Studien har diskuterat och analyserat de två senaste svenska läroplanerna. Med hjälp av Kritiskdiskursanalys har den nya läroplanen Lgr11 (Skolverket, 2011) och den föregående läroplanenLpo94 (Skolverket, 1994) närlästs på ett ifrågasättande och granskande sätt. Syftet har varit att seom, och i så fall i hur stor omfattning, ord såsom lärare och fritidspedagog förekommer.Förekomsten eller frånvaron av dessa ord har sedan getts olika möjliga tolkningsförslag för att sevad det skulle kunna innebära eller betyda när dessa ord förekommer, och framförallt när de inteförekommer. Resultaten har visat att ordet fritidspedagog inte nämns över huvud taget, och attord såsom fritidshem inte alls förekommer i samma utsträckning som exempelvis ordet lärareeller skola. Vidare har detta sedan diskuterats utifrån vad det kan betyda för de olikaprofessionernas status inom skolan om deras respektive yrken förekommer eller inte i denläroplan som är menad att gälla för dem.

I den här studien undersöker vi hur några amerikanska situationskomedier (komediserie med fokus på roliga situationer) uppfattas av en ung svensk publik. Vi har fokuserat på kortare klipp från fyra olika serier (ett klipp från varje), då det är lättare för publiken att koncentrera sig på ett tema men ändå för oss att se en skillnad mellan olika serier. Serierna vi har använt oss av är Two and a half men, The Fresh prince of Bel Air, How I met your mother och Friends (Vänner). Vårt material består av klipp från fyra amerikanska sitcoms (situationskomedi). Metoden består dels av en webbenkät för vanliga tittare och analyser av svaren och klippen (delar av avsnitten).

I denna uppsats har jag, både kvalitativt och kvantitativt, undersökt 10 läroböcker i religionskunskap i grundskolans senare del. Mitt undersökningsområde har varit katoliker och katolicismen. Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på vilka diskurser av katoliker och katolicismen som framträder i läroböckerna i religionskunskap för våra elever på grundskolan. För att kunna göra en sådan analys har jag använt mig av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys och Masoud Kemalis teori om ?den andre?.Faircloughs språkliga verktyg som transitivitet och modalitet har använts för att kunna syna om det förekommer några värderingar om katoliker och katolicism.