristande information om vad lagret innehöll.Analysen som examensgruppen har bedrivit innehöll en jämförelse mellan fyra olikaLagerhanteringssystem.

Som effekt av de energikriser Sverige upplevde under 1970-talet beslutade Sveriges Riksdag att reducera behovet av importerad energi och satsa mer på inhemska energiresurser. Energi från skogen (skogsbränsle) fick återigen ett industriellt värde, efter en tid i skuggan av de fossila energialternativens framgångar. Idag är Sveaskog Sveriges största skogsmarksägare och tillika en av de största skogsbränsleleverantörerna. År 2009 hade Sveaskog en nettoproduktion av skogsbränsle på 2,7 TWh, en ökning med 42 % från föregående år. Konsumtionen i Sverige för samma år var 127 TWh av bioenergi, torv och avfall.