Syftet ?r att utforska matematikgruppens gemensamma Kunskapsproduktion och holistiska f?rst?else f?r kunskapsomr?det ?sexualitet, samtycke och relationer? som en integrerad del av matematikundervisningen. Den syftar vidare till att bidra med att belysa villkoren f?r matematikgruppens Kunskapsproduktion och bepr?vande av erfarenheter genom kommunikativa och demokratiska arenor. Resultatet visar att matematikgruppen utvecklar en f?rst?else f?r kunskapsomr?det som ett demokratiskt och relationellt f?rh?llningss?tt, tillsammans med ett normmedvetet inneh?ll.

Syftet ?r att utforska matematikgruppens gemensamma Kunskapsproduktion och holistiska f?rst?else f?r kunskapsomr?det ?sexualitet, samtycke och relationer? som en integrerad del av matematikundervisningen. Den syftar vidare till att bidra med att belysa villkoren f?r matematikgruppens Kunskapsproduktion och bepr?vande av erfarenheter genom kommunikativa och demokratiska arenor. Som studiens teoretiska ramverk anv?nds Teorin om praktikarkitekturerna (TPA), f?r att analysera matematikgruppens villkor genom s?gande, g?rande och relaterande, samt identifiera de arrangemang som m?jligg?r och begr?nsar matematikl?rarnas gemensamma Kunskapsproduktion. Pragmatismen och Deweys kunskapsteori anv?nds i studien f?r att analysera och diskutera resultatet utifr?n att se l?randet som en aktiv, erfarenhetsbaserad och social process. Aktionsforskning som studiens metodologiska ansats bidrar till att f?r?ndringar iscens?tts och studeras systematiskt i syfte att matematikgruppen tillsammans n?r en djupare f?rst?else och kunskap om ?sexualitet, samtycke och relationer?.

Det ?vergripande syftet med studien ?r att unders?ka vilken tillg?ng patientf?retr?dare har till vetenskaplig kunskap och m?jligheten att bidra under vetenskaplig Kunskapsproduktion, vilka resurser som kr?vs f?r patientdelaktighet och hur lekmannakunskap v?rderas inom l?kemedelsforskning. Studiens fr?gest?llningar lyder: 1. Utifr?n patientf?retr?dares f?rst?else, vilken tillg?ng har de till vetenskaplig kunskap g?llande l?kemedelsforskning och hur p?verkar det m?jligheten att medverka vid vetenskaplig Kunskapsproduktion? 2.

Syftet med denna studie är att närmre studera ett IT-konsultföretags introduktionsprocess för att därigenom identifiera vilka faktorer det är som möjliggör de nyanställdas integration i verksamheten. Vi vill även undersöka om och hur väl dessa faktorer tillgodoses inom företaget i fråga. Studien utgår ifrån en abduktiv ansats och det empiriska material som ligger till grund för studien har samlats in genom personliga intervjuer med en linjechef, en fadder och en nyanställd - nyckelpersonerna i den introduktionsprocess som är föremål för studien. De empiriska data detta genererat har analyserats utifrån teorier om systematiserad introduktion, Knowledge Management och kultur. Undersökningen visar att integrationen av nyanställda i fallföretagets verksamhet beror på den nyanställdes möjligheter till Kunskapsproduktion, vilken gynnas av faktorer såsom möjligheten att skapa personliga kontaktnät, samarbete med erfarna kollegor, tillgången till en arbetsmiljö som praktiskt främjar kunskapsutbyte, samt en positiv inställning till kunskapsutbyte inom organisationen.

This paper aims to apply a specific architectural theory onto Lund City Library in order to achieve a better understanding of how the physical concept of the library is affecting our knowledge and our production of meaning; and furthermore how it suggests a certain form of usage. This paper discusses the ways in which architecture is affecting us when we use the library. The paper attempts to answer the following question: ? Which one of Koch?s spatial structures could apply to Lund City Library, and in which ways could this spatial structure be a producer of meaning? The specific architectonical theory used is developed by Daniel Koch in his paper Spatial Systems as Producers of Meaning: the Idea of Knowledge in Three Public Libraries. This theory is the method of the paper as well.

Aktionsforskning är samlingsnamnet för en palett forskningsansatser där det som förenar är kombinationen av en forskningsstrategi och en förändringsstrategi samt två involverade parter, nämligen forskare och praktiker. Denna studie är en översikt över aktionsforskning som tar sin utgångspunkt i nutid. Studiens syfte är att undersöka och problematisera den moderna aktionsforskningens praktik och teori. I studien görs ett försök att besvara tre frågor; 1. Vad är aktionsforskning och vilka inriktningar finns det inom aktionsforskning? 2.

Det här en uppsats som syftar till att närma sig frågor om förmedling av vetenskaplig kunskap, genom att ur ett diskursanalytiskt perspektiv undersöka två kunskapsproducenters sätt att reagera på vetenskapsförmedling. Uppsatsen vill säga något om hur dessa förmedlingar bemöts och bedöms av de som tillhör traditioner inom vilka kunskapen producerats. Detta görs genom att två diskursordningar konstrueras och appliceras på två exempel. Exemplen utgörs av debatten mellan historikern Peter Englund och författaren Herman Lindqvist angående Lindqvists bokserie Historien om Sverige, samt den amerikanske fysikern Lawrence M. Krauss syn på Star Trek i boken Fysiken i Star Trek.

Utifrån tre exempel undersöker uppsatsen konstens plats i den konstnärliga forskningen i det svenska och skandinaviska sammanhanget. Den frågar om konstens plats i relation till konstnärlig forskning och om den ska förstås som process, produkt, spår eller en kombination av dessa. Är det exempelvis möjligt att kartlägga de konstnärliga avhandlingarnas olika lager av meningsproduktion, och vad betyder det när de påstår sig producera kunskap? Snarare än att ställa formella frågor om vad den konstnärliga forskningen är, vill denna första pilotundersökning börja fråga när det som produceras genom konstnärlig forskning ska förstås som konst och när det handlar om någonting annat..

Hur blir vetenskapligt producerad kunskap legitimerad? Vilken betydelse har vetenskapligt säkerställd kunskap för människans möjligheter att konstruera sin identitet? Som svar på dessa frågor presenteras en modell som belyser nödvändigheten av social legitimering av vetenskapligt producerad kunskap, vidare företas en fördjupad analys av denna legitimeringsprocess och dess betydelse för hur människan konstruerar sin identitet. För att belysa och visa på giltigheten i den modell, de argument och begrepp som presenteras i teoridelen följer en fallstudie som behandlar ett så vardagligt ting som mat. Genom att generellt undersöka vilken betydelse maten har i våra liv och specifikt vilken betydelse mjölken har får man en inblick i betydelsen av vetenskapligt säkerställd kunskap rörande livsmedel..

Detta examensarbete syftar till att belysa och problematisera lärar-elevrelationernas betydelsefulla roll i den pedagogiska verksamheten. Utgångspunkt i undersökningen ligger i mellanstadielärares uppfattningar om relationsproblematiken i deras arbete. Kvalitativa forskningsintervjuer utgör grunden för erhållandet av Kunskapsproduktion utifrån de intervjuade lärarnas livsvärldar. Intervjupersonernas utsagor skildrar relationernas betydelse för läraryrket samt innefattar berättelser om lärarnas arbete med att skapa och upprätthålla goda relationer. Det problematiseras om en skiljegräns upplevs finnas mellan undervisnings- och mänskliga relationer och hur känslomässiga aspekter påverkar dessa.

The aim of this study was to investigate the production of knowledge that can emerge in the use of Practice Research by Mirror method. This by finding out what it is in the practical work that leads to the production of knowledge and how knowledge production takes form. The empirical data that form the basis for this study is recorded group within the Mirror method discussions and a focus group interview with social workers who participated in the discussions. Those who have participated are social workers with experience from working with financial aid support and only real cases have been used in the discussions. The results have been analyzed according to Lipsky's theory of street-level bureaucracy and their discretion and Fook and Gardner´s theory of critical reflection.

Syftet är att undersöka hur personal arbetar med samverkan och hur vårdnadshavare i förskolans verksamhet  beskriver samverkan mellan hem och förskola i mångkulturella verksamheter. I förskolans läroplan (Lpfö98/2010) står det att förskolan ska ge vårdnadshavare delaktighet och inflytande i samspel med den individuella familjens behov. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat personal och vårdnadshavare vad de tycker är betydelsefullt för en god samverkan. Undersökningen har genomförts med hjälp av medvetna öppna frågor följt av följdfrågor. Resultaten har jämförts mellan personal och vårdnadshavare för att undersöka respektives perspektiv på samverkan.

Med syfte att lyfta fram nya perspektiv på arbetet mot diskriminering ville jag komma till insikt om huruvida Diskrimineringsombudsmannens språkbruk ger upphov till maktstrukturer eller inte. Denna studie visar att hierarkier uppstår i arbetet mot diskriminering eftersom det är en verksamhet som innebär kategoriseringar och myndigheten bidrar till förekomsten av social stratifiering. Mina slutsatser visar också att det finns utrymme för förändringar i positiv bemärkelse eftersom makt genererar motstånd. Myndighetetens språkbruk kan och bör prövas genom att begrepp och uttryck problematiseras och byts ut. Genom att utmana normer och tala om diskriminering på nya sätt går det att hämma uppkomsten av sociala hierarkier.Med en kritisk diskursanalys har jag kommit till denna insikt genom att granska Diskrimineringsombudsmannens språkbruk i rapporten om romers rättigheter i vilken jag har identifierat en rad begrepp och uttryck som jag finner problematiska.

The aim of this study is to research images of the academic world that is presented, incorporated and reproduced within the frames of the mentorship in the basic level. Can these images derive to the view upon science as a traditionally male area? Is mentorship gendered? Can the mentorship on the basic level be viewed upon as a milestone of a academic career where men and women have different opportunities to succeed?By interviewing seven mentors, working in a social sciences institution in a larger Swedish university, I have come to the conclusion that knowledge is coded male and that this affect mentors mental images of what male and female students are expected to do. The male student represent the scientist, while the female student represent what the scientist is not.Depending on the work of, among others, Kerstin Norlander, Dorothy Smith and Eva Erson I have come to view upon the university as a patriarchal organisation witch produces knowledge based upon male values, experiences and concepts. This precludes the female within this organisation from relating to the knowledge she is supposed to incorporate.

The aim of this master´s thesis is to explore how a library through it´s spatial distribution expresses, and is an expression for, a view of knowledge. This is done by an analysis of the Orkanen library at Malmö Högskola. Questions posed in this study are: What view of knowledge is mediated through the spatial system and in the shelving of books? What view of learning is expressed in the spatial distribution of functions and artefacts?The theoretical framework of this thesis has two fundamental features. One, which focuses on theories of social space, a part that is mainly influenced by the theories of space syntax.