Tallen (Pinus Sylvestris L.) är för den svenska skogsindustrin ett av de viktigaste trädslagen. Tallens kvalitet är påverkbar genom röjning, där röjningens intensitet och tidpunkt är avgörande för tallens diametertillväxt, årsringsbredd, Kvistdiameter, krongränshöjd, stamform, juvenilvedsandel och elasticitetsmodul. Röjningsarbete utförs via olika röjningsformer, där röjningsformerna enkelställning, toppröjning, stråkröjning och korridorröjning används i svenskt skogsbruk. Studien syftade till att utreda om det fanns signifikanta skillnader i behandlingseffekt på tallens medelhöjd, medeldiameter, Kvistdiameter, krongränshöjd, höjd/diameter-kvot, elasticitetsmodul och årsringsbredd mellan röjningsformerna enkelställning, toppröjning, stråkröjning och korridorröjning. Studien syftade även till att utreda om ovanstående röjningsformer hade haft effekt på sambandet mellan elasticitetsmodul och årsringsbredd, i enskilda årsskott.Det studerade försöket anlades år 2003 i tallungskog i Umeå, Västerbottens län.

Toppröjning är en röjningsmetod där man kapar röjstammarna högre upp på stammen än vad man gör vid konventionell röjning. Metoden kan erbjuda ett alternativ till konventionell röjning, med flera fördelar. Efter att man har utfört en toppröjning är det tänkt att röjstammarna ska fortsätta leva under en period och växa längs med huvudstammarna för att dana deras kvalitet och fungera som viltfoder för att minska betning på huvudstammar. Det är viktigt att röjstammarna inte växer ikapp huvudstammarna och att de dör innan en första gallring. Att kapa stammar på en högre nivå ger färre hinder, bättre sikt och mindre diameter vid kapstället.

I takt med konkurrensen ökar på marknaden väljer många sågverk att i allt högre utsträckning kundanpassa sin produktion mot de krav kunderna ställer på produkterna. Sågverkens produktion bör vara inriktad på att skapa ett så högt värdeutbyte som möjligt där virkets egenskaper och produktionsanläggningens förutsättningar ställs mot de kundönskemål som finns. (Lycken, 2000) I sågverkets justerverk sorteras trävarorna i olika sorteringsklasser, även kallat kvalitetsklasser, samt kapas i exakta längder. För att kunna skapa ett högt värdeutbyte krävs det kunskap dels om vilka av träets egenskaper som är avgörande för värdet med dagens sorteringssystem och dels en insikt i hur volym- och värdeandelar ser ut för olika produkter samt hur olika sorteringsregler styr värdeutbytet. Sedan början av år 2008 har Rörvik Timber Rörvik AB ett BoardMaster-system i sågverkets justerverk som använder färgkamerateknik för att värdeoptimera trävarorna. Examensarbetets syfte är att analysera värdeoptimeringen av trävarorna i justerverket vid sågverket i Rörvik.

In Sweden, large scale planting of Lodgepole pine (Pinus contorta var. latifolia) started in the beginning of the 1970?s. At first, the aim was production of pulpwood, but later, also production of timber became considered realistic. Today, Sweden has more than 520 000 ha of Lodgepole pine.

Toppröjning är en röjningsmetod där man kapar röjstammarna högre upp på stammen än vad man gör vid konventionell röjning. Metoden kan erbjuda ett alternativ till konventionell röjning, med flera fördelar. Efter att man har utfört en toppröjning är det tänkt att röjstammarna ska fortsätta leva under en period och växa längs med huvudstammarna för att dana deras kvalitet och fungera som viltfoder för att minska betning på huvudstammar. Det är viktigt att röjstammarna inte växer ikapp huvudstammarna och att de dör innan en första gallring. Att kapa stammar på en högre nivå ger färre hinder, bättre sikt och mindre diameter vid kapstället.