Syftet med studien är att undersöka vad som kännetecknar pedagogiskt drama och upplevelsen av dramapedagogiska övningar ur ungdomars perspektiv. Studien fokuserar processen när pedagoger från ett kulturhus möter ungdomar i skolår 8 och har frågeställningarna: 1) Hur ser den pedagogiska processen ut i ungdomarnas möte med Drömmarnas hus pedagoger ut? 2) Hur upplever ungdomarna dramaövningarna? Utifrån en fenomenologiskt inspirerad ansats och kvalitativ metod har ungdomarna observerats i mötet med pedagogerna samt intervjuats om upplevelsen av dramaövningarna. Studiens resultat har tolkats utifrån social Kunskapsteori. Den pedagogiska processen och ungdomarnas upplevelse av dramaövningarna kännetecknas av att självkänslan stärks, inlärningen ökar, koncentrationsförmågan stärks, arbetsformen är lustfylld och demokratisk, samarbetsförmågan utvecklas och relationer fördjupas.

Många filosofer verkar gilla tanken om att fakta är verkliga, man menar att fakta är verklighetens byggstenar. Wittgenstein identifierar ?världen? med ?totaliteten av fakta?, och enligt Russell så tillhör fakta den ?objektiva världen?. Jag kommer här inte heller att förneka att fakta är verkliga, så jag antar att fakta tillhör den objektiva världen..

Existerar det en spänning mellan frihet och jämlikhet som omöjliggör att båda värdena kan realiseras fullt ut i ett samhälle? Kan ett samhälle vara fritt och jämlikt samtidigt eller måste ett av dessa värden ?offras? för att det andra ska kunna förverkligas? I denna artikel driver jag tesen att de är förenliga förutsatt att de tolkas på ett adekvat sätt....

John Rawls rättviseteori har tagit stor plats i den filosofiska argumentationen de senaste trettio åren. Den teori han presenterade i A Theory of Justice 1971, innebar ett brott mot den rådande moralfilosofiska diskussionen som var starkt utilitaristiskt präglad. Den allmänna uppfattningen var att utilitarismen helt enkelt måste vara den riktiga teorin, om man bara kunde komma ifrån de kontraintuitiva inslagen som utilitarismen hade och fortfarande har..

Inom den teoretiska filosofin så finns det ett antal klassiska texter och argument som de flesta förr eller senare kommer i kontakt med. En av dessa texter är den uppsats medtiteln Time som John McTaggart Ellis McTaggart fick publicerad 1908. Uppsatsen är ett försök att övertyga läsaren om tidens beskaffenhet, för att senare konstatera att det ärsjälvmotsägande att påstå att någonting skulle ha egenskapen att finnas i tiden. McTaggarts egen slutsats, att tiden inte existerar, är en ståndpunkt som är som gjord för att skapa debatt och debatt kring texten har det blivit..

När vi säger att en entitet orsakar en annan, antas ett kausalt förhållande föreligga mellan de båda. Diskussionen gällande specificeringen av dessa entiteter, allmänt kallade kausala relata, har i mångt och mycket begränsats till debatten om vilken typ av entiteter de måste vara. Den vanligaste uppfattningen är att kausalitet är en relation mellan olika händelser, där dessa antas vara partikulära entiteter som upptar spatiotemporala regioner. Vi kannotera, till exempel, David Lewis och Helen Beebee som representanter fördenna syn.2 Konkurrerande teorier placerar istället sådant som fakta eller egenskapsinstansieringar i de kausala relationerna..

In the last two decades something called ?the Eleatic Principle? has been quite frequent in philosophical literature. A wide range of philosophers have appealed to this principle when arguing for varioustheses but the principle itself has received comparatively little attention. Especially questions regarding the principle's justificationare often ignored or only mentioned in passing. The aim of this paper is to remedy this situation somewhat by focusing on how it could be justified.In section 2 I give an overview of the various ways in which the principle has been used to clarify just what we are dealing with here.

Abstract Spiritual gardening, historical perspective and epistemology, - how do these concepts connect? A review of the ideologies of four pragmatic growers. The purpose of this thesis is: ? to present an alternative forthcoming perspective on knowledge, that may be of significance for future theories and knowledge about growing and gardening. ? to lift experiences with Nature Spirits into an academic context, that permits us a closer look at the phenomenon. ? to contribute to an academic platform connecting humanistic and natural sciences. The intention of this text is to bridge the differences between the strictly rational traditions of knowledge and those more experience based ones. The thesis wants to show that much can be won if feeling based and mental reflections once again are approached as equal sources of knowledge. The aim is to give an orientation about the subject of Nature Spirits. The interesting fact is not whether (that) one can talk to nature, but how one does it and that more can be understood about nature and the reality that the established sciences study. The form for this study of literature is a describing presentation; to put names on and give wording to the phenomena of Nature Spirits and Plantdevas. The sources of literature are four pragmatic practitioners of spiritual gardening who have written extensively about their own work.

This Masters thesis concerns epistemology in Knowledge Organization KO, as a field of study in Library and Information Science LIS. Using a theoretical model by Birger Hjørland and foucauldian discourse analysis as springboards, this study analyses three epistemological discourses in the practice of KO. The aim of the study is to show how these discourses are constituted and demarcated in relation to KO, as well as to examine how they fit into Hjørlands model. A brief historical outline of some epistemological trends in LIS is sketched, as well as examples of how different epistemological schools influence different parts of KO, e.g. information retrieval, indexing- and classification theory.

I den här uppsatsen tänker jag reda ut det epistemologiska begreppet a priori. Att det är ett epistemologiskt begrepp innebär att det handlar om kunskap. Den här kunskapen kan uttryckas i satser. Sådana satser är satser som vi har a priorisk kunskap om. Exempel på vad man brukar kalla a prioriska satser är: ?inget kan vara helt täckt av rött samtidigt som det är helt täckt av grönt? och ?om A kommer före B och B kommer före C så kommer A före C? eller mer metafysiska utsagor som ?ett fysiskt objekt kan inte vara på två ställen vid samma tidpunkt? och ?alla effekter måste ha en orsak?, men som främsta exempel brukar man tala om logiska eller matematiska utsagor.

Grundtanken i deliberativ demokrati är att politiska beslut skall grundas på en fri och förnuftig deliberation mellan fria och jämlika medborgare. Målet med denna deliberation är att nå en rationell konsensus, och kräver att deltagarna sätter sina personliga intressen, värderingar och perspektiv åt sidan, samt fokuserar på det allmänna bästa. I denna uppsats presenterar jag teorin bakom, och framför kritik mot den nuvarande utformningen av deliberativ demokrati. Denna kritik går huvudsakligen ut på att deliberativ demokrati inte fullt respekterar samhällets pluralism, eftersom den antar orimliga normer förhur politisk kommunikation får bedrivas, och därmed riskerar att marginalisera vissa människor. Jag diskuterar också hur en alternativ demokratimodell, som bevarar grundtanken i deliberativ demokrati, skulle kunna vara utformad..

Vårt examensarbete handlar om valet av skönlitteratur inom svenskämnet och syftet med denna läsning i skolan. Uppsatsen består av två undersökningar. Dels har vi utfört en kritisk närläsning av den kanondebatt som följde av Folkpartiets förslag och som fördes i framför allt dagstidningar under sommaren och hösten 2006. Dels har vi genomfört fyra kvalitativa intervjuer med svensklärare verksamma i grundskolans senare år. För att kunna placera in de åsikter och argument som vi har utvunnit ur undersökningarna i en klargörande kontext har vi skapat ett schema som baseras på två av Lars-Göran Malmgrens tre svenskämneskonceptioner.

Vårt arbete handlar om hur elever uppfattar elevinflytande i skolan samt om de har något inflytande i skolan. Tidigare forskning har visat att elever får inflytande i skolan, fast det är oftast väldigt begränsat, om det ens existerar. Klassråd och elevråd är platser som eleverna anser att de har inflytande på. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med teckningar och intervjuer i vår undersökning. Det är 16 elever som är med i studien och alla går i årskurs 3.

Syftet med studien är att undersöka ungdomars medie-vanor och deras betydelse för deras kunskap, både inom samhällsrelevanta och underhållningsmässiga frågor. Hur prioriterar ungdomarna vad som är den mest relevanta kunskapen i vardagen?Vår studie är baserad på kvantitativa och kvalitativa metoderi form av enkätundersökning samt fokusgrupps-intervjuer. Dagens medieanvändande bland ungdomar har utvecklats åt två håll. Delvis är det rutinmässiga vanor som att exempelvis alltid se på Nyhetsmorgon.

Metaforen har genom historien fängslat filosofer, och redan på Aristoteles tid fördes en diskussion kring metaforens plats i språket och vad metaforer kan tänkas betyda. Innan man börjar undersöka detta bör man nog först och främst stanna till och fråga sig vad en metafor egentligen är. Det finns ett otal metaforer och variationerna är oändliga, men i regel består en metafor av ett eller flera objekt i ljuset av attribut hos ett annat objekt. Metaforarbete sätter således två entiteter i en relation till varandra, en relation som oftast anses baserad på någon typ av likhet. Ett klassiskt exempel är Shakespares berömda scenmetafor ur As you like it ? ?All the world's a stage / And all the men and women merely players / They have their exits and their entrances?.