Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur högstadieelevers dataspelande påverkar skolarbetet, samt hur deras förhållande till dataspelande ser ut. En förstudie i form av gruppintervju med två grupper, en pojkgrupp och en flickgrupp har gjorts. Vardera grupp består av tre personer. Två intervjuer har också gjorts med lärare. Utifrån förstudien skapades en enkät till en Kvantitativstudie.

Kunskapsbedömning ? elevers inställning till och uppfattning om bedömning är en Kvantitativstudie genomförd mot en teoretisk bakgrund där den formativa bedömningen står i centrum.Studiens syfte är att erhålla kunskap om elevers inställning till och uppfattning ombedömning. Problempreciseringen lyder:Vilken inställning har eleverna till bedömning?Hur uppfattar eleverna bedömning?Hur uppfattar eleverna skriftliga omdömen?Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät. Resultatet visar att eleverna i denundersökta sjunde klassen uppfattade prov, egna texter, läxförhör, muntliga förhör, muntligaredovisningar samt hur aktiv eleven är på lektion tillika hur den uppför sig som bedömning.Deras inställning till bedömning varierade från glädje till prestationsångest.

Denna uppsats behandlar hur elever upplever prestationskrav ur ett genusperspektiv, baserat på sex diskurser av Inga Wernersson samt om det finns någon skillnad mellan killar och tjejer men även om det finns någon skillnad mellan elever på estisk/ praktiska program och elever på teoretiska program. Teorin som ligger till grund för uppsatsen är de sex diskurser av Wernersson. Metoden som föreligger analysen är en kvantitativ studie för att en viss generalisering skall kunna göras vilket inte hade varit möjligt med intervjumetoden. Undersökningen är genomförd bland 100 elever på en gymnasieskola i södra Sverige. Resultatet visar att det finns en del skillnader mellan eleverna på de olika programmen men att den största skillnaden finns mellan killarna och tjejerna totalt sett, tjejerna anser ser betydligt mer stressade och oroliga över skolarbetet än killarna.

AbstraktTitel: Hur får ungdomar tillgång till tobak? ? En Kvantitativstudie bland ungdomar i Halland Författare: Sandra Mellberg & Linda Vigren Sektion: Sektionen för Hälsa och Samhälle Handledare: Solgun Folke & Eja Pedersen Högskola: Högskolan i Halmstad Tid: 2009-12-17 Sidantal: 13 Nyckelord: Röka vattenpipa, rökning, snusning, tillgång till tobak, ungdomar.Sammanfattning:  Syftet med studien var att beskriva hur ungdomar i åldrarna 14- 16 år får tillgång till tobak. Metoden var kvantitativ med enkät som datainsamlingsinstrument. Studien var en tvärsnittsstudie. Över hälften av de undersökta ungdomarna visste hur de skulle kunna få tag i tobak på ett enkelt sätt.

Cannabis är den vanligaste illegala drogen bland unga vuxna i Sverige. Det är en omdebatterad drog, debatterna handlar ofta om huruvida cannabis effekter är negativa eller inte. Detta examensarbete undersöker om det finns skillnader i problemnivå inom olika livsområden beroende på grad av cannabisbruk. Examensarbetet är en Kvantitativstudie som genom ett antal statistiska analyser jämför tre grupper av unga vuxna samt predicerar sannolikheten för vilka som löper störst risk att vara regelbundna cannabisanvändare. Resultatet tyder på att problemnivån ökar inom flera livsområden beroende på grad av cannabisbruk.

Bakgrund och problem: Idag kan en allt större del av företags värden härledas tillicke redovisade tillgångar och av dessa är humankapitalet en viktig del i företagensvärdeskapande. För att informationsbrist inte ska uppstå förmedlar företagen sitthumankapital framförallt genom att lämna upplysningar om personalen iårsredovisningarna. Tidigare studier har undersökt mängden humankapital somföretag upplyser om och vi ska göra en uppföljning för att ta reda på hur mängdenupplysningar har utvecklats över tiden.Syfte: Det primära syftet med vår uppsats är att beskriva mängden upplysningar omhumankapital, som de 20 största företagen på OMX Stockholm lämnar i sinaårsredovisningar 2008 och 2010, samt att identifiera och diskutera eventuellaskillnader mellan åren och med perioden 1998-2002.Avgränsningar: Vi kommer endast kontrollera och beräkna mängden humankapital iårsredovisningarna och kommer inte kontrollera tillförlitlighet och sanningshalten i deuppgifter som företagen uppger. Om informationen som företagen upplyser omverkligen är intressant kommer ej att undersökas.Metod: Vi har genomfört en kvantitativ studie där det empiriska materialet harsamlats in genom kodning av årsredovisningar för att undersöka mängden kvalitativoch kvantitativ information som är hänförlig till humankapital.Resultat och slutsatser: Från 1998 till 2010 har den totala mängden upplysningarökat med 68,9 % i årsredovisningarna, dock varierar mängden för enskilda företagmellan olika år.Förslag till fortsatta studier: En liknande studie med storleksmässigt mindre, fleroch även onoterade företag skulle vara intressant. Det skulle även vara intressant attlägga mer fokus på medarbetarsidor och undersöka hur företag ser på dem.

Detaljhandeln över internet har under de senaste åren ökat stadigt och konfektionsvaror(kläder, skor och accessoarer) tillhör de varor som svenska konsumenter e-handlar flitigast. Itakt med den ökade e-handeln ökar också antalet varor som måste returneras. Det faktum attkonsumenten inte har möjlighet att testa varorna innan köpet bidrar till osäkerhet och medföratt konfektionsvaror tillhör de varor som returneras mest. Möjligheten till returer värderashögt av konsumenterna och därför erbjuder många företag i dagsläget billiga eller heltavgiftsfria returer. Ett köpbeteende håller på att skapas där konsumenten beställer hembetydligt fler varor än annars och returnerar flertalet.