Sökresultat:
9 Uppsatser om Krypning - Sida 1 av 1
Krympning och krypning av STT/F-bjälklagselement : en jämförelse mellan verkliga effekter och beräkning enligt Eurocode 2
Detta examensarbete behandlar STT/F-bjälklagselementens krympning och Krypning. Arbetet har utförts på uppdrag av Strängbetong AB, med Örjan Pettersson som initiativtagare och handledare.STT/F-bjälklagselement är en prefabricerad förspänd betongprodukt bestående av två spända balkar med en ovanpåliggande armerad platta. De används som bjälklag i yttertakskonstruktioner och har, tack vare tunna balkliv och en sadelformad platta, låg vikt och kan uppnå spännvidder närmare 30 meter.Förspända element förändras efter gjutning på grund av krympning, Krypning samt stålets relaxation. Förutsättningarna varierar med bland annat olika betongkvalitet, förspänningsnivå, temperatur och luftfuktighet. Vid dimensionering tas hänsyn till dessa parametrar för att säkerställa maximal spännvidd och upplagslängd.
Sprickrisk vid byte av kantbalkar – inverkan av kylning
Available as pdf.
Förändring av pappersegenskaper vid lagring under dragspänning
SammanfattningI en pappersrulle är de yttre lagren utsatta för dragspänning. Om det finns variationer i rullens diameter i form av valkar finns det risk för att papperet förlängs irreversibelt i dessa positioner och orsaka slappa stråk. Den deformation som uppstår vid långvarig belastning av papper kallas Krypning.Uppgiften i detta arbete var, att på lab., simulera valkar genom att utsätta pappersremsor för konstant dragspänning av olika storlekar. En av frågeställningarna var om egenskapsförändringar kan påvisas när papper utsätts för konstant inspänningskraft under en längre tid. De parametrar som undersökts var töjning, kryphastighet och relaxation, även mätningar på papperets mekaniska egenskaper dragstyrka, brottöjning och dragstyvhet har utförts i detta arbete.De papperskvalitéer som undersöktes var 71g/m2 MG-papper, 80g/m2 optisk liner och 135g/m2 liner.
Syntetlinor i Bergsspel
Järnmalmen från LKAB:s gruva i Kiruna fraktas dagligen upp ovan jord i det så kallade bergsspelet. Bergsspelet består idag utav stålvajrar, vilket har sina nackdelar. Deras egenvikt gör att tiden för underhåll ökar och produktionen påverkas negativt. En förstudie har gjorts för att undersöka huruvida syntetiska linor kan ersätta stålvajrar. Men för att testa deras hållfasthet gällande styrka, utmattning och töjning måste en testrigg byggas. Med hjälp av information från förstudien som genomförts och genom CAD-modellering tas ett konstruktionsunderlag fram till denna testrigg. Enligt tidigare studier som genomförts kan linor av de syntetiska materialen aramid, High Modulus Polyethylene och Liquid Crystal Polymer ersätta stålvajrar.
Oliksidig krympning i betong
Betong är ett av de vanligaste använda byggmaterialen vid uppförande av grund och stomme. Betongens egenskaper gör den mycket tålig för yttre påfrestningar och därav gör den till ett mycket användbart material i många olika situationer. Det finns dock problem som kan uppstå vid användandet av betong. Ett av de vanligare är sprickbildning. Det finns flera orsaker till att detta förekommer, till exempel yttre påverkan, Krypning, temperatur- och fuktrelaterade rörelser.
Effekt av överlast på förstärkt jord : FEM- analys för att visa överlastens verkningsgrad på krypsättningar i kalkcementpelarförstärkt lös jord
Applicering av överlast på kalkcementförstärkta jordar är ofta förekommande idag, forskning indikerar dock på att överlasten här, inte ger samma effekt som på oförstärkta jordar. Med grund i uppmätta värden i fält, visas i denna rapport, sättningsdifferenser mellan att använda överlast jämfört med att endast applicera brukslast. Resultat av analyserna visar på sättningsbeteende observerat i fält. Om erforderlig liggtid för brukslast finns, uppstår endast små sättningsdifferenser mellan att använda överlast eller inte.Genom att utföra sensitivitetsanalys i FEM- programvaran PLAXIS studeras kryputvecklingen i den förstärkta jorden. Effekten av att applicera en överlast visas för krypsättningar över lång tid.Inget resultat från de numeriska FEM- analyserna visade att märkbart gynnsam effekt uppstår på grund av överlastens applicering, med avseende på krypsättningar.De numeriska analyserna utförs i 2 och 3 dimensioner för att belysa effekt av förenkling av ett lastfall som inte uppfyller krav för oförstärkta jordar i plant töjningstillstånd.Utöver detta ges efter en litteraturstudie, förslag på hur vissa indataparametrar kan utvärderas från empiriska relationer.
Utveckling av fångapparat till kuggstångshiss
Alimak Hek tillverkar och säljer bl a kuggstångshissar. Kuggstångshissar skiljer sig från konventionella linhissar genom att de inte lyfts av vajrar, utan vandrar längs en kuggstång. Detta innebär att hissarna kan bära drivningen i direkt sammanknytning till hisskorgen, vilket i sin tur medför att de snabbt kan resas och användas även i svåra miljöer. Eftersom de inte behöver lyftas av en vajer är de kapabla att lyfta högt och tungt.Men likt andra typer av hissar är kravet på säkerhet högt, bl a måste hissarna utrustas med en nödbroms, kapabel att bromsa hissen om nöden kräver. Alimak Hek använder idag nödbromsar som bygger på en konstruktion som ursprungligen utvecklades på 70-talet, men genom årens lopp har tillägg gjorts för att klara nya krav.
Att utforma en hinderbana för barn :
Arbetet startades med att en montessoriskola i Lund tog kontakt med SLU i alnarp och sökte någon som kunde projektera en hinderbana till dem. Jag antog arbetet som ett examenarbete och formulerade ett par frågeställningar:
Hur projekterar man en hinderbana för barn
Som ger dem den motoriska träning de behöver?
Som stimulerar till användning?
Som är säker?
Hur väl stämmer mina teorier med Eva Norén-Björns gällande hinderbanors popularitet
Där andra frågeställningen kom till efter att jag läst i hennes undersökning om lekplatser att hon kommit fram till att hinderbanor inte var bra alls, och inte intressanta för barn. Vilket var väldigt intressant eftersomdet var montessoribarnen själva som önskat en hinderbana.
Jag genomförde således en litteraturstudie inom ämnena barns lek och motoriska utveckling samt om säkerhetsnormer.
Förspänningsförluster i maskinfundamentens skruvförband-En jämförelse mellan praktik och teori
Inom gruvindustrin används kvarnar, exempelvis kulkvarnar för att mala malmen och frigöra mineraler. För att kvarnen ska fungera tillfredställande är det viktigt att den står stadigt mot fundamentet. En effektiv metod att fästa kvarnen i fundamentet är att använda förspända skruvar. Förspänningen gör så att skruven kan motstå stora statiska och växlande krafter och att skruvförbandet blir mindre, lättare och billigare för en given dragkraft. Det finns dock en nackdel med att använda denna infästningsmetod.