Under vår utbildning på Lärarutbildningen på Malmö högskola har lärobokens vara eller inte vara ständigt diskuterats i olika sammanhang. Därigenom har våra frågor väckts kring användandet av läroboken ute i skolorna. För att svara på dessa frågor har vi intervjuat sex lärare för att se hur deras tankar, arbetssätt och inställning till läroböcker har förändrats från examen till idag. I vårt arbete behandlar vi olika lärande- och Kunskapsteorier som berör användandet av läroboken och synen på kunskap och lärande. Utifrån vårt resultat anser lärare att läroboken i matematik är ett stort stöd i undervisningen och en viktig del i färdighetsträningen.

Syftet med min studie var att undersöka hur bildlärare på gymnasiets estetiska program uppfattade begreppet personligt uttryck samt hur de resonerade kring metoder för att utveckla det personliga uttrycket hos eleverna. Begreppet, som förekommer på flera håll i skolans styrdokument, upplevs av många pedagoger som diffust. Undersökningen bygger på litteraturstudier samt kvalitativa forskningsintervjuer, med fyra stycken bildlärare. Resultat visade, att de deltagande lärarna, hade varierande föreställningar kring begreppet. Samtliga lärare bedömde att de arbetade med att utveckla det personliga uttrycket hos eleverna och deras resonemang kring metoder resulterade i olika tillvägagångssätt.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur några elever uppfattar estetisk verksamhet och hur de uppfattar sin skolas arbete med dessa verksamheter. Undersökningen är gjord efter en komparativ metod med beskrivande karaktär, vilket innebär att elevernas utsagor jämförs i analysen med resultat från en tidigare studie. Undersökningens resultat bygger på sju semi-strukturerade intervjuer med elever från årskurs nio. Intervjumaterialet är transkriberat och kategoriserat utifrån den komparativa metoden och den tidigare studien. Studiens analys är gjord utifrån elevernas och lärare från en tidigare studies utsagor, och tolkade genom en jämförelse med bl.a.

Omfattande forskning underso?ker varuma?rkets roll fo?r att pa?verka konsumenters attityder och beteenden. Dock har kommunikationen fra?n fo?retaget a?ven pa?verkan pa? en annan viktig ma?lgrupp, en grupp som har kraftigt fo?rbisetts. Genom varuma?rkesteorier, social identitetsteori, fo?rsa?ljningsteorier, service marketing teorier och Kunskapsteorier, har fo?rfattarna anva?nt sig av en kvantitativ mailstudie utfo?rd pa? tva? sto?rre bilakto?rer som anva?nder sig av a?terfo?rsa?ljare pa? den svenska marknaden.I denna studie visar fo?rfattarna att a?terfo?rsa?ljarnas uppfattning av kommunikation, extern som intern, kunskap, ka?nsla och identifieringsgrad till varuma?rket samt miljo?attityder har en inverkan pa? fo?rsa?ljarnas upplevda fo?rma?ga att pa?verka kunden samt specifik fo?rsa?ljning.

Den här uppsatsen undersöker ett antal attityder till skollagens skrivning att utbildningen skall vila på vetenskaplig grund med syftet att få en bättre förståelse för vilka förutsättningar och uppfattningar och vilket utgångsläge som finns för lagens implementering. Emperin har hämtats från en totalundersökning med en kvantitativ enkät som har skickats ut till skolledare och lärare i skola och förskola i en mindre kommun. Svarsfrekvensen för undersökningen är 40 %. Datan har sedan analyserats och visas som deskriptiv statistik. Uppsatsen har en fenomenologisk utgångspunkt.

Denna studie med titeln "Vad är kunskap? - en kvalitativ studie av synen på kunskap i skola och utbildning hos John Dewey och i tidskriften Skola och Samhälle 1946 -1962" är en studie där undersökningens fokus var att beskriva synen på kunskap i skola och utbildning med textanalys som metod, där tryckta källor ligger till grund för resultatet. Syftet med studien var att undersöka vilken syn på kunskap i skola och utbildning som kommer till uttryck i skrifter författade av John Dewey samt i artiklar från tidskriften Skola och Samhälle mellan åren 1946 ? 1962. I analysarbetet använde jag mig av teorier om kunskap och egna frågeställningar om kunskapssyn.

Den här uppsatsen undersöker ett antal attityder till skollagens skrivning att utbildningen skall vila på vetenskaplig grund med syftet att få en bättre förståelse för vilka förutsättningar och uppfattningar och vilket utgångsläge som finns för lagens implementering. Emperin har hämtats från en totalundersökning med en kvantitativ enkät som har skickats ut till skolledare och lärare i skola och förskola i en mindre kommun. Svarsfrekvensen för undersökningen är 40 %. Datan har sedan analyserats och visas som deskriptiv statistik. Uppsatsen har en fenomenologisk utgångspunkt.

Den här uppsatsen undersöker ett antal attityder till skollagens skrivning att utbildningen skall vila på vetenskaplig grund med syftet att få en bättre förståelse för vilka förutsättningar och uppfattningar och vilket utgångsläge som finns för lagens implementering. Emperin har hämtats från en totalundersökning med en kvantitativ enkät som har skickats ut till skolledare och lärare i skola och förskola i en mindre kommun. Svarsfrekvensen för undersökningen är 40 %. Datan har sedan analyserats och visas som deskriptiv statistik. Uppsatsen har en fenomenologisk utgångspunkt.

Den här uppsatsen undersöker ett antal attityder till skollagens skrivning att utbildningen skall vila på vetenskaplig grund med syftet att få en bättre förståelse för vilka förutsättningar och uppfattningar och vilket utgångsläge som finns för lagens implementering. Emperin har hämtats från en totalundersökning med en kvantitativ enkät som har skickats ut till skolledare och lärare i skola och förskola i en mindre kommun. Svarsfrekvensen för undersökningen är 40 %. Datan har sedan analyserats och visas som deskriptiv statistik. Uppsatsen har en fenomenologisk utgångspunkt.

Den här uppsatsen undersöker ett antal attityder till skollagens skrivning att utbildningen skall vila på vetenskaplig grund med syftet att få en bättre förståelse för vilka förutsättningar och uppfattningar och vilket utgångsläge som finns för lagens implementering. Emperin har hämtats från en totalundersökning med en kvantitativ enkät som har skickats ut till skolledare och lärare i skola och förskola i en mindre kommun. Svarsfrekvensen för undersökningen är 40 %. Datan har sedan analyserats och visas som deskriptiv statistik. Uppsatsen har en fenomenologisk utgångspunkt.

.The Whole language program is in Sweden generally referred to as ?Kiwimetoden? - ?the Kiwi program? (author?s direct translation) partly due to the fact that the Whole language program originates from New Zealand. Whole language is basically a literacy program and approaches literacy from a holistic point of view. Children learning to read and write should do so in the same natural way children learn to speak their native language which is in the context of authentic language as a whole. In Sweden the program is generally practiced together with a commercial and pre-organised material called ?kiwi? or ?Stjärnsvenska?.