En skånsk Kvartsboplats, var det en unik händelse?Hösten 1995 gjordes ett sensationellt fynd i nordvästra Skåne. Den första stenåldersboplatsen som Kvartsen dominerade, både till antalet och till vikt, hittades vid Hjälmsjöns strand.Uppsatsen kommer att behandla denna plats. Jag kommer att göra en beskrivning av fördelarna och nackdelarna med Kvarts respektive flinta. En uppställning på stereotypa bosättningar i Skåne och Småland kommer jag också att göra, detta för att kunna se vilka influenser som är starkast på den här platsen..

Jordens innandöme är uppdelat i flera olika delar, vilket beror på gravitationen och kemisk differentiering. Skillnaden i tryck, temperatur och kemi mellan jordens skorpa, mantel och kärna är en förklaring till varför mineral ändrar karaktär längre ner i jorden. Djupare ner i jorden ökar trycket, men också temperaturen. Ökat tryck gör att atomerna packas tätare, medan ökad temperatur å andra sidan gör att mineralen expanderar. Detta är en av anledningarna till varför det är så svårt att bestämma stabilitetsområden för mineral, det vill säga vid vilka tryck och temperaturer de är stabila.

Genom vårt examensarbete ville vi få svar på om en Kvarts högläsning per dag i tre veckors tid kunde öka läsförmågan, det vill säga läsförståelse och läshastighet, hos elever i årskurs fyra. För att undersöka om detta var möjligt utarbetade vi en enkel kvantitativ inriktad metod, bestående av tre positivistiska tester, för att kontrollera läsförståelse och läshastighet. Dessutom gjordes ostrukturerade hermeneutiska observationer av eleverna under tiden projektet pågick. Kontrollerna genomfördes både före och efter en tre veckor lång läsperiod, då eleverna i hemmen övade högläsning med sina föräldrar. Det sammantagna resultatet visar både positiva och negativa förändringar, men då vi kunnat finna förklaringar till de negativa resultaten, kan vi påstå att vår metod ger ökad läsförmåga..

Mitt kandidatarbete är en teknikstudie där jag grottat ner mig i keramikens geologiska ursprung. I arbetet har jag utgått ifrån magmatiska och metamorfa bergarter som granit och gnejs. De innehåller Kvarts, fältspat och glimmer i perfekta proportioner för att redan vara färdiga keramiska glasyrer. Jag har sedan provat att tillsätta lermineralet kaolin för att göra egna stengodsleror utifrån två äldre recept på parian och porslin. Genom att själv krossa och mala sten vill jag synliggöra alla moment som kan ingå i framställningen av lera samt medvetandegöra den fysiska närheten till materialet..

This is a paper about the effects from smoldering fire on lithic objects from an archaeological view. The introduction gives the background to this paper, a short orientation to forest wildfires and why the work is limited to: flint, quartz, quartzite and slate. Material and methods describes the stone materials and the setup that was used in the temperature logged tests with three replications for each type of material. The fuel in the burnings was peat on a bottom of sand. Flint showed a more drastic effect from heat compared with the other materials. Slate seems to have greater tendencies to change to darker colour and luster at lower temperatures than the other materials.

Jag har gjort mitt examensarbete hos Leonhard Nilsen & Sönner AS (LNS) på anlägget Rana Gruber som ligger i Storforshei kommun några mil utanför Mo i Rana. LNS är Nord-Norges största entreprenör. Jag har valt att lägga focus på luftkvaliten i underjordsdelen inom gruvannlägningen. Arbetet innefattar problem som kan uppstå i en djup gruva men även förslag till förbättringar. Gruvans nivåer har två luftschakt som förser gruvan med luft för att förse annläggninger med frisktluft.

Syftet m denna uppsats är att kategorisera argumenten för och emot enbefälssystemet och diskuteraargumentens relevans utifrån en tids- och professionsaspekt. 1983 infördes det Nya Befälssystemet(NBO) vilket innebar att Sverige övergav den sorts flerbefälssystem som i princip ärallenarådande i resten av världen. Detta befälssystem har i allt större omfattning kommit att diskuteras.Detta arbete vill visa på den bredd av argument som förekommer (både för och emot),kategorisera argumenten utifrån en professionsteoretisk utgångspunkt samt visa om det finns enskillnad i argumenten beroende på om de är från tiden för NBO införande eller från nutid. Dennadel har genomförts som en kvalitativ textanalys av främst officiella dokument och vetenskapligaarbeten från Försvarshögskolan. För att tillföra ytterligare en dimension på argumentenprövas ett mindre urval emot uppfattningen ur ett Flygvapenperspektiv.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur delar av pengarna som kom idrotten till gagn efter grundandet av AB Tipstjänst 1934 fördelades. Den delen av pengarna som den här uppsatsen fokuserar på är de pengarna som gick till byggandet av olika idrottsanläggningar. Perioden som undersöks är 1935-1938. Under dessa fyra år betalades pengar som idag motsvarar en Kvarts miljard ut till olika anläggningar. Anledningen till detta är att de första pengarna betalades ut 1935 och när andra världskriget startade 1939 ströps anslagen.

Kalksten och råmjöl sliter kraftigt på allt det kommer i kontakt med. Råmjölet blästrar och kalkstenen gnider sig in i och slår mot materialet i råkvarnskrets 8 vid Cementa AB:s anläggning i Slite. Underhållskostnaderna är stora för råkvarnskrets 8 och i denna rapport utreds möjligheterna att göra besparingar genom ett nytt materialval. Vid valet av material tas hänsyn till nötningsbeständighet, pris och livslängd hos både material och maskin. Nötningsbeständigheten beror av duktilitet, hårdhet, dämpningsförmåga, med mera.

Arbetets huvudsakliga syfte har varit att jämföra ett antal olika bergarters förmåga att binda till sig bitumen. I dag levereras stora mängder makadam till tillverkning av asfalt. Ett av de krav som ställs på materialet är just vidhäftningsförmågan vilken har stor betydelse för beläggningens funktion. Eftersom detta är en så pass viktig fråga, om en viss sten lämpar sig till asfaltstillverkning har vi valt att titta närmare på en metod som tillåter att testas på en ren sten. Detta möjliggör att man inte behöver tillverka en asfaltsmassa först.

Syfte: Studiens syfte är att se hur Lars Danielsson har framställts i tidningar under våren 2006 med tanke på oklarheterna kring hans telefonsamtal den 26 december 2004; den dag som tsunamikatastrofen drabbade stränderna runt Bengaliska viken och släckte ungefär en Kvarts miljon människoliv.Metod: I studien har en kvalitativ metod använts och analysen utgår från kritisk diskursanalys av två artiklar från Dala-Demokraten och tre artiklar från Aftonbladet och Svenska Dagbladet, slutligen också tre blogginlägg och deras underliggande kommentarer. Den aletiska hermeneutiken är det kunskapsteoretiska förhållningssättet.Slutsatser: De olika tidningarna skiljde sig nämnvärt från varandra, men bidrog på olika sätt till det drev som pågick. Aftonbladet var den tidning som främst målade upp Danielsson som en syndabock; han fick i de analyserade artiklarna stå i centrum för regeringens arbete den 26 december då jättevågen sköljde in över stränderna. Det var också Aftonbladet som främst riktade kritik mot Danielssons moral, både när det gällde lögnerna och även genom kritik mot användningen av regeringsplanet. Svenska Dagbladet skrev också om drevet och citerade flera gånger andra medier.

Dagens arbetsliv och samhälle står under ständig förändring. Att arbeta och samtidigt bidra till vår välfärd är för de flesta en naturlig del av vardagen. Men för personer med funktionsnedsättning är förutsättningarna inte nödvändigtvis detsamma. Strax över en Kvarts miljon människor med funktionshinder står idag utan sysselsättning och det i en tid då det politiska budskapet tydligt talar för att all potentiell arbetskraft behövs för att upprätthålla nivån på vår välfärd. Samtidigt visar oroväckande statistik att personer med funktionsnedsättning utsätts för diskriminering när de söker arbete.Arbetet belyser dels vilka skyldigheter arbetsgivare har vid en rekryteringsprocess för att inte en arbetssökande med funktionsnedsättning ska utsättas för diskriminering och dels vilka incitament som finns att tillgå för att underlätta för personer med funktionshinder att beredas plats i arbete.

Alkaliupptagningsförmåga samt slaggbildning under inverkan av varierande slaggbildare för kaolinbelagd MPBO, SPBO samt KPBA har studerats i följande examensarbete. Syftet med arbetet var att öka förståelsen för slaggbildningsmekanismerna samt att studera hur alkaliupptagningen varierar för de olika pelletsen. Utöver detta skall även inverkan av titaninjektionen, vilken genomfördes under delar av försöket, studeras. Korgprover samt driftdata från experimentmasugnen i kombination med analyser från svepelektronmikroskop ligger till grund för arbetet. Den ytbelagda MPBO pelleten visar på en ökad alkaliupptagning.

AbstractPolymetallic (Pb-Zn-Cu-Ag-Au-Sb-As-Bi-Cd-Te-Se-Ge?) quartz veins occur in an area from Eidsvoll in southeastern Norway to west of LakeVänern in southwestern Sweden. They most likely formed during the waning stage of the c. 1 Ga Sveconorwegian orogeny. In Värmskog parish, Värmland county, several mineralized quartz veins of different types are known.