I detta arbete studeras hur en systemombyggnad i Kulturbyggnader kan gå till med avseende påinstallationerna. I Sverige finns det idag totalt ca 4,7 miljoner byggnader av vilka ca 235 000-280 000bör genomgå kulturbevarande byggnadsvårdsinsatser. Vid ombyggnad av ventilationen i enKulturbyggnad är det viktigt att man, samtidigt som man får en ändamålsenlig och energisnål lösning,tar hänsyn till byggnadens karaktär och förutsättningar så att den kulturhistoriskt värdefulla miljönbevaras.I detta arbete studeras tre olika kulturhistoriskt värdefulla byggnader som genomgått renovering avventilationssystemet under de senaste tio åren. Byggnaderna är Skridskopaviljongen, Dekanhusetoch Södra Bancohuset, som alla förvaltas av Statens fastighetsverk (SFV). Efter samtal, studier ochundersökningar om de tre byggnaderna visar det sig att det är viktigt att i början av ensystemombyggnad i en Kulturbyggnad, först läsa in sig på byggnaden samt ställa sig frågorna: vad skabyggnaden användas till, vilken verksamhet passar här, vilket systemval kommer att passa brukarenbäst mm.

Galärvarvet är på många sätt en utmärkt plats för en ny och framträdande Kulturbyggnad i Stockholm. Samtidigt utgöt operans komplexa och omfattande program en stor utmaning. I detta projekt löses konflikten mellan program och plats meddels en långsmal byggnad som bevarar naturvärden och rörelsemönster..

This report presents an investigation and a new design of Habo Ullspinneris old industrial premises. It is based on the owners visions and wishes, two questionnaires and also considering of the historical value.Habo Ullspinneri was founded in 1882 by Frans August Johansson and was moved to the location it has today, near Hökån in Habo, three years later. The electricity that the machines in the industry needed was extracted from the small river that is placed under the building. In 1960 there was a fire and the result became the end of the industrial activity that had taken place in the building.There is no steady activity in the building at the moment. It is nowadays temporarily used as an agriculture museum and as a store room.

The purpose of the thesis is to investigate and analyze how three different actors linked to the urban transformation in the city of Kiruna, in this case LKAB, the Municipality of Kiruna and the County Administrative Board of Norrbotten, believe that the identity of a historical monument that is marked cultural heritage is affected by future relocation. The second part of the study is to investigate the impact the building might have on the city in the future. This study is based on the relocation of Hjalmar Lundbohmsgården.The study is based on a qualitative approach in which five informants from the three actors were interviewed. The interviews have been analyzed through thematic analysis, where a combination of theoretical thematic analysis and empirical thematic analysis was used. The result shows that the new location of Hjalmar Lundbohmsgården is preferred to be in a suitable context close to other cultural buildings. All informants agree that accessibility is a fundamental element in, which a synergistic effect is an increase in visitor numbers.

Kultur och kulturarvsplatser har blivit en viktig resurs för turistnäringen och alltfler områden utnyttjar möjligheterna till att stärka turismen genom att skapa upplevelser, sysselsättning och intäkter med kulturarvet som grund. Kulturturism är en växande marknad inom turistnäringen, detta innebär att fler turister väljer att resa till världsarvstäder för att besöka kulturella platser och historiska attraktioner. Sedan 1995 är Visby en världsarvstad och på Gotland finns ett bestånd av välbevarade medeltida kyrkor som utgör en orörd kulturskatt sedan medeltiden. Gotland är den kyrktätaste kommun i Sverige med 92 medeltida kyrkor som fortfarande är i bruk. Själva kyrkobyggnaderna, de medeltida valven, konsten och kyrkogårdarna ger möjligheter till kulturupplevelser och erbjuder både stilla stunder och starka upplevelser året runt.I uppsatsen görs en studie av Svenska kyrkan och hur de medeltida kyrkobyggnaderna som fysiska kulturarvsprodukter används i ett turistiskt perspektiv.

Sex fastighetsförvaltare inom landsting och regioner samt Brandskyddsföreningen har identifierat ett behov av att upprätta en modell för att på ett enkelt sätt kunna klassificera det byggnadstekniska brandskyddet på sjukhus i Sverige. Detta bland annat för att kunna motivera och underlätta för beslutsfattare, så som politiker, att göra skäliga bedömningar för exempelvis utökande av ekonomiska medel och personella resurser för utökade brandskyddande åtgärder.Syftet med arbetet är att genomföra en förstudie för att undersöka möjligheterna att ta fram en modell för klassificering av det byggnadstekniska brandskyddet på sjukhus i Sverige. Om detta anses möjligt ska ett förslag på modellstruktur tas fram i syfte för att motivera åtgärder till ett förbättrat brandskydd.Den metodik som används under studien har utgjorts av systematisk litteraturstudie och kvalitativa intervjuer där analysmetoderna utgjorts av kvalitativa metoder. Resultatet utgörs i huvudsak av en litteraturstudie där sex olika bedömnings- och klassificeringsmodeller för olika verksamheter har granskats, i syftet att undersöka om de kan utgöra underlag för att ta fram en klassificeringsmodell för sjukhus. Ett urval av de granskade modellerna utgörs av Miljöbyggnad- en svensk certifiering, Willis Blue- ett riskhanteringsverktyg och BSV- vård- en bedömningsmodell för att jämföra brandskyddsnivåer på vårdavdelningar.