Syftet med litteraturstudien var att undersöka orsaker till spensugning hos kvigor, hur beteendet påverkar den diade individens mjölkkörtel samt åtgärder till problemet. Spensugning innebär att en Kviga eller ko diar på en annan individs spenar och det är ett beteende som ofta utvecklas i tidig ålder. I dagens mjölkproduktion föds kalvar ofta upp i system där de inte har möjlighet att dia kon. Utfodring av mjölk sker med en hink, hink med napp eller med kalvamma. Om kalven inte fått utlopp för sitt sugbehov vid utfodringen eller inte blivit avvand från att dricka mjölk på ett naturligt sätt kan problem som spensugning uppstå.

Heifer?s growth may be divided into three main phases: calf period, puberty and pregnancy. When the heifers are about three months old a critical period begins. This period ends when the heifer reach puberty and have her first oestrus at around 9-12 months of age. In the critical period the mammary gland starts to grow at a fast rate and Insulin-like growth factor-1 (IGF-1) transport the growth signals to the mammary glands.

Nyinvesteringar i nötköttsproduktion leder i allmänhet till stora kostnader. Genom att ersätta traditionella byggnader med enklare typer av väderskydd och låta djuren vistas ute vintertid skulle kostnaden kunna minskas. Upptrampad mark och koncentration av gödsel och urin kring utfodringsplatsen, väderskydd och vatten kan dock bli ett problem då köttdjur hålls ute vintertid. Ett flerårigt projekt Animal-Driven Sustainable Beef Production, som finansierades av Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, genomfördes för att utveckla en ny typ av utedriftsystem. Systemet är mobilt och innebär att djuren vintertid vistas på åkermark som ingår i en växtföljd och att de regelbundet får foder på nya ytor.

Syftet med litteraturstudien var att utreda vilka kunskaper som finns rörande sambandet mellan högt hull hos kvigor innan könsmognad, och deras senare mjölkavkastning i första laktationen. Ekonomiskt sett så är uppfödningsperioden för kvigor en stor kostnad för mjölkföretaget och stora finansiella förbättringar skulle kunna göras på området. Stallplats och omvårdnad och kostnader för Kvigan, foder är dock den största utgiften och står för 60 % av totala kostnaden för kviguppfödning. Genom en sänkning av ålder för könsmognad skulle även inkalvningsåldern kunna sänkas och föra med sig en kortare period som Kvigan inte är produktiv. Könsmognadens start är sammankopplad med kroppsvikt och hull, inte ålder, så genom att höja utfodringsnivån kan inkalvningsåldern sänkas.

To reconstruct a building is a long-term investment for farmers and it is important that people with different qualifications are involved at an early stage for making the system adapted to the animals as well the animal keeper. Therefore, ethologists who can contribute with their expertise are needed to design the system and get it to function well for the animals.A Swedish farmer who planned to rebuild her stall for tied dairy cattle to a loose-housing system for recruitment heifers for milk production asked me as an ethologist to find a system which can be fit to her existing tie-stall barn for 30 dairy cows, considering the animal needs in terms of movement, social interactions and play behaviors, and to theoretically compare the system with other systems with respect to the behaviors mentioned.The theoretical comparison between different systems was made through a scientific literature review.In agreement with the animal keeper I set out to fit a system with feeding cubicles, a system with cubicles and a system with deep straw bedding to the barn. After measurements were taken and preliminary drawings were outlined it was found that only the feeding cubicle system was possible to fit to the barn.The space provided will limit the animals to perform some playing behaviors. To decrease aggressive interactions between animals even thought a limiting area it is possible to provide partitions between resources animals compete around to prevent that more than one animal can get success to the resource at a particular place at one time. To increase the animal movement in the system the water trays were moved to the outer wall instead of kept in contact with the stalls.Although this report provides guidelines for rebuilding, other competences regarding building construction and a pre-test of the suggested building solution according to Swedish legislation are needed before the rebuilding can start.The results are directed mainly to the owner of the barn, but the literature review can be used by other cattle farmers and might bring increased understanding of the possible effects of different building solution on the animals..

Det finns en direkt koppling mellan den allt högre mjölkavkastningen hos våra mjölkraser SRB och SLB och vissa reproduktionsstörningar. Posten fruktsamhet är idag den största utslagsorsaken i kokontrollen. Högre produktionsnivåer leder till kortare och mer svårupptäckta brunster eller t o m till att brunst helt uteblir. Det tar också längre tid för kon att komma i brunst efter kalvning. Allra tydligast ses detta hos gruppen förstakalvare.

Rekryteringsdjur i svenska mjölkkobesättningar har traditionsmässigt inte blivit uppmärksammade. Tiden från födsel till inkalvning ses ofta som en kostsam transportsträcka. Det är först när de börjar avkasta mjölk och generera pengar till gården som de börjar bli av intresse. På Alnarps försöksgård, Mellangård, genomfördes det 2000-2001 en tillväxtstudie på kalvar under mjölkperioden. Totalt ingick 62 kalvar, hälften fick en hög mjölkgiva och resterande fick en lägre mjölkgiva.

En beteendestudie med nötkreatur utfördes under maj-september 2014 på försöksytor sådda i juli 2012 med fyra vallfröblandningar (A-D). Fröblandning A och B innehöll båda 35 % ängsgröe (Poa pratensis), 10 % Rödsvingel (Festuca rubra) och 20 % vitklöver (Trifolium repens) men skilde sig genom att fröblandningen för vall A innehöll 35 % engelskt rajgräs (Lolium perenne) och B innehöll 35 % rörsvingel (Festuca arundinacea). Fröblandningarna C och D hade arter i samma proportioner men skilde sig med avseende på sorter där C bestod av grässorter av fodertyp medan D bestod av sorter för sport ändamål. Både C och D innehöll 44 % ängsgröe, 12 % rödsvingel och 44 % engelskt rajgräs och ingen vitklöver, men vall C syftade i övrigt till att ha likartad sammansättning som A. Syftet med beteendestudien var att studera om nötkreatur föredrar eller undviker någon av vallarna.

Modern milk production have come a long way when it comes to accommodating the nutritional and physiological needs of the animals, but unfortunately the behavioural and psychological needs of cows and heifers are often left unfulfilled. A long time for eating is beneficial for the digestion and also gives the cattle something to do and decreases the risks for developing abnormal behaviours. An important factor that influences eating- and ruminating time is the particle size of the roughage. The aim of the study was to find out if particle size influences the behaviour of dairy heifers, in particular with regard to eating behaviour and abnormal behaviours. The study was conducted at Uddetorp farm high school in Skara. Forty-two heifers of the breeds SR and SF were housed in 8 slatted floor pens.

Efterfrågan på marmorerat kött har ökat i Sverige under de senaste åren. Marmorering är insprängt fett i muskulaturen, intramuskulärt fett, vilket anses vara en god indikator för köttets sensoriska kvalitet. Det insprängda fettet lyfter fram köttets smakämnen, fettet bidrar även till att köttet upplevs som saftigare. Det insprängda fettet separera muskelsegmenten, vilket ökar köttets mörhet. Utvecklingen av intramuskulärt fett är relaterat till faktorer som genotyp, ras, kön, ålder, muskeltyp samt tillväxthastighet av muskel- och fettvävnad. Även utfodringens intensitet påverkar andelen intramuskulärt fett. För att tillgodose konsumenternas efterfrågan på marmorerat nötkött har den svenska köttbranschen gemensamt arbetat fram en nationell standard för klassificering av marmorering hos nötslaktkroppar.

I Sverige är den genomsnittliga inkalvningsåldern 28-29 månader. Trots att rådgivningen rekommenderat en sänkning de senaste 20 åren så har nästan ingenting hänt. Inkalvningsåldern beror på tillväxten och ett välutvecklat land som Sverige borde inte ha några problem med att ha bra tillväxt. Ändå ser det ut som det gör och i dagens läge där branschen är hårt ekonomiskt pressad är det inte ekonomiskt försvarbart. Marcus Oskarsson, lönsamhetsexpert på Svensk Mjölk, har räknat ut att en lantbrukare förlorar 400 kr/Kviga för varje månad inkalvningsåldern fördröjs, räknat utifrån en optimal inkalvningsålder på 24 månader. I den här undersökningen är målet att ta reda på om det finns något samband mellan inkalvningsålder, utslagsålder och utslagsorsak.

I modern mjölkproduktion utfodras rekryteringskvigor vanligtvis med en foderstat som uppfyller deras näringsmässiga behov, men som inte alltid tar hänsyn till nötkreaturs naturliga ätbeteende. Viktiga faktorer som påverkar foderintag och tuggbeteende hos nötkreatur är grovfodrets partikelstorlek och fibersmältbarhet, samt andelen fiber från vallfoder i foderstaten. Syftet med studien var att undersöka effekter av vallensilagets struktur, det vill säga partikelstorlek samt fiberinnehåll och smältbarhet, på ätbeteende och utveckling av onormala beteenden hos mjölkraskvigor. Studien genomfördes på en privat mjölkgård utanför Skara. Djurmaterialet bestod vid försöksstarten av 52 SLB-kvigor indelade i två grupper: en yngre grupp med 23 kvigor i åldrarna 3 till 7 månader och en äldre grupp med 27 kvigor i åldrarna 9 till 14 månader. Försöket utfördes enligt change-over-design med två behandlingar och tre försöksperioder á tre veckor.

Älgstammen har stor betydelse för jägares rekreation, turism och som livsmedel. För att älgstammen ska vara en hållbar naturresurs i längden krävs en välfungerande reproduktion. Under hösten 2011 har reproduktionsorgan tillsammans med ytterligare material och data från 90 älghondjur samlats in från Fyringens älgtilldelningsområde i Jämtlands läns. Insamlingen gjordes under två perioder, tre veckor i september (5 - 24/9) samt från 10 oktober till början av november. Uppehållet gjordes under den 2-veckorsperiod, det så kallade ?brunstuppehållet?, (25/9 ? 10/10) då jakt ej är tillåtet.

Most of the beef production in Sweden has been integrated with milk production. Since the 1990:s, the number of dairy cows has decreased. A specialised beef production has developed in purpose to compensate for this decrease. The consumption of beef have increased in the last decade, but the Swedish production has no followed this trend. In 2004, the percentage of beef self-sufficiency in Sweden was 60 %.