AB Sandvik Coromant är en del i Sandvik Tooling och har huvudkontoret i Sandviken. Sandvik Coromant tillverkar hårdmetallskär och verktyg för skärande bearbetning. Produktionsenheten i Gimo är den största tillverkaren av Sandvik Coromants produkter. Syftet med examensarbetet är att förbättra dagens koncept kylvätskeapplicering på en Coromant U-borr. Genom en förbättrad kylvätskeapplicering fås en bättre Kyleffekt och en gynnsammare spånevakuering.

I spåren av de globala klimatförändringarna förväntas värmeböljor öka i både frekvens och intensitet, inte bara på sydliga breddgrader utan även på de norra vilket kommer att leda till en ökad incidens av sjukliga tillstånd relaterade till överhettning. Omedelbar och snabb nedkylning av överhettade personer är av största vikt för att minimera morbiditet och mortalitet. Inom svensk sjukvård finns inga riktlinjer för det initiala omhändertagandet av personer drabbade av överhettning. Syftet med studien var att erhålla fördjupad inblick i människans termoreglering med fokus på: hudens cirkulatoriska respons vid nedkylning, effekter av olika metoder för kylning och identifiera när det föreligger ökad risk för överhettning. Metoder som användes var litteraturstudie, värmebalansberäkning och enkät.

I takt med stigande energipriser finner fler och fler det lönsamt att installera värmepump för att reducera sitt energibehov. Värmepumpar har dock svårigheter att tillgodose värmebehovet när utomhustemperaturen sjunker under -10°C. Detta problem kan minskas med så kallade economizerkopplingar, denna rapport jämför de båda economizersystemen flash tank cycle (FTC) och internal heat exchanger cycle (IHXC). Eftersom det har visat sig att vinsterna med economizerkopplingar är som störst då temperaturlyftet är stort är det mest intressant att jämföra dem i luft/vatten värmepumpar. Detta på grund av att övriga applikationer som berg-, jord- eller luft/luft-värmepumpar inte utsätts för samma stora temperaturvariation då utetemperaturen faller.

Vid simuleringen av köldbärarledningens huvudstam uppstod det sträckor med höga tryckfall som är koncentrerade till massabruket. I de mindre avsticken uppstod de högsta tryckfallen även här på massabruket. För att minska tryckfallsförlusterna i köldbärarledningarna är det bästa om möjligt att försöka justera in systemet så bra som möjligt. Från beräkningarna som är gjorda kan det avläsas att köldbärarsystemets huvudstam på massabruket är belastad mer än vad den är på pappersbruket. Vid konvertering av den befintliga absorptionskylmaskinen kan Kappa Kraftliner Piteå spara ungefär 0,93 MSEK per driftår genom att ersätta lågtrycksångan med antingen flashlut eller flashånga som drivvärmealternativ.

De flesta industrier har någon typ av kylsystem som betjänar industriella processer och komfortkyla. Funktion och effektivitet på systemen varierar och när kylproblematik uppstår på anläggningen kan anledningarna vara flera. Kylproblematiken kan bero på bristande kylkapacitet, felaktigt injusterade köldbärarflöden eller underdimensionering av distributionssystem samt cirkulationspump.Detta examensarbete har utförts i samarbete med Stora Enso Skoghall och syftet med studien är att kartlägga och analysera deras kylsystems kapacitet, både sett till producerad Kyleffekt och möjligheter till distribution på anläggningen. Genom en ökad kännedom av systemets funktion kan optimeringsförslag arbetas fram för att minska risken för kylproblematik och kostsam produktionsbegränsning. Då distributionssystemet är äldre och påbyggt i etapper finns misstankar om att det även finns möjligheter att med modern teknik få systemet att bli mer energieffektivt.

Detta examensarbete har som syfte att inventera och jämföra utlokaliseringsbara kylmaskiner för Umeå Energis räkning. Umeå Energi levererar fjärrvärme och fjärrkyla till Umeå stad. Fjärrkylanätet som idag distribuerar fjärrkylan har byggts ut för att möta ett ökat framtida kylbehov. Det kommer trotts utbyggnaden finnas potentiella kunder som inte kan ansluta till fjärrkylanätet men som samtidigt redan är anslutna till fjärrvärmenätet. Nuvarande fjärrkyla produceras vid centraliserade anläggningar med fjärrvärme i högtemperaturdrivna absorptionskylmaskiner.Som konsekvens medför detta att temperaturen i fjärrvärmevattnet måste hållas tillräckligt hög för att kunna driva absorptionskylmaskinerna.

Detta examensarbete har som syfte att inventera och jämföra utlokaliseringsbara kylmaskiner för Umeå Energis räkning. Umeå Energi levererar fjärrvärme och fjärrkyla till Umeå stad. Fjärrkylanätet som idag distribuerar fjärrkylan har byggts ut för att möta ett ökat framtida kylbehov. Det kommer trotts utbyggnaden finnas potentiella kunder som inte kan ansluta till fjärrkylanätet men som samtidigt redan är anslutna till fjärrvärmenätet. Nuvarande fjärrkyla produceras vid centraliserade anläggningar med fjärrvärme i högtemperaturdrivna absorptionskylmaskiner.Som konsekvens medför detta att temperaturen i fjärrvärmevattnet måste hållas tillräckligt hög för att kunna driva absorptionskylmaskinerna.

Syftet med rapporten är att göra en jämförelse av två olika metoder för att kyla ett fiktivt kontorshus som är 2 000 m² stort och beläget i Västerås. För att representera ett normalt kontorshus har Kyleffektbehovet valts till 50 W/m² vilket ger totala Kyleffektbehovet 100 kW. I ena fallet finns en kylmaskin som kyler byggnaden och i andra byts kylmaskinen mot ett antal borrhål som motsvarar hela Kyleffekten. För att kunna bedöma de tekniker som har använts har energianvändning och växthuspotential beräknats i ett livscykelperspektiv. Denna energianvändning beräknas som inbäddad energi, vilket är all energi som använts från framtagande av råmaterialen till färdiginstallerat system.

Syftet med rapporten är att göra en jämförelse av två olika metoder för att kyla ett fiktivt kontorshus som är 2 000 m² stort och beläget i Västerås. För att representera ett normalt kontorshus har Kyleffektbehovet valts till 50 W/m² vilket ger totala Kyleffektbehovet 100 kW. I ena fallet finns en kylmaskin som kyler byggnaden och i andra byts kylmaskinen mot ett antal borrhål som motsvarar hela Kyleffekten. För att kunna bedöma de tekniker som har använts har energianvändning och växthuspotential beräknats i ett livscykelperspektiv. Denna energianvändning beräknas som inbäddad energi, vilket är all energi som använts från framtagande av råmaterialen till färdiginstallerat system.