Sök:

Sökresultat:

4 Uppsatser om Kvinnohat - Sida 1 av 1

"Hej! Det är patriarkatet. Vi äger dig. Hejdå" : En kvalitativ studie av Instagramkontot Kvinnohats gestaltning av mediekritik

A qualitative study of the Swedish Instagram account Kvinnohat´s framing of media criticism. The Instagram account Kvinnohat is an example when citizens with a feminist agenda participate in a public debate. With a critical point of view Kvinnohat approach society; which media is a part of. Social network with photo-sharing implement such as Instagram is a quite new type of social media. Instagram has quickly become a part of many peoples everyday life, especially among adolescents.

Det handlar om kvinnohat

Den här uppsatsen handlar om hur kritiken och hatet skiljer sig mellan sex av Sveriges Radios största manliga och kvinnliga radioprofiler, samt att ta reda på hur programledarna hanterar kritiken/hatet det mottar men också undersöka vad kritiken/hatet innehåller. Genom att utföra semistrukturerade intervjuer med tre kvinnor och tre män vill författaren få svar på om kritiken och hatet skiljer sig åt mellan könen. De utvalda programledarna är alla välkända. Kvinnorna är Hanna Hellquist, Nour El Refai och Karin "Kakan" Hermansson. Männen är Kodjo Akolor, David Druid och Henrik Torehammar.

Kvinnoförtryck : En diskursanalytisk studie om patriarkatets reproduktion på Internet

Denna studie utgår från teorin om patriarkatet som rådande samhällssystem. Kvinnan är förtryckt av mannen som är en dominant grupp i dagens samhälle. Studien kommer att utgå från Teun A. van Dijks tankar om att en dominant grupp i samhället kontinuerligt måste producera och reproducera sin makt med hjälp av bland annat språket. Medlemmarna i den dominanta gruppen gör dock inte detta hur som helst.

Misogyni i gamingkultur : En kvalitativ diskursanalytisk studie om reproduktionen av patriarkal dominans i gamingkultur

Misogyny in gaming culture ? a qualitative discourse analysis of the reproduction of patriarchal dominance in the gaming culture is based on Teun A. van Dijk's belief that a dominant group continuously produces and reproduces its social dominance over a subordinate group by using the language. The members of this group do not simply do this by being. A person does not want to risk damaging its reputation which makes the dominant group forced to use various strategies to reproduce its dominance.