Jag har valt att göra en undersökning om mans- och Kvinnoroller i amerikanska actionfilmer från femtiotalet fram till tvåtusentalet. Främst har jag fokuserat mig på kvinnans position i dessa filmer och gjort en återkommande jämnförelse med den amerikanska hemmafrun som ett begrepp på femtiotalet. Jag har gjort en innehållsanalys på tretton stycken filmer mellan perioden 1952-2005. Dessa filmer har jag valt ut då det finns ett tydligt samspel mellan män och kvinnor i dem och att framför allt att kvinnan har en aktiv del och är betydande för historien.Jag har i dessa analyser kommit till slutsatsen att kvinnliga karaktärer i actionfilmer fått större utrymme att spela på allt eftersom tiden går och att bilden för vad som är manligt och kvinnligt ändrats genom perioden. Men att den kvinnliga actionhjälten alltid kan spåras tillbaka till den amerikanska hemmafrun på femtiotalet..

1920-talet var en tid av turbulenta förändringar i det västerländska samhället. Kvinnors rättigheter och möjligheter att styra över sina egna liv förändrades drastiskt. Tidigare årtionden hade i stor utsträckning sett på kvinnan som mamma och husmoder, men nya Kvinnoroller börjar under 1920-talet bli accepterade. Bonniers Veckotidning var en tidskrift som publicerades på 1920-talet i Sverige. Detta arbete behandlar hur kvinnan som mamma och husmoder skildras i just denna veckotidning.

Detta är en studie av sex läroböcker i matematik för gymnasiet ur ett jämnställhetsperspektiv. Läroböckerna är utgivna av olika förlag och vänder sig till olika elevgrupper. Studien tar sin utgångspunkt i läroplanens mål om jämställdhet. Böckerna är studerade i tre olika nivåer. Första nivån är en mer ytlig betraktelse av själva layouten och bilder, i andra nivån har kringtexter studerats och den tredje nivån själva problemuppgifterna.

I uppsatsen undersöks den feministiska filmteorin utifrån ett feministisk perspektiv, för att sammanfatta och klargöra de ståndpunkter som utgör teorin. Fokus är framför allt lagt på sättet kvinnor representeras i film, och hur man kan tolka den kvinnliga närvaron. Diskussion förs angående de mest förekommande perspektiven inom filmteorin, såsom den psykoanalytiska, samt de alternativa perspektiven postkolonial och lesbisk teori, som bidrar till förståelsen av kvinnors representation i film. Resultatet av diskussionerna uppmärksammar både styrkor och svagheter hos teorierna, men visar framför allt hur relevant det är att använda sig av det feministiska synsättet för att öka jämställdheten inom filmbranschen, filmvärlden samt publiken..

I slutet av 90-talet sköljde en våg med asiatisk skräckfilm in över västvärlden. Filmerna handlade om kvinnor som dött en våldsam eller orättvis död och nu var tillbaka för att hämnas.Takashi Miike är en av de mest kända japanska regissörerna som har bidragit till den japanska skräckfilmsgenren som fick så stor spridning i väst.Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka Kvinnoroller som finns representerade i fyra utav Miikes skräckfilmer och hur de framställs.Uppsatsen utgår från klassisk feministisk filmteori och undersöker om Barbara Creeds ?the monstrous feminine? och Carol Clovers ?the final girl? finns representerade i Miikes filmer.Bland uppsatsens slutsatser går det att finna att ?the final girl? delvis finns representerad i Miikes filmer, dock inte i samma utsträckning som i amerikansk skräckfilm, samt att man kan stöta på en viss problematik när man applicerar Creeds och Clovers teorier på filmer som inte följer ett västerländskt berättande.  .

1920-talet var en tid av turbulenta förändringar i det västerländska samhället. Kvinnors rättigheter och möjligheter att styra över sina egna liv förändrades drastiskt. Tidigare årtionden hade i stor utsträckning sett på kvinnan som mamma och husmoder, men nya Kvinnoroller börjar under 1920-talet bli accepterade. Bonniers Veckotidning var en tidskrift som publicerades på 1920-talet i Sverige. Detta arbete behandlar hur kvinnan som mamma och husmoder skildras i just denna veckotidning.

Vi behandlar prostitutionen i Thailand genom att undersöka hur den prostituerades roll har konstruerats i samhället. Empiriskt använder vi oss av en thailändsk statlig rapport, som svarar på FN-avdelningen CEDAWs antidiskrimineringskonvention. I denna rapport redogörs för kvinnorättssituationen i landet. Med feministisk teori gör vi en kvalitativ textanalys för att klarlägga den politiska diskursen kring den prostituerades roll och hur denna har formats. Utifrån vår analys konstaterar vi att den prostituerade hamnar i ett stigma där hon beroende på situationen identifieras som antingen en promiskuös agent med personliga ekonomiska incitament eller som ett hjälplöst offer.

Undersökningens syfte är att ta reda på vilka uppfattningar och tolkningar underklädesföretaget Liaison Dangereuse skapar genom sin senaste reklamfilm, ?Sexiness for everyone. Everywhere?, och om dessa uppfattas olika beroende på tolkarens bakgrund.  Frågeställning: I studien har jag ställt frågor kring hur kvinnan framställs i reklamfilmen och om publikens olika kulturella ursprung och bakgrundsideologi har någon påverkan i deras tolkningsprocess.   Metod/Teori: Med hjälp av tidigare forskning om utformning och berättelsens form av reklam och Stuart Halls encoding/decoding modell har jag genomfört en receptionsanalys.

Syftet med denna studie är att undersöka tre gymnasielärares upplevelser av att arbeta genuspedagogiskt med litteratur i svenskundervisningen. Avsikten är även att undersöka om lärarna har en planerad struktur för hur detta bör genomföras samt att undersöka hur de upplever läromedlen som finns på respektives skolor, ur ett genusperspektiv. Arbetet är baserat på tre intervjuer med lärare som är verksamma vid olika gymnasieskolor i en medelstor stad i Sverige.Under intervjuerna har det framkommit att de tre svensklärarna i denna undersökning i olika hög grad anser att genusperspektivet är någonting angeläget att arbeta med i undervisningen. Trots detta har inte samtliga en positiv syn på begreppet genus. Att den negativa synen på genusperspektivet beror på rädsla inför att förändra den egna uppfattningen av könsroller är en möjlighet.

Den här uppsatsen handlar om levnadsförhållanden bland kvinnor som är eller har varit verksamma inom någon skärgårdsbunden näring i Norrbottens skärgård. Den fokuserar på de förändringar som arbetsförhållandena och det sociala livet genomgått under perioden från andra världskrigets slut fram till idag, 2006. Jag, som forskare och uppsatsförfattare, har försökt nå denna kunskap genom att söka svar på frågor om hur kvinnornas ställning har förändrats i arbetet, i familjeförsörjningen och i det sociala livet. Metoden som använts är kvalitativ och baserad på semistrukturerade intervjuer och kategorianalys av citat tagna från intervjutranskriptionerna. Teorier som använts är Due Billings och Alvessons kritiskt tolkande perspektiv på genus/kön, samt Zollinger Gieles och Holsts omarbetningar av Talcott Parsons begrepp adaptive upgrading, integration, inclusion och goal differentiation.

Denna 10-poängsuppsats är mitt examensarbete på studie- och yrkesvägledarprogrammet våren 2005, som jag har läst på Malmö högskola, Lärarutbildningen. Arbetet är ett studium om de muslimska kvinnornas situation på den svenska arbetsmarknaden och ska resultera i en granskning av de omständigheter som försvårar deras etablering i arbetslivet. De kommer från olika länder, från landsbygden och från städer. De är analfabeter och högutbildade, fattiga och rika, och de har kommit till Sverige vid olika tidpunkter och av olika anledningar. Det finns de som flytt på grund av politisk förföljelse, de som är krigets offer och de som kommit för att arbeta.

I denna studie undersöks hur smak, status och klass uttrycks i reality-TV-programmen Färjan (Kanal 5) och Danspalatset Playa del Sol (TV3). I program som dessa får vi följa människor som åker på kryssningar, semestrar och shoppar, alltmedan vi förväntas skratta åt dem. De ämnen som dessa program behandlar är tätt förbundna med en förståelse av klass. Syftet med denna uppsats är således att belysa klassaspekter och smakhierarkier. Vidare kommer representationen av smak diskuteras i relation till klass och status. Utifrån denna förståelse av klass som relaterat till smak och status skall sedan klasspositionering i programmen undersökas.

In this study we examine how the image of women, through framing and stereotyping in interviews, is constructed in the Swedish television morning show Gomorron Sverige on International Women?s Day. Our study is based on qualitative method, using the ECA (Ethnographic Content Analysis) model.Our main theoretical assumptions are that media contributes to constructing the images of reality we see in our heads, and that the images of women mediated through television are stereotypes which are displayed in the presenter?s questions and in the respondent?s answers. By defining the problems related to International Women?s Day, showing causal connections, making moral judgments and presenting solutions, television contributes to the viewer?s perception of what is important, why it is important, what is wrong and how to make it right.Based on our theoretical assumptions we have divided our study into three analytical themes:1.

I denna studie undersöks hur smak, status och klass uttrycks i reality-TV-programmen Färjan (Kanal 5) och Danspalatset Playa del Sol (TV3). I program som dessa får vi följa människor som åker på kryssningar, semestrar och shoppar, alltmedan vi förväntas skratta åt dem. De ämnen som dessa program behandlar är tätt förbundna med en förståelse av klass. Syftet med denna uppsats är således att belysa klassaspekter och smakhierarkier. Vidare kommer representationen av smak diskuteras i relation till klass och status. Utifrån denna förståelse av klass som relaterat till smak och status skall sedan klasspositionering i programmen undersökas.

I mitt arbete som gymnasielärare har jag förmånen att möta många olika unga människor. Det jag fascineras av är de likheter och skillnader jag ser hos dem, alla de roller som många av dem testar för att hitta sin egen identitet. Vissa börjar i 1:an på gymnasiet med en viss stil och identitet och förändras helt under de tre åren de går på skolan och andra är precis likadana som de var den första dagen de kom in genom dörren. Jag har ofta funderat på hur medvetna eleverna är över deras identiteter. Hur resonerar de i valet av stil, om hur det yttre påverkas av identiteten och hur identiteten påverkas av deras val av stil eller stilar? När jag pratat med dem och lyssnat på deras resonemang har jag kunnat ana att många av dem anser att det är viktigt att vara annorlunda men utan att sticka ut för mycket.En av skolans uppgifter är ?att låta varje enskild elev finna sin unika egenart?.