Simbassängen i Folkhälsocentrum i Laholm har drabbats av skador. Läckage i skvalprännorna har orsakat problem i de övriga konstruktionsdelarna.Laholmskommun har år 2002 vidtagit akuta åtgärder i hopp om att stoppa läckage och förebygga ännu större skador. Reparationsarbetet utfördes och efter två år konstaterades fortsatt läckage.För att kunna bedömma skadornas omfattning och orsak utförs en tillståndsbedömning av befintlig konstruktion.Tillståndsbedömningen kommer att ligga till grund för val av reparationsmetoder och reparationsomfattning.Det största problemet är armeringskorrosion föranled av karbonatisering och kloridinträngning.Hela konstruktionen befinner sig i en väldigt aggressiv miljö som accelererar hela nedbrytningsprocessen.Genom att göra okulärbesiktning och Laboratorieanalys har jag kommit fram till att skadorna är omfattande och reparationsarbeten kommer att vara därefter..

Många golfbanor i Sverige byggda på 1980- och 1990-talet, behöver bygga om sina greener för livslängden är begränsad. I beslutsunderlagen saknas ofta greenanalyser. De laboratorier som erbjuder standardiserade ackrediterade analyser av såbäddsmaterial, använder metoder som inte är direkt utvecklade för att studera en greens åldrande med ostörda prover. Analysen av det organiska materialet i golfgreener är starkt begränsad. Några analysresultat från laboratorierna har så stora mätosäkerheter att nyttan av dem är tveksam. Vissa laboratorier har anpassat sina mätmetoder för ostörda prover, men det är ofta oklart på vilket sätt och hur stora felfaktorerna är.

De senaste åren har i Sverige och Europa, bland yrkesarbetande noterats en ökning av långtidsfrånvaro på grund av sjukskrivning samt sjukpensionering. Detta medför stora kostnader för de berörda länderna. I Sverige har debatten om hur detta ohälsotal skall sänkas, förts på olika nivåer och i olika forum. Regeringens utredare för ?Ökad hälsa i arbetslivet?, Jan Rydh, har lyft fram vikten av tidig rehabilitering samt värdet av att kunna identifiera riskpersoner.

De senaste åren har i Sverige och Europa, bland yrkesarbetande noterats en ökning av långtidsfrånvaro på grund av sjukskrivning samt sjukpensionering. Detta medför stora kostnader för de berörda länderna. I Sverige har debatten om hur detta ohälsotal skall sänkas, förts på olika nivåer och i olika forum. Regeringens utredare för ?Ökad hälsa i arbetslivet?, Jan Rydh, har lyft fram vikten av tidig rehabilitering samt värdet av att kunna identifiera riskpersoner.

För att en mjölkko ska vara vid god hälsa och producera optimalt är det viktigt att hennes energimetabolism är i god balans. Förhöjda nivåer av ketonkroppar (?-hydroxybutyrat, acetoacetat och aceton) är en indikation på att störningar i energibalansen föreligger och har i flera studier kopplats samman med ökad risk för sjukdomar och sänkt mjölkproduktion. I veterinär ambulatorisk verksamhet används olika snabbtester för att enkelt påvisa förhöjda nivåer av ketonkroppar i mjölk, urin och blod.Syftet med denna studie var att utvärdera fyra snabbtesters tillförlitlighet för ketonkroppsdetektion hos mjölkkor, under svenska förhållanden, i jämförelse med en verifierad laboratoriemetod.Från 51 mjölkkor i olika laktationsstadier samlades blod-, mjölk- och urinprov. Förekomsten av ketonkroppar undersöktes med fyra olika snabbtester: Precision Xceed (helblod), PortaBHB milk ketone test (mjölk), Acetontest (mjölk) samt Ketostix (urin).

Norska pappersmassaindustrin Norske Skog Saugbrugs AS använder flera olika biobränslen i en bränslemix vid produktion av ånga för internt bruk. Biobränslen visar stora variationer i asksammansättning och producerad askmängd, varför syftet var att studera dessa i förhållande till bränslemixen, via en statistisk analys av Saugbrugs befintliga data. Rökgaserna från förbränningen renas med ett elektrofilter med tre avskiljningsfält för askstoftet, och en teori om fraktionering av aska från de olika fälten vad gäller innehåll av ekotoxiska metaller fanns. Provtagning, analys av partikelstorlek och Laboratorieanalys av askstoft i rökgasen samt aska avskilt av de olika fälten i elektrofiltret var därför motiverat. Förbränningen som helhet alstrar stora mängder aska som sedan deponeras.

Förorenad mark som konsekvens av gamla träimpregneringsanläggningar är vanligt förekommande i Sverige. Situationen i landet utgör idag ett miljöhot och alltmer resurser satsas på undersökning och sanering av förorenade områden. På fastigheten Hede kyrkby 79:1 i Hede har Härjedalens Trä AB under senare delen av 1900-talet bedrivit impregneringsverksamhet i form av tryckimpregnering. Idag ägs fastigheten av företaget Härjedalens Träförädling AB, som drivs av bröderna Staffan, Robert och Lars-Åke Grubb. Impregneringen är nedlagd och företaget har istället specialiserat sig på förädling av sågat virke genom hyvling och tillkapning.

Röntgenfluorescensdetektor, X-ray fluorescens (XRF), är ett fältinstrument som bland annat kan används för att detektera metaller i förorenad jord. I miljötekniska markundersökningar görs ofta fältanalyser till exempel med en XRF. Den är ett hjälpmedel för att bedöma hur en förorening breder ut sig och ungefärliga koncentrationer av föroreningen i marken. I det här arbetet har två stycken röntgenfluorescensdetektorer jämförts. Modellerna på de undersökta instrumenten är Niton XLt 792 och DELTA Premium.

Examensarbetet har utförts på uppdrag av Banverket Norra banregionen. Syftet var dels att identifiera vilka föroreningar som finns på Gällivare bangård, dels att få en uppfattning om toxicitetstest, främst bioluminescenta test och att utföra en screening med vatten från Gällivare bangård med ett bioluminescent bakterietest. Försök gjordes även med en metallösning av koppar och PAH-förorenat vatten samt en blandning av koppar och PAH. EC50-värden efter 15 och 30 minuter har beräknats för de vattenprov där så varit möjligt. Vattnet från Gällivare bangård analyserades på laboratorium för att om möjligt kunna identifiera vilka eller vilket ämne som ger upphov till eventuell toxicitet.

Södersjukhuset i Stockholm är ett sjukhus som har påbörjat förändringsarbete för att kunna möta framtidens krav på högkvalitativ vård från patienter och samtidigt uppfylla ekonomiska krav från ägaren Stockholms Läns Landsting. Denna rapport är resultatet av en grundlig genomgång av dagens centrala provanalyssystem på Södersjukhuset med syfte att effektivisera systemet för att möta framtida krav.I arbetet kartläggs flödet av patienter och prover som behandlas antingen på de provtagningsintensiva medicinska mottagningarna eller på avdelning 27. Eftersom omkring 85 % av volymen av analyser som beställs på dessa enheter är klinisk kemiska har det analyserande arbetet inriktats på just dessa flöden. För vissa klinisk kemiska analyser finns det ett alternativ till central Laboratorieanalys, patientnära analys, som innebär att tiden från provtagning till provsvar finns tillgängligt förkortas markant. I rapporten tas för- och nackdelar med patientnära analys upp och dess applicerbarhet på Södersjukhuset diskuteras.