Texten utgår ifrån Sofia Kråkas egen konstnärliga praktik med utgångspunk hur Kroppen kan ses som ett föremål och hur den befinner sig i rum, beroende av tid och plats..

Kroppen lockar och fascinerar. Och den skrämmer. Därför måste jag närma mig den.I mitt examensarbete närmar jag mig Kroppen från två håll; genom ett konstnärligt gestaltande arbete och en skriftlig del. I det gestaltande arbetet närmar jag mig genom det textila Kroppen. I uppsatsen utforskas människans förhållande till sin faktiska kroppslighet, och vad som format detta ur ett idéhistoriskt perspektiv.

Upplevelser av Kroppen i långvarig sjukdom är olika och kräver en fördjupad kunskap om ämnet för att kunna förstå och bemöta sjuka personers behov. Syftet med denna litteraturstudie var därför att beskriva människors upplevelser av Kroppen vid långvarig sjukdom. Femton vetenskapliga studier analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: att Kroppen känns främmande, att känna sig beroende av andra när Kroppen inte längre fungerar, att känna sig bemött som annorlunda då Kroppens uttryck förändrats och att medvetet kämpa mot en hindrande kropp. Denna litteraturstudie visar hur Kroppen upplevs som ett hinder och att detta medför svårigheter och begränsningar i de långvarigt sjuka personernas dagliga liv.

Uppsatsen behandlar hur man som psykoterapeut praktiskt kan använda sig av Kroppen i terapirummet, som ett komplement till det språkliga i det terapeutiska arbetet. Syftet med studien är att ta reda på hur psykodynamiska psykoterapeuter som också är sjukgymnaster använder sig av sin yrkesbakgrund i terapisituationen. Den använda metoden är kvalitativ.  Fyra legitimerade psykoterapeuter med bakgrund som sjukgymnaster intervjuades och resultatet visar: De upplever Kroppen som en tillgång. Den skapar möjligheter till kontakt med känslor som tidigare har varit svåra att både känna och verbalisera. Genom att jobba med Kroppen skapas en här- och nu-upplevelse som man kan utforska och reflektera över.

Mitt syfte med detta arbete var att ta reda på vad barn har för uppfattning om människoKroppen när de är fyra och sex år gamla. Sex barn har blivit intervjuade genom kvalitativa intervjuer. Barnens uppfattning om Kroppen är olika beroende på deras ålder. Sexåringen har större kunskap om Kroppen än vad fyra åringar har. Barnens spontana uppfattning om vad som finns i vår kropp var att vi har; hjärta, hjärna, blod, hjärnceller, muskler och skelett..

Bröstcancer utgör en tredjedel av all cancer som drabbar kvinnor. Att drabbas av bröstcancer och genomgå bröstcancerbehandling innebär en stor fysisk och psykisk påfrestning för kvinnan. Att som kvinna mista ett bröst innebär en stor förlust och hela hennes identitet hotas. Syftet med studien var att beskriva kvinnans upplevelse av den förändrade Kroppen efter genomgången bröstcancerbehandling. En kvalitativ metod användes och data hämtades från sex självbiografier skrivna av kvinnor som själva genomgått bröstcancerbehandling.

Det ha?r a?r en studie med utga?ngspunkt i journalisten och musikern Kristian Gidlunds sja?lvbiografiska bloggbera?ttelse i Kroppen min, som han skrev sedan han blev sjuk i cancer i mars 2011 tills dess att han dog i september 2013, strax innan sin 30-a?rs dag. Bloggen hade omkring 1,5 miljoner la?sare i oktober 2012 och gavs ut i bokform med titeln I Kroppen min: resan mot livets slut och alltings bo?rjan under va?ren 2013.Studien ansluter till ett Netnografiskt fa?lt som syftar till att underso?ka social samvaro pa? internet, da? jag underso?ker bloggen i Kroppen min som ba?rare av en samtida, meningsskapande funktion. Utifra?n ett fenomenologiskt perspektiv och ett Foucaultinspirerat perspektiv om makt och tystnad underso?ker jag bloggen som en erfarenhetsva?rld mellan en subjektiv och objektiv livsva?rld, da?r subjektet fa?r utrymme att kontrollera sin livsbera?ttelse (sitt livsslut) i relation till en upplevd samtid..

Nutida forskning har beskrivit medvetandet som förkroppsligat, i motsats till dualismen inom västerländsk kultur som nedvärderat Kroppen och separerat den från själen. Genom fokuserade intervjuer med terapeuter från olika inriktningar har tydligt integrativa perspektiv på kropp och själ, samt en mängd förhållningssätt till klientens och terapeutens egen kropp framträtt. Kroppen har beskrivits som sanningsbärare och rik informationskälla. Terapeutens uppgift att facilitera affektivt laddade upplevelser har framlyfts, liksom vikten av ett öppet förhållningssätt till beröring och benämnandets centrala roll som brygga mellan kropp och själ. En relationell modell byggd på kroppslig interaktion för hur terapeuter kan hjälpa klienter att närma sig andra och sig själva har utformats.

Syftet med denna studie är att få mer kunskap om hur man kan använda Kroppen i sångundervisning. Jag undersöker vad ett urval av sångpedagoger anser om förhållandet mellan röstorganet och resten av Kroppen och hur de tillämpar det praktiskt i sin undervisning. Metoden jag använder mig av är en kvalitativ intervjuundersökning och resultatet visar bland annat att pedagogerna använder Kroppen i sångundervisningen genom övningar med rörelser, olika muskelspänning och avslappning. Några av slutsatserna är att det är viktigt med balans mellan anspänning och avspänning, att använda rätt sorts muskler och rörelser samt att använda dessa på rätt sätt.The purpose of this study is to get more knowledge of how you can use the body in voice-training. I examine what a selection of singing-teachers think about the connection between the vocal organ and the body and how they use that knowledge in their teaching.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilken funktion och betydelse Kroppen har i första säsongen av CSI: Crime Scenen Investigation (CBS, 2000-). Detta eftersom det kan ge en ökad förståelse för de föreställningar som omgärdar Kroppen i vår kultur idag. Författaren gör närläsningar av analysobjektet som relateras till relevant litteratur, såväl som tidigare praktiker och representationer av kroppslighet.I den första delen undersöker författaren vilken roll Kroppen spelar i utredningsarbetets sökande efter en säker sanning. Författaren konstaterar att utredarna använder sig av en kroppslig utredningsteknik och att Kroppen dessutom ses som en privilegierad form av bevis, vars tillgänglighet ökar med hjälp av obduktionsförfarandet och olika teknologiska hjälpmedel. Vidare ifrågasätter författaren hur långsökta slutsatser om individen dras från Kroppen.

De senaste åren har allt fler människor världen över drabbats av övervikt eller fetma. Övervikt är en konsekvens av en långvarig energiobalans, energiintaget överstiger energiförbrukningen. Populationsstudier visar att missnöjdhet med Kroppen ökar i takt med att fler och fler blir överviktiga. Syfte: Att få en beskrivning över kroppsmedvetandet hos personer med upplevd övervikt och BMI över 25.Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem personer med övervikt. Resultat: Flertalet av informanterna kände sig nöjda med sina kroppar.

Syftet med studien a?r att underso?ka pa? vilket sa?tt en slagverkare anva?nder Kroppen som semiotisk resurs samt hur o?vningsprocessen under en begra?nsad period a?r utformad. Fo?r att underso?ka detta har jag under en femveckorsperiod o?vat pa? ett marimbastycke 20 minuter om dagen fem dagar i veckan och dokumenterat detta genom videoobservationer och loggboksskrivande. I analysen utga?r jag ifra?n ett designteoretiskt perspektiv.

Jag har i min uppsats analyserat romanen The Blindfold av Siri Hustvedt ur ett identitetsperspektiv med Kroppen och dess olika tecken som utgångspunkt. Verkets centrala tema kretsar kring frågor om identitetens grundvalar och hur dessa kan förändras med Kroppen och berättandet som verktyg. Jag visar i min uppsats att de medvetna och omedvetna signaler eller tecken Kroppen ger ifrån sig får betydelse för hur identiteten formas. Analysen innefattar teorier kring identitetsbildning- och processer, begreppet kroppsliga tecken samt Judith Butlers teorier kring performativitet och genusidentitet och Gérard Genettes modell för narratologisk analys..

Syftet med studien a?r att underso?ka pa? vilket sa?tt en slagverkare anva?nder Kroppen som semiotisk resurs samt hur o?vningsprocessen under en begra?nsad period a?r utformad. Fo?r att underso?ka detta har jag under en femveckorsperiod o?vat pa? ett marimbastycke 20 minuter om dagen fem dagar i veckan och dokumenterat detta genom videoobservationer och loggboksskrivande. I analysen utga?r jag ifra?n ett designteoretiskt perspektiv.

Vi har utfört en kvalitativ undersökning där vi på två olika skolor utfört djupintervjuer med pedagoger och rektorer samt gjort deltagande observationer under skoldagen. Vi har undersökt hur två skolor i Skåne arbetar med daglig fysisk aktivitet. Vi har utgått från fenomenologins tankar om den fenomenala Kroppen när vi analyserat hur pedagogerna använder sig av fysisk aktivitet under skoldagen. Att Kroppen är fenomenal betyder att den är upplevande. Den är både subjekt och objekt, för sig själv och för andra.