Syftet med studien är att undersöka hur Kuratorer möter barn i sorg och hur Kuratorer samtalar med barn i sorg. Metoden för studien har varit intervjuer, och 6 Kuratorer i östra Sverige har blivit intervjuade. Studiens förhållningssätt har varit fenomenologiskt. Resultatet som kom fram var varierande beroende på vilken kurator man talade med samt var denne arbetade någonstans. Resultatet har analyserats med hjälp av Johan Cullbergs kristeori och Gurli Fyhrs sorgteori..

Syftet med studien är att undersöka hur Kuratorer möter barn i sorg och hur Kuratorer samtalar med barn i sorg. Metoden för studien har varit intervjuer, och 6 Kuratorer i östra Sverige har blivit intervjuade. Studiens förhållningssätt har varit fenomenologiskt. Resultatet som kom fram var varierande beroende på vilken kurator man talade med samt var denne arbetade någonstans. Resultatet har analyserats med hjälp av Johan Cullbergs kristeori och Gurli Fyhrs sorgteori..

Den arbetsvetenskapliga forskningen har visat på hur viktigt det är att ha en god psykosocial arbetsmiljö. Att få känna sig nöjd med det arbete man utför är viktigt för de allra flesta. Syftet med studien var att undersöka den upplevda psykosociala arbetsmiljön för Kuratorer inom allmänpsykiatrin samt att undersöka om det finns skillnader mellan Sahlgrenska sjukhuset, Östra sjukhuset och Mölndals sjukhus. Ovanstående sjukhus slogs samman 1999 och benämns med samlingsnamnet SU, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Undersökningen är en kvantitativ enkät-undersökning där samtliga Kuratorer i urvalet fick en enkät.

Kuratorer inom hälso- och sjukvården har länge kämpat för en legitimering. I Socialstyrelsens rapport (2014) anses nu att en yrkeslegitimation är nödvändigt för att stärka patientsäkerheten samt att höja yrkeskompetensen. Denna studie är en pilotstudie i Kuratorsklinikens forskningsprojekt som handlar om evidensbaserad praktik. Studien handlar om vilka insatser samt arbetsmetoder som Kuratorer arbetar efter då de genomför stödsamtal. Vidare är syftet att få en ökad förståelse om Kuratorers praktik är mer evidensbaserad eller erfarenhetsbaserad.

Depression är en av de vanligaste sjukdomsdiagnoserna i Sverige idag. Många patienter med depression behandlas med läkemedel och/eller samtalsbehandling. Denna studie lägger fokus på samtalsbehandling som behandlingsform mot depression, och kuratorns genomförande av samtalsbehandling i synnerhet. Syfte: Studiens huvudsyfte var att undersöka och beskriva på vilket sätt samtalsbehandling genomförs med patienter med depression i primärvården, både av Kuratorer med och utan kognitiv beteendeterapiutbildning. Vidare var syftet att göra jämförelser mellan dessa två grupper av Kuratorers sätt att genomföra samtalsbehandlingen, för att utforska likheter och skillnader i beskrivningarna.

Syftet med studien var att, med resultat från återhämtningsforskning som utgångspunkt, undersöka hur Kuratorer inom öppenvårdspsykiatrin förhöll sig till ramar och gränser i behandlingsrelationer. Uppsatsens frågeställningar rör dels hur Kuratorer definierar och förhåller sig till ramar och gränser samt rambrott och gränsöverträdelser i en professionell behandlingsrelation och dels hur de resonerar kring detta i förhållande till sin professionalitet. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju Kuratorer genomfördes och empirin analyserades utifrån en ad hoc metod där meningskategorisering och meningskoncentrering kombinerades. Uppsatsens teoretiska perspektiv utgick från Asplunds teori om social responsivitet och Topors vidareutveckling av begreppen abstrakt och konkret socialitet. Studiens resultat visade att Kuratorerna ser på ramar och gränser som något som utgör en grundval för en behandlingsrelation och att överträdelser ska ske utifrån en restriktiv hållning.

Kunskap gällande barn och ungdomar som har olika funktionsnedsättningar är underutvecklad både i skolsituationen och i det sociala arbetet. Därmed är syftet med studien att studera hur kunskapsläget ser ut bland Kuratorer respektive lärare som arbetar i särskilda klasser för elever som har Asperger syndrom. Vidare syftar studien till att granska vilka riktlinjer som finns uppsatta för Kuratorer och lärare som möter ungdomar med särskilda behov samt hur ett professionellt bemötande beskrivs och tillämpas i praktiken. En kvalitativ metod har använts och studien omfattar sju intervjuer med Kuratorer och lärare från två olika särskilda gymnasier. Resultatet visar att skolpersonalen lägger ett stort fokus på bemötandet av dessa elever och detta är en central del i det sociala arbetet med eleverna.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur Kuratorer i högstadie- och gymnasieskolor arbetar preventivt och hälsofrämjande med ungdomars psykiska hälsa samt hur Kuratorers samverkan med andra ser ut. Vi ville också ta reda på vilken problematik som enligt Kuratorerna är vanligast samt orsaken till detta. Vi har använt oss av en hermeneutisk utgångspunkt med kvalitativ ansats, baserad på intervjuer med Kuratorer. I resultatet har det framkommit att de ungdomar som har kontakt med kuratorn ofta kommer dit genom en lärare, skolsköterska eller av egen vilja. Den problematik som tycks dominera är till exempel trötthet, stress, hemsituation eller kamratrelationer.

Nätmobbning beskrivs som ett relativt nytt och outforskat problem. Tidigare forskning inom området talar för ett problem som främst drabbar ungdomar. Denna studie syftade till att undersöka hur aktörer i skolan, högstadieelever och Kuratorer, uppfattade fenomenet nätmobbning. Studien jämförde även högstadieelevernas och Kuratorernas uppfattning om fenomenet. Studien använde sig av kvalitativ metod där fem Kuratorer intervjuades enskilt och nio högstadielever intervjuades i par.

Studiens syfte har varit att beskriva och analysera hur Kuratorer vid psykosociala enheter inom primärvården hanterar sina känslor i patientarbetet. En kvalitativ forskningsmetod har genomförts med hjälp av intervjuer med fyra Kuratorer vid tre olika psykosociala enheter inom primärvården. Resultatet har analyserats utifrån copingteori och existentiell teori. Resultaten visar att respondenterna använder sig av copingstrategier såsom att söka kunskap, söka lösningar, stöd och vägledning och upphäva stundens allvar i form av humor för att hantera känslor i patientarbetet. Dessutom förlitar respondenterna sig till sin kunskap och erfarenhet inom kuratorsyrket.

Barn som har autism kan få stöd och hjälp från barn- och ungdomshabiliteringen. Men hur arbetar man på dessa habiliteringar med syskonen till barnen med autism? Syftet med denna studie var att undersöka hur Kuratorer på barn- och ungdomshabiliteringar i Västra Götalandsregionen beskriver att syskon till barn med autism uppmärksammas. Jag ville undersöka hur Kuratorerna arbetade med syskonen, hur de bemötte syskonen samt hur de såg på syskonens situation i familjen. Material samlades in genom kvalitativa telefonintervjuer med 10 Kuratorer.

Ämnet för studien var hur sjuksköterskor ser på kuratorsfunktionen på sjukhus. Syftet med studien var att försöka ta reda på vad sjuksköterskor anser om samarbetet med Kuratorer, vilka faktorer som ligger till grund för god samverkan samt hur sjuksköterskorna uppfattar kuratorsfunktionen. Den övergripande problemformulering var: Vilka föreställningar och förväntningar har sjuksköterskor av kuratorns funktion på ett sjukhus samt hur anser de att samarbetet fungerar? Tre teman undersöktes; arbetsuppgifter, föreställningar och samarbete. Studien följde en kvalitativ metod, där en intervju gjordes med universitetslektor Birgitta Wikander om samarbete utifrån hennes nyligen publicerade studie samt genom två fokusgruppsintervjuer med totalt sju sjuksköterskor.

Under de senaste tjugofem åren har det framkommit i tidigare forskning att andelen flickor i årskurs 9 som haft olika symtom på nedsatt psykiskt välbefinnande ökat oroväckande mycket. Syftet med denna studie är att beskriva Kuratorers erfarenheter och definitioner av psykisk ohälsa bland dagens unga tjejer i årskurs 7-9, samt vilka påverkansfaktorer de anser finnas och om de anser att det har förändrats över tid. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ metod med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av 5 Kuratorer, varav intervjuerna genomfördes på fyra stycken skolor och en ungdomsmottagning i Mellansverige. Resultatet visade att samtliga Kuratorer upplever att det psykiska måendet hos ungdomarna är det generellt ingen större skillnad på idag, gentemot tidigare. Däremot att antalet som söker hjälp ökar.

Undersökningens syfte var att undersöka hur Kuratorer inom psykiatrin finner ochbevarar mening i arbetet samt betydelsen av att uppleva mening i arbetet. Enkvalitativ forskningsmetod tillämpades och semistrukturerade intervjuer med totaltåtta Kuratorer utfördes vid olika psykiatriska mottagningar och avdelningar i ensvensk storstad med tillhörande kranskommuner. Begreppet mening hämtades frånViktor Frankls logoterapeutiska teori och intervjumaterialet meningskoncentreradesför att sedan analyseras med hjälp av Frankls teori. Resultatet visade på attbegreppet mening var ett stort och abstrakt begrepp för informanterna, innehållandeolika slags meningar och dimensioner. Mening uppfattades vara ständigt närvarandei deras arbete, och som något individuellt och samtidigt allmänmänskligt.

Det sociala arbetet har historiskt sätt haft en marginell plats inom hälso- och sjukvård trots att det finns tydliga kopplingar mellan människors välmående och deras sociala situation. Inom psykiatrin är Kuratorer den enda yrkesgruppen som är utbildad inom socialt arbete. Kuratorerna spelar därför en viktig roll när det kommer till att tillvarata patienternas rättigheter. Samtidigt visar forskningen att det finns en otydlighet kring Kuratorernas roll och att arbetet har rört sig från att samordna sociala resurser till att arbete mer terapeutiskt.Det övergripande syftet med studien har varit att ta reda på vilken plats det sociala arbetet har inom den psykiatriska heldygnsvården genom att undersöka hur Kuratorer ser på och beskriver sitt arbete.För att besvara syftet har det gjorts 5 kvalitativa intervjuer med Kuratorer inom den psykiatriska heldygnsvården. Resultatet från intervjuerna har sedan kopplats till tidigare forskning och analyserats med hjälp av begrepp hämtade från makt och professions teori.Undersökning visar på att Kuratorernas arbete inom den psykiatriska heldygnsvården kretsar kring att hjälpa patienterna med deras sociala situation.