Vårt syfte är att skapa kunskap om hur pedagoger i förskolan tar ansvar och arbetar för att möta barn som befinner sig i Krissituationer, så att tryggheten och lärandet hos det enskilda barnet och gruppen tas tillvara. Läroplanen för förskolan, Lpfö98 (Utbildningsdepartementet, 2006) innefattar mål om att lägga grunden för ett livslångt lärande, där verksamheten ska erbjuda en trygg och lärorik miljö för alla barn som deltar och där även omsorg, fostran och lärande ska bilda en helhet. Vår problematisering är hur dessa mål kan uppfyllas då ett eller flera barn befinner sig i Krissituationer eftersom tryggheten kan raseras och lärandet bli hämmat. För att komma fram till vårt resultat och besvara vårt syfte har vi utgått från tre forskningsfrågor och använt kvalitativa intervjuer som metod. Resultatet av vår problematisering är att omsorg, fostran och lärande i Krissituationer kan bilda en helhet därför att de är beroende av varandra även om de olika delarna inte tar lika stort utrymme.

Titel:Ledarskap i Krissituationer ? att vara chef inom den privata äldreomsorgen 2011-2013.Huvudsyfte:Syftet med studien är att undersöka hur chefer inom den privata äldreomsorgen ser på sitt ledarskap i Krissituationer. Huvudfrågan för undersökningen har varit: förändrar chefer i den privata äldreomsorgen sitt ledarskap vid Krissituationer, och i så fall hur?Huvudsaklig metod:Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem chefer från tre olika organisationer inom den privata äldreomsorgen.Huvudsakliga resultat:Det råder delade meningar bland de undersökta cheferna om huruvida branschkrisen 2011 innebar förändringar av ledarskapet. Överlag visar mitt resultat att de flesta av cheferna kan peka på faktorer i sitt ledarskap som förändrats i Krissituationer.

The institution of Engineering Sciences at Uppsala University in cooperation with Umea? University is working on a project where they will examine the decision-making in extreme situations. A part of this project is to investigate leadership in high altitudes expeditions.This report will discusses the type of leadership used in high altitudes expeditions. Then, to examine how well you can use it in companies and organizations, and the ability to prevent company?s disasters with this kind of leadership.This is done by studying different company?s stories, where they gone bankrupt or fallen into a deep crisis.

Den 6.e februari 2011 skedde en brand i Henry Ståhl Fastigheter AB:s fastighet i kvarteret Gripen på Skolgatan i Norrköping. Agerandet vid denna brand samt teori inom områdena kris och krishantering, kontinuitetsplanering och förebyggande åtgärders vid brand ligger till grund för följande examensarbete. Syftet med rapporten är att kartlägga förvaltarens/ägarens agerande och tillvägagångssätt vid krishantering i samband med brand i fastighet med fokus på service. Material till denna studie har inhämtats genom litteraturstudier och intervjuer. Gällande egenskaper en bra hjälpare i krissituation bör inneha, så som empati, kunskap och engagemang, kan dessa urskiljas hos kundansvariga på Ståhl.

Omvärlden där dagens företag och ideella föreningar existerar, är till skillnad från tidigare, föränderlig. Från att omvärlden varit stabil har den blivit alltmer instabil och dynamisk, vilket har medfört att föreningar och företag har blivit tvungna att anpassa sig till den nya omgivningen. Föreningarna har blivit mer inriktade mot ekonomi, vilket exempelvis kan återspegla sig i styrelsernas sammansättning. Denna trend är också utmärkande i en tidsperiod där föreningar alltmer liknar traditionella företag. Den här uppsatsen ger ett försök att skildra hur ett företag och en idrottsförening skiljer sig åt samt att se vilka likheter som finns.

IKT (Informations- och Kommunikationsteknologi) är något som idag präglar vårt samhälle vilket leder till att dess användningsområden numera enbart begränsas av vår egen fantasi. Att använda IKT vid kriser ser vi idag som en självklarhet, men hur ser egentligen användningen av IKT ut före, under och efter en kris ut bland kommunala skolor?Studies resultat, som baserats på svar från två kommuner belägna i olika delar av Sverige, visar att kommunala regleringar och policys till stor del styr hur IKT används vid Krissituationer. Kommunen säger att all officiell information skall publiceras via deras hemsida, vilket begränsar i vilken utsträckning skolan kan använda IKT i Krissituationer. Resultat av studien visar också att det är främst verktygen som personalen använder i det vardagliga arbetet som också används till hjälp i krisarbetet och att sociala medier används i viss mån..

Denna kvalitativa studie undersöker ledarskapsfaktorer hos räddningschefer och kommunalråd i svenska kommuner som varit med om betydelsefulla Krissituationer. Intervjudata ifrån två tidigare studier användes. Räddningschefer representerade det direkta ledarskapet medan kommunalråden representerade det indirekta ledarskapet. Analysen genomfördes huvudsakligen enligt Grounded Theory. Två dimensioner identifierades.

Vi föds och vi dör. Det är livets gång och det är ingenting vi människor kan påverka. Det är viktigt att människor har en öppen attityd för existensiella frågor om liv och död. När ett barn berövas livet känns det orättvist och onaturligt. Det är viktigt att vi tar vårt ansvar för barnen genom att inte tabubelägga samtal om döden.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur två av Sveriges största dagstidningar, Dagens Nyheter och Aftonbladet, valt att beskriva greker och Grekland under en av den finansiella krisens första intensiva rapporteringsperioder under 2011. Min avsikt har varit att utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv, undersöka huruvida vissa teoretikers, bland annat Simon Cottle och Teun Van Dijks påståenden om mediernas framställning av vissa grupper under pågående Krissituationer stämmer överens med Dagens Nyheters och Aftonbladets framställning av grekerna under den ekonomiska krisen.I uppsatsen har jag fördjupat mig i sex artiklar. Genom att ha studerat den litteratur av relevans för mitt arbete har jag velat undersöka huruvida det går att koppla teorierna i litteraturen till artiklarnas innehåll.Efter att ha analyserat de sex artiklarna som publicerats under en av de mest bevakade perioderna under 2011 är min uppfattning att flertalet av de tidigare nämnda teoretikers påståenden om mediernas framställning av vissa grupper (i detta fall greker), under pågående Krissituationer, stämmer överensstämmer med Dagens Nyheters och Aftonbladets framställning av grekerna under juni 2011..

Det här arbetet handlar om hur man som lärare ska bemöta ett barn som sörjer och hur barnet som sörjer reagerar. Här tas även upp hur och när man berättar för ett barn att någon dött. Det är av betydelse att vi som arbetar med barn vet hur man kan hjälpa dessa att gå vidare i livet, hur vi hjälper dem att bearbeta sin sorg. Genom intervjuer med en rektor och en präst får man veta hur en utsatt skola har agerat under en krissituation och hur samarbetet mellan skolan och samhället kan fungera. I arbetet har jag även tagit upp hur viktigt det är att ha en handlingsplan för Krissituationer.

Arbetsart: C-uppsats i Samhällsorienterande ämnen och barns lärande Sidantal: 36 Titel: Krishantering i förskolan Författare: Christian Düberg Handledare: Ingrid Hillborg Datum: 2007-01-05 Bakgrund: Ämnesområdet är valt då jag dels anser att min egen kunskap inom detta ämne är något bristfällig, dels att det är ett intressant och ständigt aktuellt ämne. Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka hur pedagoger på ett så bra sätt som möjligt bemöter barn i 1-5 år i en krissituation. Syftet är även att belysa förskollärares erfarenheter av krishantering. Problemprecisering: Hur bemöter pedagoger barn i en krissituation? Metod: Metoden som använts är kvalitativa intervjuer på tre olika förskolor som arbetar på olika sätt med krishantering. Resultat: Det framkom under arbetets gång att det fanns ett samband mellan erfarenhet av Krissituationer och tiden som lades ner på krisarbetsfrågorna..

Uppsatsen är skriven för att ge några tankar om hur man kan förbereda sig för en av de svåraste situationer vi som lärare eller skolpersonal kan hamna i, när det gäller dödsfall eller svåra kriser i skolan. Under mina år på Högskolan i Gävle/Sandviken har jag funnit väldigt lite litteratur och fått ringa undervisning i ämnet krishantering. Det kändes därför angeläget för mig att fördjupa mig i ämnet. Under mitt examensarbete har jag valt att studera olika författares tankar kring ämnet, ?skolan och döden?.Författaren Atle Dyregrov har föredömligt tagit upp hur man kan lägga upp en krishanteringsplan och hur man kan gå tillväga vid det första samtalet tillsammans med barnen.

Uppsatsen syftar till att beskriva och analysera hur SJ använder Twitter som ett nytt kommunikationsverktyg. Den stora krisen under vintern 2009/2010 har tagits in som en variabel för att se hur SJ har jobbat för att bevara legitimitet och anseende. Utifrån teorier om anseendehantering, kommunikation och krishantering har en teoretisk bas skapats. Med denna bakgrund utfördes två kvalitativa intervjuer samt en insamling av sekundärdata i form av ett webinarium gällande SJ:s arbete med Twitter samt en kategorisering av Twitterinlägg.Analysen visar att sociala medier kan upprätthålla ett gott anseende, dels genom att företaget verkar modernt gentemot sin omgivning, dels genom den optimala typen av kommunikation som kan föras i kanalen. Krissituationer måste i sociala medier mötas med flexibilitet, både när det gäller vilken typ av kommunikation som förs i kanalen samt vilken tillgänglighet kanalen har. Dessutom måste företag vara väl förberedda så att de kan leva upp till kundernas ökade förväntningar.

Vårt syfte är att undersöka hur pedagoger bemöter barn i kris. Vi kommer att behandla hur viktiga pedagoger är i ett krisdrabbat barns liv. De teorier vi utgår ifrån är Cullbergs teori om krisens faser och Bowlbys bindningsteori. I bakgrunden tar vi upp bl.a. betydelsen av tidig hjälp, trygghet och vikten av att barnen kommer in i förskolans vardag och rutiner igen.

Då kriser blivit en allt vanligare del av organisationers vardag har forskningsområdet som behandlar detta växt kontinuerligt. Fältet kallas crisis management och angriper organisationskriser från två perspektiv, dels planeringen inför framtida kriser och dels hanteringen av krisen när den väl brutit ut. I denna uppsats har vi valt att fokusera på den förstnämnda aspekten och undersökt och analyserat hur Upplands Lokaltrafik AB (UL) utefter vårt teoretiska ramverk arbetar med planering för kriser. För att undersöka detta har vi genomfört en intervju med företagets informationschef, tillika ansvarig för UL:s krisplanering, samt studerat deras dokumenterade krishanteringsplan. Vår undersökning visar att de inom organisationen arbetar målmedvetet med de olika delarna av krisplaneringen, ett arbete som fortlöpande uppdateras allt eftersom nya lärdomar dras.