I studien undersöks hur användbart materialet och modellen Ät S.M.A.R.T. är för att elever i grundskolan ska få möjlighet att nå upp till de kunskapskrav som presenteras som mål i kursplanen, vilket stöd det ger lärarna att ge förutsättningar för detta samt vilket resultatet blir av användningen. Syftet är att validera användningen av materialet Ät S.M.A.R.T. i hem--? och konsumentkunskapsundervisningen i grundskolan.

Ambitionen med denna uppsats är att bidra med ett inlägg i en aktuell debatt om likvärdighet i det svenska utbildningsväsendet. Syftet med undersökningen är att analysera måluppfyllelse i relation till likvärdighet. För att uppnå syftet relateras måluppfyllelse och likvärdighet även till en kunskapsdiskussion. Utifrån en begreppsanalys av likvärdighet och kunskap baserad på både forskning och utbildningspolitiska publikationer genomförs sedan en andra analys av elevers kunskapsspridning. Denna andra analys baserades på de resultat och begreppsdefinitioner som etableras i begreppsanalysen, men även på betygsstatistik som utgör materialet för undersökningen av kunskapsspridningen. Resultatet från begreppsanalysen blev en mer komplex insikt i förhållandet mellan begreppen likvärdighet, måluppfyllelse och kunskap.

Syftet med arbetet är att ta reda på vilka Kunskapsformer som kan synliggöras i Skolverkets kursplan för ämnet musik samt hur dessa Kunskapsformer kan relateras till Skolverkets offentliga dokument kring bedömning och innehåll av musikämnet.Uppsatsen bygger på textanalys och litteraturstudier. Med metoden genomför jag en djupgående analys av dokumenten Kunskapsbedömning i skolan ? praxis begrepp, problem och möjligheter, Bedömning i yrkesämnen ? dilemman och möjligheter  samt ämnesplanen för instrument- eller sångkursen på gymnasieskolans estetiska program.Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av ett tredelat kunskapsperspektiv. I bakgrundskapitlet presenteras även perspektiv på bedömning och tillhörande metoder som används av yrkesverksamma lärare. I resultatdelen presenteras den analys som har gjorts  av Skolverkets texter om vad musikalisk kunskap innebär.

Syftet med denna studie har varit att se om elever genom att skriva bättre förstår vilka kunskaper de får i slöjden, vilka arbetsmetoder slöjdlärarna använder för att eleverna ska reflektera och om det är möjligt att arbeta ämnesövergripande för att eleverna ska reflektera. Metoder som använts för att få fram resultatet är litteraturstudier, intervjuer och erfarenheter från tidigare projektarbete. Resultatet visar att elever genom att skriva om slöjdarbetet bättre förstår vilka kunskaper de egentligen får och därigenom kan generalisera dessa till andra sammanhang. Tiden i slöjdsalen är för kort för att elever ska hinna med att skriva om slöjdandet. Samtliga intervjuade slöjdlärare har arbetat med olika metoder för elevers reflektion.

En intervjustudie har genomförts med gymnasielärare som undervisar i Matematik A och Svenska A. Syftet är att undersöka vilka Kunskapsformer de fokuserar vid bedömningen av elevers kunnande. Faktakunskaper betonas inte av lärarna i någon högre grad. För de lägre betygsstegen är tillämpning den kunskapsform som lärarna huvudsakligen tar fasta på. För de högre betygsstegen fokuseras förståelse och sammanhang.

Syftet med denna studie har varit att se om elever genom att skriva bättre förstår vilka kunskaper de får i slöjden, vilka arbetsmetoder slöjdlärarna använder för att eleverna ska reflektera och om det är möjligt att arbeta ämnesövergripande för att eleverna ska reflektera. Metoder som använts för att få fram resultatet är litteraturstudier, intervjuer och erfarenheter från tidigare projektarbete. Resultatet visar att elever genom att skriva om slöjdarbetet bättre förstår vilka kunskaper de egentligen får och därigenom kan generalisera dessa till andra sammanhang. Tiden i slöjdsalen är för kort för att elever ska hinna med att skriva om slöjdandet. Samtliga intervjuade slöjdlärare har arbetat med olika metoder för elevers reflektion.

Detta arbete behandlar kreativitetsbegreppet i styrdokumenten med fokus på matematik och slöjd. Syftet är att undersöka om samma definition och tillämpning av kreativitet finns i de båda ämnena. Det görs med hjälp utav begreppsanalys och diskursanalytiska verktyg, så som jämförelse av modalitetsmarkörer och analys av Kunskapsformer. De texter som använts till analysen är förutom läroplan och respektive kursplan för grundskolan även de kommentarmaterial som följer med kursplanerna samt de nationella utvärderingarna som gjordes för matematik och slöjd 2003. Ur diskursanalysen framgick att matematik och slöjd i avseende av begreppet kreativitet tillhör två olika diskurser både när det gäller kreativitetsbegreppet och kunskapssyn och att det råder en hegemoni inom matematik som inte går att finna inom slöjd.

Denna uppsats handlar om vilka olika Kunskapsformer som testas i skriftliga prov i geografi på gymnasiet och om hur detta förhåller sig till betygskriterierna. För att besvara detta har tio geografilärares prov analyserats med hjälp av Blooms reviderade taxonomi. Tidigare forskning visar att prov i SO-ämnen nästan enbart testar minneskunskaper. Denna studie bekräftar delvis detta då de analyserade proven domineras av frågor som testar att minnas. Samtidigt finns det en variation i vilka Kunskapsformer som testas.

Vårt syfte är att undersöka motivet till att en socialarbetare väljer att ta med hästen som del i sitt arbete. Detta försökte vi finna svar på genom intervjuer med sex stycken utövare av hästunderstött socialt arbete (HUSA). Vår tanke var att försöka förstå varför man väljer att tillföra hästen i ett redan komplext område. Det vi ville få reda på var vilka faktorer som är avgörande för valet att arbeta med häst? Vilka kunskaper ligger till grund för valet att arbeta med HUSA? Och Påverkar tidigare erfarenheter valet att börja arbeta med HUSA? Vårt datamaterial vi fått ut av de semi-strukturerade intervjuerna har vi sedan tolkat utifrån den tidigare forskningen men också genom perspektiv som beskriver komplexiteten i socialt arbete, kunskap och Kunskapsformer men också evidensbaserad praktik.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att synliggöra genom vilka lärstilar kursplanens mål förmedlas från styrdokument till elev samt hur detta påverkar elevens möjligheter att utveckla Lgr11?s Kunskapsformer (förmågor). Studiens frågeställningar var: Vilka lärstilar använder sig läraren av då läraren synliggör kursplanens mål under lektionstid? Vilka av Lgr11?s Kunskapsformer (förmågor) ges eleven möjlighet att utveckla inom ämnet idrott och hälsa?MetodStudien har en kvalitativ ansats där strukturerade observationer utgjorde forskningsmetod. Observationerna ha gjorts i tre olika skolor under 45-50 minuter per observation.

Arbetet söker kartlägga visuella/estetiska Kunskapsformers representation i den nya lärarutbildningens allmänna utbildningsområde. Med utgångspunkt i kursplaneanalyser undersöks frågan vidare genom djupintervjuer av kurs- och ämnesansvariga lärare vid tre lärarutbildningssäten.Undersökningen ger vid handen att de visuella/estetiska Kunskapsformernas representation i det allmänna utbildningsområdet är förhållandevis blygsam. Omfattningen kan beskrivas som ringa eller marginell.Utifrån en fenomenologisk/hermeneutisk ansatts utkristalliseras och diskuteras ett antal bakomliggande perspektiv/teman med ambitionen om att klargöra de visuella/estetiska Kunskapsformernas belägenhet i sammanhanget..

Mitt syfte med detta arbete har varit att undersöka vilket stöd det finns i styrdokumenten för att använda stadsvandringen i undervisningen, samt vilken inställning eleverna har till denna undervisningsmetod. I studien har jag utfört en fallstudie i en elevgrupp. I arbetet ingår även en studie av styrdokumenten och annan litteratur av relevans. Resultaten visade att eleverna ställer sig positiva till att använda stadsvandringen som undervisningsmetod, liksom att de är intresserade av att lära sig om sitt närsamhälle. Stöd för att använda stadsvandringen i undervisningen finns i styrdokumenten, främst då det gäller det faktum att undervisningen ska omfatta olika Kunskapsformer.

Det genomgripande syftet med denna uppsats var att synliggöra ungdomsassistenternas arbete på Lyrans asylboende samt att se vilken relevans olika Kunskapsformer har i detta. Utifrån frå-geställningarna handlade studien om att beskriva ungdomsassistenternas arbete samt att förtyd-liga gemensamma aspekter i arbetet med EkB. Jag utgick också från att studera ungdomsassi-stenternas beskrivelser av lyckosamma hjälpinsatser samt vilken kunskapsform som assisterar dessa.Empirin i denna studie baseras på mina tidigare erfarenheter av arbetet med ensamkommande flyktingbarn och ungdomar samt resultatet från totalt fyra intervjuer med ungdomsassistenter på Lyrans asylboende för ensamkommande barn och ungdomar. Jag har vid insamlandet av empirin utgått fån tre olika kvalitativa metoder vinjett, semi-strukturerad intervju samt en egen utarbetad interaktivt-strukturerad intervjumodell. Jag har förankrat personalens beskrivningar med aktuella forskningsstudier samt analyserat deras arbete utifrån de fyra Kunskapsformerna episteme, techne, fronesis och tacit knowing.Resultatet synliggjorde delar av personalens praktiska och utförande arbete med EkB och fram-förde viktiga gemensamma teman i detta.

SammanfattningNär resultatet av den internationella undersökningen i matematik för skolår 8, TIMSS 2003, presenterades i december 2004, visade den en kraftig prestationsnedgång av de svenska elevernas matematikkunskaper. Detta orsakade en debatt om undervisningskvalitén i matematikämnet, vilket väckte vårt intresse att undersöka vilken kunskapssyn som ligger bakom undersökningen. Vårt motiv var att vi genom denna studie ville förstå dagens kunskapsdiskussion och stärka oss i kommande diskussioner om varför vi väljer ett visst innehåll i matematikundervisningen. Syftet med vårt arbete var att först studera olika Kunskapsformer genom en teorigenomgång och därefter analysera vilken kunskapssyn som kommer till uttryck i Lpo94, kursplanen i matematik, nationella provet i matematik och TIMSS 2003. Genom en jämförelse ville vi sedan se hur kunskapssynen i den svenska skolans styrdokument stämde överens med kunskapssynen i TIMSS 2003.

Tolkning av styrdokument är del av en lärares vardag, men innebär för den skull inte att det är en enkel uppgift. Ett av de krav som lärare måste uppfylla med sin undervisning är att utbildning ska vara likvärdig varhelst i landet den anordnas. Det är just denna problematik som undersökningen berört, med syftet att undersöka likvärdigheten mellan olika lokala dokument för kursen estetisk verksamhet, och då specifikt inom ämnet bild. För att undersöka detta har gymnasieskolor kontaktats i två län med förfrågan om deltagande via bidrag i form av berörda lokala dokument. Resultatet har sedan analyserats utifrån vilken kunskapsprofil som dominerat i dokumenten samt hur likvärdiga dessa kan sägas vara.