This study examines counselors understanding of body fixation (alt: body image fixation) as a social problem among young women aged 15-25 years. Earlier research on this subject highlights the standards and ideals placed on the female body where happiness is associated with a slim body figure. Research has shown that young women that compare their own bodies with others are at higher risk at developing an unhealthy relationship with their body, which can lead to eating disorders. The data for this study was collected through semi-structured interviews with nine counselors from youth clinics, schools and primary healthcare. The results were interpreted and analysed in the light of social constructionist perspective as developed by Berger & Luckmann and Loseke's social constructionist definition of social problems.

Vissa elever i dagens svenska skola får eller vill inte delta i undervisningen av idrott och hälsa på grund av bland annat religiösa och kroppsliga skäl. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur idrottslärare tänker om samt förhåller sig till elever som inte deltar i undervisningen i ämnet idrott och hälsa på grund av religiösa eller kroppsliga skäl (eleven skäms över sin kropp, inte vågar visa upp sig) . Detta har undersökts genom kvalitativa individuella intervjuer med åtta idrottslärare. Resultatet av undersökningen har visat att lärarna anser att de religiösa och kroppsliga skälen till att inte delta i undervisningen inte är vanliga. När det inträffar anser lärarna att de flesta problemen kan lösas genom att läraren och skolan har en god kommunikation med eleverna och deras vårdnadshavare..

Samhällsutvecklingen medför förändringar i hur människor lever sina liv. Traditioner och normer bryts ner och ifrågasätts i allt snabbare takt idag än tidigare. Den kulturella moderniseringen påverkar alla, i synnerhet ungdomar som befinner sig i en känslig livsfas där de söker sin identitet. Utseendet och kroppen har fått en central roll idag, vilket inte enbart leder till en sundare livsstil utan även till en oroande Kroppsfixering. Just Kroppsfixeringen tillsammans med svag självkänsla ligger många gånger bakom dopingmissbruk, ett missbruk som ökat bland ungdomar på sistone.

Kroppsfixering och kroppsmissnöje är ett växande problem och man ser att bantning sjunker i åldrarna. Syftet med studien är att undersöka döttrars uppfattning om mammors (eventuella) sociala påverkan på dem från barndomen in i vuxenlivet. En kvalitativ undersökning med intervju som metod användes för insamling av data. Informanterna i undersökningen är vuxna kvinnor som anser sig ha växt upp med en mamma som bantat under större delen av uppväxten. Forskningsstudien ville se om kvinnorna påverkats av mammornas beteende kring bantning och i så fall varför eller varför inte. Resultatet visar på att majoriteten av informanterna påverkats och tagit efter mammans missnöje över kroppen genom social påverkan har därmed även bantat.

Vår vardag är präglad av skönhetsideal och Kroppsfixering och vi bryr oss mer om hur vi serut utåt än hur vi mår inåt. Genom fysisk aktivitet kan man åstadkomma en harmoni som fåren att må bra med sig själv, vare sig det är att se bra ut eller må bra med sig själv.Detta arbete behandlar frågorna: Hur ser den fysiska aktiviteten ut bland barn i årskurserna 45?Om de inte är fysiskt aktiva, vad beror det då på? Vad är fysisk aktivitet för dessa barn ochhur ser de på sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa? Hur förhåller sig den fysiskaaktiviteten mellan pojkar och flickor?Vi vill ta reda på hur verklighetens ser ut och om tidigare forskning stämmer då det påståsatt dagens ungdomar är mer inaktiva än någonsin. Vi vill även se vad som kan ligga bakomdenna inaktivitet och om barn kan sätta in fysisk aktivitet i ett hälsoperspektiv. Vi vill även seom det är någon skillnad mellan pojkar och flickors fysiska aktivitet.Arbetsfördelningen mellan oss författare har varit lika fördelad under hela arbetets gång.Vårt resultat visar på att dagens ungdomar är väldigt aktiva både i skolan och på rasterna.

Denna rapport har som syfte att undersöka hur ett urval av kuratorer och skolsköterskor ser på förekomsten av och bakgrunden till ätstörningar. Rapporten bygger på riktade öppna intervjuer till skolsköterskor och kuratorer vid skolor och ungdomsmottagningar som arbetar med ungdomar i åldern 16-19 år. Det tema vi vill undersöka och intervjua respondenterna om är hur massmedia, men även andra bakgrundsfaktorer som självkänsla, föräldrarnas roll samt sociala faktorer kan bidra till ätstörningar. Vi har bearbetat resultatet med hjälp av innehållsanalys. Aktuell forskning anger att dålig självkänsla, dålig relation till föräldrar samt påverkan från media är faktorer som kan medverka till utvecklandet av en ätstörning.

Vårt västerländska samhälle med dess kroppsideal och växande överviktsproblem tenderar att skapa grogrund för en ny form av ätstörning ? ortorexia nervosa. Ingen diagnoskod för tillståndet existerar i nuläget utan det ingår i kategorin Ätstörning UNS (Utan Närmare Specifikation). Strikt kosthållning i kombination med överdrivet motionerande karaktäriserar tillståndet, som på sikt leder till liknande konsekvenser som anorexia nervosa. För att få en djupare förståelse för fenomenet har en kvalitativ studie i form av intervjuer genomförts med före detta ortorektiker och yrkesverksamma inom behandling för ortorexi patienter.

Bakgrund: Det diskuteras ofta om vinsterna med fysisk aktivitet, men alltför sällan om de risker det kan medföra då det går till överdrift. Det skapar en komplex situation då träning och att vara ?hälsosam? i huvudsak framstår som något positivt. Dagens unga kvinnor tränar allt mer, och är den riskgrupp med högst sannolikhet att hamna i ett riskbeteende i form av ätstörningar, psykisk ohälsa och träningsberoende. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka bakomliggande faktorer som kan identifieras för dessa unga kvinnor som tränar mer än rekommenderat.

Kandidatarbetet undersöker och diskuterar frågeställningen "Vilket socialt ansvar har jag som grafisk formgivare i skapandet av skönhetsidealen?". Kandidatarbetet fokuserar på att skapa en diskussion kring ämnet skönhetsideal, hur dessa påverkar unga kvinnor samt vilka möjligheter det finns för att bryta samhällsnormer och göra en förändring, en större skillnad. Utifrån mitt forskringsresultatet kring skönhetshistorian och dess utveckling under åren, har jag skapat en produktion i form av modeillustrationer. Jag tycker inte att samhället inser hur kraftfullt påverkade vi har blivit av media och modebranschen under de senaste åren. Även de som inte är intresserade av mode och skönhet. Vi som jobbar inom medie- och reklambranschen är den tredje statsmakten.

Kandidatarbetet undersöker och diskuterar frågeställningen "Vilket socialt ansvar har jag som grafisk formgivare i skapandet av skönhetsidealen?". Kandidatarbetet fokuserar på att skapa en diskussion kring ämnet skönhetsideal, hur dessa påverkar unga kvinnor samt vilka möjligheter det finns för att bryta samhällsnormer och göra en förändring, en större skillnad. Utifrån mitt forskringsresultatet kring skönhetshistorian och dess utveckling under åren, har jag skapat en produktion i form av modeillustrationer. Jag tycker inte att samhället inser hur kraftfullt påverkade vi har blivit av media och modebranschen under de senaste åren.

Denna studie tar del i den stora hälsotrenden som pågår i dagens samhälle. Ingen kan ha undgått hur media påverkar och har ett stort inflytande när det kommer till Kroppsfixering och självförtroende hos människor. Överallt får man intrycket av att man ska vara smal eller vältränad för att passa in och det är viktigt att vara som alla andra. Och är du inte det så uppfyller du inte omgivningens krav. Självklart borde detta spegla av sig på självförtroendet om man inte känner att man uppfyller kraven, eller är det verkligen så? Syftet med denna uppsats är att undersöka om manliga och kvinnliga universitetsstudenter har olika syn på sitt eget utseende och självförtroende, och även undersöka om det finns några könsskillnader i detta.

Inom disciplinen kognitiv ho?rselvetenskap tilla?mpas en integrerad ansats da?r taluppfattning beskrivs ur ba?de ett auditivt bottom-up-perspektiv och ett kognitivt top-down-perspektiv. Studien underso?kte hur taluppfattning varierar med, respektive utan top-down-sto?d och vad de kognitiva fo?rma?gorna uppma?rksamhet, minne och inhiberingsfo?rma?ga hade fo?r inverkan. Taluppfattningsfo?rma?ga utva?rderades med hja?lp av ett Speech-In-Noise-test (SIN-test) som bestod av tre deltest da?r enstaviga ord presenterades i en ofo?rdelaktig miljo? besta?ende av ro?ster som talande i mun pa? varandra.