Det eftersöks ständigt nya medarbetare på arbetsmarknaden. En vanlig metod för organisationer att finna dessa individer är att publicera platsannonser. Detta är en kvantitativ studie med inslag av kvalitativ metod som syftar till att studera hur en kommun använder sig av kompetens- och Kvalifikationsbegreppen i platsannonser. I denna undersökning riktar kompetens in sig på individers egenskaper, medan Kvalifikationer fokuserar mer på arbetet och dess uppgifter. I vår studie har vi fått möjlighet att ta del av en värmländsk kommuns samtliga platsannonser från år 2007.

Det finns idag två former av uppsägning: personliga skäl och arbetsbrist. Vi anser att det behövs en tredje form av uppsägning: personlig arbetsbrist.Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera gällande rätt beträffande uppsägningar av tillsvidareanställda personer på grund av arbetsbrist och personliga skäl, som kan hänföras till individers kompetens och Kvalifikationskrav. Vi undersöker hur gällande rätt tillämpas i praktiken, både i den offentliga- och i den privata sektorn, och vilka lösningar som används för att motsvara de krav som det nya tjänste- och kunskapssamhället ställer. Detta redovisas i form av empiriskt material. Delar av vårt empiriska material visar att arbetsgivare väljer uppsägningar på grund av arbetsbrist framför personliga skäl.

Pedagogers och skolledares syn på och åsikt om professionell pedagogisk handledning som kompetensutveckling i förskolan..

What are the competencies and qualifications required by employers concerning the first line executives in medical care? In this paper we aim to scrutinise this question by analysing the significance of terms reproduced by employers in advertisements between 1971 and 2007.Our survey concerns 93 advertisements and two interviews with knowledgeable authorities on personnel administration in the county council of Jönköping municipality, Sweden. Using a theoretical framework developed by Ellström our results point out how the demands of the employer have changed starting in the 1970?s. We set fore, as a way of conclusion, the setting of competency and qualifications required by the employer have not only increased but appears much more comprehensive and far more complex than ever before..

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka taxitrafikskursens innehåll och jämföra dessa styrdokument med arbetsgivarnas krav på eleverna för att de skall kunna anses som anställningsbara efter fullgjord utbildning. Genom att jämföra de bägge identifiera likheter och skillnader. En slutsats som kan göras utefter denna undersökning är att trots en god samstämmighet mellan arbetsgivarnas krav på kunskaper och skolverkets styrdokument så behöver skolverket förtydliga hur rullstolsresenärer skall prioriteras i kurserna samt vilka krav som skall ställas på rullstolar och fastsättning av dessa. Denna slutsats kan dras efter intervjuer med taxiägare samt tidigare studier inom området..

Hur upplever första linjens chefer att deras kompetens utnyttjas av arbetsgivaren? I detta arbete har vi utifrån Ellström steoretiska ram och begreppsförklaring undersökt upplevelserna hos åtta intervjupersoner i Landstinget i Jönköpings län i syfte att få mer kunskap om hur den gruppen ser på hur deras kompetens utnyttjas.Vi har utifrån fem grupper av efterfrågad kompetens i rekryteringsannonser  djupintervjuat åtta första linjens chefer. Vi har efterfrågat hur de upplever efterfrågad kompetens, eget yrkeskunnande, sitt handlingsutrymme, arbetets faktiska krav samt sina utvecklingsmöjligheter.Vår analys visar att första linjens chefer upplever sig ha stor nytta av sina tidigare erfarenheter och den egna yrkeserfarenheten upplevs skapa det viktigaste yrkeskunnandet. Vidare ser vi att upplevelsen av handlingsfrihet minskar i takt med att första linjens chef får mer erfarenhet. Första linjens chefer upplever att de alltid måste lyckas med bemanning och ha en ekonomi i balans.

Denna studies syfte var att följa upp examinerade beteendevetare från Mittuniversitetet med fokus på vilka arbetsmöjligheter utbildningen hade gett dessa. Avgränsning gjordes till områdena etableringsgrad, lönenivå, andel med kvalificerad befattning (till utbildningsnivå och arbetsområde) samt tillfredställelse i förvärvsarbetet. I studien ingick samtliga vilka hade tagit ut sin examen från utbildningen. I dessa ingick båda examensformerna ? kandidatexamen och magisterexamen.

Det finns idag två former av uppsägning: personliga skäl och arbetsbrist. Vi anser att det behövs en tredje form av uppsägning: personlig arbetsbrist.Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera gällande rätt beträffande uppsägningar av tillsvidareanställda personer på grund av arbetsbrist och personliga skäl, som kan hänföras till individers kompetens och Kvalifikationskrav. Vi undersöker hur gällande rätt tillämpas i praktiken, både i den offentliga- och i den privata sektorn, och vilka lösningar som används för att motsvara de krav som det nya tjänste- och kunskapssamhället ställer. Detta redovisas i form av empiriskt material. Delar av vårt empiriska material visar att arbetsgivare väljer uppsägningar på grund av arbetsbrist framför personliga skäl.

Utgångspunkten i denna studie har tagits ur ledares syn på validering. Det har skapats en förståelse kring hur validering används och vilka erfarenheter det finns kring begreppet. Med hjälp av semi-strukturerade intervjuer utfrågades sju personer i ledande befattning, vilket gav empirisk grund till arbetet. Det hermeneutiska perspektivet var utgångspunkt för arbetet. Vid tolkning av empirin användes den tematiska analysen som hjälpte till att strukturera den fakta som inhämtats genom att empirin kunde delas upp i tre grupper.Konstaterandet har gjorts att validering och informellt lärande hör ihop.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka huruvida det är rimligt att Studie- och yrkesvägledarutbildningen är inriktad mot skolväsendet (grundskola, gymnasium och Komvux). Vi har i detta arbete frågat oss vilka uppfattningar vår undersökningsgrupp har och vilka konsekvenser det har för dem att utbildningen är inriktad mot skolväsendet. Vi undrar även vilka faktorer som varit viktiga vid anställning och i det sammanhanget, vilken betydelse praktiken haft. Vi har genomfört en kvantitativ webbenkät via Facebook, riktad till vår undersökningsgrupp som bestod av 33 personer. De deltagande har genomgått studie- och yrkesvägledarutbildningen på Campus Malmö högskola 2006-2009. Vi har även utfört en kvalitativ intervjuundersökning med Anders Lovén som är programansvarig för studie- och yrkesvägledarutbildningen på Malmö högskola. Resultatet av våra genomförda undersökningar visar på att det finns en önskan om större inflytande gällande praktiken hos undersökningsgruppen.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka och utvärdera om den ledarskapsutbildning och träning som genomfördes för yngreofficerare under senare delen av 90-talet har varit relevant mot internationell tjänstgöring i en multifunktionell miljö. Uppsatsensvarar bl.a. på frågeställningarna: Vilken utbildning var relevant mot bakgrund av vunna erfarenheter? Vilken utbildning ärönskvärd mot bakgrund av vunna erfarenheter? Vilka krav ställs på officerens ledarskap då han/hon tjänstgör, som chef under eninternationell insats? Upplever officeren, som har tjänstgjort i en internationell insats, att internationell tjänstgöring är en prioriteraduppgift i Försvarsmakten? Uppsatsens teoretiska ram är byggd på Ellströms teori om Kvalifikation och kompetens i arbetslivet samtSandberg och Targamas tolkande teori om förståelse och lärande. I uppsatsen har den kvalitativa metoden med en induktiv ochdeduktiv ansats baserad på ett hermeneutiskt förhållningssätt använts.

Idag pågår debatter i samhället kring den late och oansvarige 90-talisten som bara vill ha kul på jobbet. En förklaring som ges är att 90-talisterna är den curlade generationen som är vana att få problemen undansopade av sina föräldrar. Dessutom antyder forskning att dagens ungdomar inte har tillräcklig kunskap om vad som krävs av dem på arbetsmarknaden idag (Gabric & McFadden, 2001). Forskningen har även visat att de Kvalifikationer som efterfrågas mest bland arbetsgivare också brister i uppvisandet hos nyutexaminerade studenter som anställs (Hesketh, 2000). Kvalifikationerna som funnits var de mest eftertraktade arbetsmoral, ansvarstagande, problemlösning, kommunikation och teamwork (Gabric & McFadden, 2001:56; Carnevale & Smith, 2013:493; Bennett, 2002:465; Hesketh, 2000:253).

I ett samhälle där kunskap i allt större utsträckning är köpvara blir företags kompetensförsörjning allt viktigare. Att attrahera, rekrytera och bibehålla personal i linje med strategin kan göra skillnad, både för medarbetares kompetensutveckling men även organisationers resultat. Något som rör till det i arbetet med kompetensförsörjning är förvirringen kring det mångfacetterade begreppet kompetens. Det används för stort och smått och har med sin positiva klang blivit ett modeord som ytterligare spär på att det används som ersättning för andra ord som exempelvis Kvalifikation.Jag har genomfört min studie på ett företag i hälsobranschen. Det finns enligt dem själva stor tillväxtpotential om man lyckas möta efterfrågan genom att leverera rätt produkter med rätt medarbetares kompetens.

Sedan 1990-talet har det blivit allt mer vanligt att företag använder sig av projekt som arbetsform. Rollen som projektledare får därför idag en allt mer betydelsefull roll inom olika verksamheter. Projektledaren ses ofta som en mycket viktig länk utifrån verksamheten i stort och inte bara utifrån det enskilda projektet. En felrekrytering av projektledare kan därför få ödesdigra konsekvenser för såväl projektet som hela verksamheten. Tvärtom får en lyckad rekrytering av projektledare givetvis positiva konsekvenser.

Syftet med vår uppsats är att redogöra för en kommunal arbetsgivares möjligheter och handlingsutrymme att tillgodose det tillfälliga arbetskraftsbehovet. LAS är tydlig med att tillsvidareanställningar är huvudregeln i ett anställningsförhållande och tidsbegränsade anställningar är undantaget. Enligt LAS går det att tidsbegränsa en anställning genom allmän visstidsanställning, vikariat, säsongsanställning, när arbetstagaren fyllt 67 år samt vid provanställning. Vid allmän visstidsanställning finns det för arbetsgivaren inga speciella krav. Vid vikariat krävs det att anställningen är kopplad till en viss arbetstagares lediga anställning eller viss bestämd ledig befattning.