Denna studie fokuserar det nya huvudämnet Kultur, medier och estetiska uttrycksformer(KME) vid lärarutbildningen i Malmö. Syftet med denna studie är att synliggöra olika möjligheter och hinder för studenternas konstruktion av sig själva som blivande KME ? lärare, dels i förhållande till verksamheterna i förskola, skola och fritidshem och deras rådande yrkes- och ämnestraditioner och dels i förhållande till lärarutbildningens visioner med det nya huvudämnet KME.  Studien utgår från frågeställningarna: Vilka traditioner och synsätt på läraryrket och skolan som Kulturinstitution bär de studerande med sin in i huvudämnet KME? Vilken process vad gäller läraridentiteten genomgår de studerande under utbildningstiden? I vad mån och på vilket sätt förändras de studerandes syn på att vara KME - lärare? Vilka faktorer har betydelse för hur de studerande konstruerar sig själva som lärare? Blir lärarutbildningens visioner med huvudämnet KME synliga i KME -studenternas konstruktion av sina läraridentiteter? Vilka hinder och möjligheter framträder för de blivande pedagogerna i ett brett kulturpedagogiskt ämne som inte har en självklar ämnestillhörighet i dagens skola?Frågeställningarna behandlas i två undersökningar: Intervjuer med nio KME ? studenter där intervjusvaren har sorterats tematiskt, analyserats och tolkats samt analyser av två studentfoldrar - ett gruppvis framförhandlat diskussionsmaterial: Vad är KME? Undersökningarna har jämförts och tolkats utifrån studiens frågeställningar.Resultatet visar att ämnestraditionerna dominerar men att även yrkestraditionerna har betydelse för hur studenterna konstruerar sig som KME ? lärare. Betydande är också skolans vilja att bevara sina traditioner och därmed syn på lärandet. Det är utifrån dessa föreställningar och referensramar som studenterna försöker förstå och tolka det nya huvudämnet.Den avslutande diskussionen tar upp hur resultatet i undersökningen kan vara en del i det ständigt pågående konstruktionsarbetet av huvudämnet KME och vad KME kan komma att betyda för skolan som Kulturinstitution..

The aim of this Master?s thesis is to research how the Göteborg City Museum places their organization in a context of culture policies andmuseology.The discursive analysis constitutes the methodical frame for this thesis. According to the analysis of this thesis, since an increasing influence of a market-­oriented discourse, an antagonism between a sociological pathos and a market-­oriented instrumentality seems to be the major theoretical clash at the museum. Inside the organization though, the personnel lacks broader insights concerning these theoretical conflicts, but the stressed economic situation creates no room for further theorization. There is a risk to get caught in a market-oriented discourse where there is no time to reflect on the effects of the discourse because of the lack of time that the discourse itself generates.

Detta examensarbete behandlar rumsakustik som en viktig del i skapandet av en arkitektur för framförande av musik, samt upplevelsen av ljud. Projektet bygger på en idé att skapa nya möjligheter att skapa och framföra musik för musiker, vars arbete ofta begränsas av lokalbrist eller av olika föreningars intresseområden. Idén har utvecklats till en hybrid mellan ett nytt musikmuseum och ?Musikplatsen? - en plats för skapande och framförande av musik med liten publik. Musikplatsen blir en del av det nya musikmuseets program för att skapa nya samarbeten och ekonomisk hållbarhet.

The purpose of this bachelor thesis is to study cultural sponsorshipof cultural institutions and cultural events in some particular pointsof views. Namely, how do the Moderate party look at culturalsponsorship based on their motions and how these motions havebeen received by the Swedish parliament. The aim has beenbroken down into three questions. Firstly, how does the Moderateparty look at sponsorship of cultural institutions and culturalevents based on their motions on the subject. Secondly, whatviews have been existed in parliament both in committee andplenary, against the motions? Thirdly, what are the most relatingparagraphs for the different material groups.

Under de senaste åren har kulturpolitiken i Sverige blivit allt hårdare och de ekonomiska anslagen till Kulturinstitutionerna från stat och kommun har minskat. En ekonomisering av kulturen har skett, det vill säga att organisationer inom kultursektorn i allt större utsträckning drivs som företag och det ekonomiska perspektivet har fått större utrymme. Kungliga Dramatiska Teatern, Kungliga Operan och Stockholms Stadsteater är tre scenkonstinstitutioner som alla vittnar om ändrade ekonomiska förhållanden. I och med de nya kraven på Kulturinstitutioner ställer vi oss frågan om det i framtiden skulle underlätta med ett delat ledarskap. Skulle institutioner stå starkare och bättre kunna möta den nya situationen genom att ha en ekonomisk VD och en teaterchef som delar lika på ansvaret för verksamheten och som båda rapporterar till styrelsen?Genom intervjuer med Operans teaterchef/VD Anders Franzén, Dramatens tidigare teaterchef/VD Staffan Valdemar Holm, Stadsteaterns vice VD Christina Olsson och Dramatens vice VD Mikael Brännvall har vi studerat dagens ledarskap på dessa organisationer och deras tankar kring ett delat ledarskap.

Under de senaste åren har kulturpolitiken i Sverige blivit allt hårdare och de ekonomiska anslagen till Kulturinstitutionerna från stat och kommun har minskat. En ekonomisering av kulturen har skett, det vill säga att organisationer inom kultursektorn i allt större utsträckning drivs som företag och det ekonomiska perspektivet har fått större utrymme. Kungliga Dramatiska Teatern, Kungliga Operan och Stockholms Stadsteater är tre scenkonstinstitutioner som alla vittnar om ändrade ekonomiska förhållanden. I och med de nya kraven på Kulturinstitutioner ställer vi oss frågan om det i framtiden skulle underlätta med ett delat ledarskap. Skulle institutioner stå starkare och bättre kunna möta den nya situationen genom att ha en ekonomisk VD och en teaterchef som delar lika på ansvaret för verksamheten och som båda rapporterar till styrelsen?Genom intervjuer med Operans teaterchef/VD Anders Franzén, Dramatens tidigare teaterchef/VD Staffan Valdemar Holm, Stadsteaterns vice VD Christina Olsson och Dramatens vice VD Mikael Brännvall har vi studerat dagens ledarskap på dessa organisationer och deras tankar kring ett delat ledarskap.

Varor och tjänster är inte längre tillräckligt. Upplevelse som erbjudande är grunden till framtidens ekonomiska tillväxt. Vi har i vår artikel utforskat Experience Economy, alltså det begrepp som definieras upplevelseekonomi. Och med ett kvalitativt angrepp sätt har vi använt kulturen som redskap. Artikeln är en fallstudie på Dramatens scen Elverket och dess syfte är att rent allmänt och verklighetsnära identifiera och reflektera över den estetiska delen av konstens företagsvillkor ur en art managers synvinkel.

Sammanfattning Syftet med examensarbetet är att undersöka regeringens kultursatsning, Skapande Skola där en Kulturinstitution har initierat ett externt kulturprojekt som ingår i denna satsning. Studien syftar till att beskriva och analysera denna Kulturinstitutions uttalade intention samt sätt att arbeta med Skapande Skola. För att uppnå syftet avser jag att besvara följande frågor: 1. Vad består regeringsuppdraget Skapande Skola av för innehåll? 2.