Sammanfattning: Uppsatsen tar upp problematiken med hur konkurrensrätten, främst karteller, upprätthålls på det mest effektiva sättet. Huvudfokus ligger på frågan om inblandning i karteller skall vara straffbart för den enskilde individen. I dagsläget innehåller den svenska konkurrensrätten inga individuella straff utan är enbart inriktad på företagen. I bland annat USA och Storbritannien finns däremot möjlighet att döma till böter och fängelse för deltagande i vissa konkurrensbegränsande samarbeten. Frågan har diskuterats flertalet gånger vid svenskt lagstiftningsarbete och uppsatsen redogör genomgående för dessa diskussioner.

I svensk rätt är området insiderhandel kriminaliserat för att genom straffhot påverka individer att avstå från handel baserad på icke offentliggjord kurspåverkande information. Bakomliggande avsikt är att skapa en tillförlitlig och trovärdig värdepappersmarknad. Ansvaret för förebyggande, upptäckt, utredning och lagföring är uppdelat på flera olika aktörer. Syftet med uppsatsen är att analysera den sannolika effektiviteten i regleringen. Uppsatsen berör skilda perspektiv på, och bakgrunden till, Kriminalisering av insiderhandel.

Arbetskraftsexploatering, s?rskilt av utl?ndska arbetstagare, ?r ett v?xande samh?llsproblem som kan omfatta allt fr?n l?ga l?ner och orimligt l?nga arbetstider till farlig arbetsmilj? och underm?liga boendef?rh?llanden. Trots inf?randet av brottet m?nniskoexploatering i 4 kap. 1 b ? brottsbalken har det visat sig vara sv?rt att lagf?ra arbetsgivare p? grund av h?ga beviskrav och komplexa rekvisit.

Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer med jurister, poliser och kvinnojoursaktiva för att utreda och analysera fenomenet olaga förföljelse. Det åsikter som framkom i intervjuerna har tolkats och analyserats utifrån den symboliska interaktionismen samt från Beckers (1997) begrepp outsiders och moraliska entrepenörer. Olaga förföljelse innehåller flera brottsrubriceringar, definitionen av olaga förföljelse är när en gärningsperson begår systematiska och upprepade handlingar mot en ett offer. Offret i sin tur upplever kontakten som oönskad, negativ och kränkande. Lagen är nystiftad och ger begränsad uppfattning om huruvida det är ett socialt problem.

Ändrade köp- och betalningsvanor i förening med att det har blivit allt lättare att få tillgång till information om andra människor har öppnat dörren för en ny typ av brottslig verksamhet. En verksamhet som består i att tillfälligt utnyttja någon annans identitet för att tillskansa sig så mycket pengar, varor eller tjänster som möjligt. Både köp och betalningar sker i dag i stor utsträckning över internet och inte ens för att bli beviljad ett lån krävs ett personligt sammanträffande. Detta har gjort att möjligheterna att utge sig för att vara någon annan har ökat avsevärt. I dag kan man utan större svårigheter använda någon annans identitetsuppgifter för att exempelvis beställa varor eller ta upp lån och själva utnyttjandet utgör ofta ett led i bedrägeri.

Ändrade köp- och betalningsvanor i förening med att det har blivit allt lättare att få tillgång till information om andra människor har öppnat dörren för en ny typ av brottslig verksamhet. En verksamhet som består i att tillfälligt utnyttja någon annans identitet för att tillskansa sig så mycket pengar, varor eller tjänster som möjligt. Både köp och betalningar sker i dag i stor utsträckning över internet och inte ens för att bli beviljad ett lån krävs ett personligt sammanträffande. Detta har gjort att möjligheterna att utge sig för att vara någon annan har ökat avsevärt. I dag kan man utan större svårigheter använda någon annans identitetsuppgifter för att exempelvis beställa varor eller ta upp lån och själva utnyttjandet utgör ofta ett led i bedrägeri.

Ändrade köp- och betalningsvanor i förening med att det har blivit allt lättare att få tillgång till information om andra människor har öppnat dörren för en ny typ av brottslig verksamhet. En verksamhet som består i att tillfälligt utnyttja någon annans identitet för att tillskansa sig så mycket pengar, varor eller tjänster som möjligt. Både köp och betalningar sker i dag i stor utsträckning över internet och inte ens för att bli beviljad ett lån krävs ett personligt sammanträffande. Detta har gjort att möjligheterna att utge sig för att vara någon annan har ökat avsevärt. I dag kan man utan större svårigheter använda någon annans identitetsuppgifter för att exempelvis beställa varor eller ta upp lån och själva utnyttjandet utgör ofta ett led i bedrägeri.

Ändrade köp- och betalningsvanor i förening med att det har blivit allt lättare att få tillgång till information om andra människor har öppnat dörren för en ny typ av brottslig verksamhet. En verksamhet som består i att tillfälligt utnyttja någon annans identitet för att tillskansa sig så mycket pengar, varor eller tjänster som möjligt. Både köp och betalningar sker i dag i stor utsträckning över internet och inte ens för att bli beviljad ett lån krävs ett personligt sammanträffande. Detta har gjort att möjligheterna att utge sig för att vara någon annan har ökat avsevärt. I dag kan man utan större svårigheter använda någon annans identitetsuppgifter för att exempelvis beställa varor eller ta upp lån och själva utnyttjandet utgör ofta ett led i bedrägeri.

Ändrade köp- och betalningsvanor i förening med att det har blivit allt lättare att få tillgång till information om andra människor har öppnat dörren för en ny typ av brottslig verksamhet. En verksamhet som består i att tillfälligt utnyttja någon annans identitet för att tillskansa sig så mycket pengar, varor eller tjänster som möjligt. Både köp och betalningar sker i dag i stor utsträckning över internet och inte ens för att bli beviljad ett lån krävs ett personligt sammanträffande. Detta har gjort att möjligheterna att utge sig för att vara någon annan har ökat avsevärt. I dag kan man utan större svårigheter använda någon annans identitetsuppgifter för att exempelvis beställa varor eller ta upp lån och själva utnyttjandet utgör ofta ett led i bedrägeri.

Historiskt sett har det frekvent förekommit olika former av diskriminering utav homosexuella såsom Kriminalisering och sjukdomsstämpel. Forskning har visat att homosexuella individer får otillfredsställande hälsoinformation och sämre vård. Syftet med litteraturstudien var att belysa om sjukvårdspersonal har ett diskriminerande förhållningssätt  gentemot homosexuella individer och hur detta i så fall tar sig till uttryck. Resultatet visar på att diskriminering av homosexuella män och kvinnor förekommer inom hälso- och sjukvården men kommer till uttryck på olika sätt. Ett diskriminerande förhållningssätt, såsom till exempel ignorans och nedvärderande kommentarer, attityder och handlingar är några exempel på hur vårdmöten kan se ut vilket kan leda till att homosexuella individer upplever känslor av ensamhet och utanförskap.

Syftet med uppsatsen är att utreda den föreslagna Kriminaliseringens effekt på Sveriges nuvarande eftergiftsprogram samt undersöka dess effektivitet trots avsaknad av ett kronvittnesförfarande. Vidare avser uppsatsen att undersöka om Kriminaliseringens effekter kan påverkas. För att utröna Kriminaliseringens effekter har VD: n få en central roll i uppsatsens modell, då det endast är han som berörs av ett individuellt straffansvar och ej företaget i sig. För att utreda syftet har författarna nyttjat spelteori samt studerat det inträdesbeslut VD:n står inför. Resultatet påvisade att det är ej möjligt att införa ett Kriminaliseringsförfarande, som förvisso ökar den avskräckande effekten, utan att samtidigt delvis äventyra eftergiftsprogrammets angivareffekt.

Våra attityder har stor betydelse för det kontrollkriminologiska fältets utseende och för de civil och straffrättsliga institutionernas funktion i vår samtid. Forumanvändarnas språkbruk är i den meningen ideologiskt och bidrar till att underbygga den rådande världsbilden. En världsbild som legitimerar etablerade maktförhållanden. Av denna anledning är medvetenhet om dominerande attityder betydelsefullt. En kritisk granskning av inläggen i Flashback Forum bidrar till att klargöra de sociala konsekvenserna av människors inställning till bidragsfusk.Syftet med uppsatsen är att genom Norman Faircloughs kritiska diskursanalys granska forumanvändarnas attityder om grovt bidragsfusk i Flashback Forum mot bakgrund av nyliberala tankegångar.

2007 inf?rdes bidragsbrottslagen (2007:612) i svensk r?tt. Lagstiftningen innebar att en nyKriminalisering introducerades i svensk socialf?rs?kringsr?tt. Uppsatsen syftar d?rf?r till att synligg?ra de ?verv?ganden som den svenska lagstiftaren uttryckt i arbetet f?r att motverka bidragsbrottslighet.

Uppsatsens är en undersökning av hur 6 kap. 4 § och 6 kap. 5 § BrB används i praktiken i förhållande till de motsättningar som finns mellan motiven till lagstiftningen och NJA 2006 s. 79 del I och II samt vilka problem och risker som dessa motsättningar kan leda till. För detta ändamål har frågan om hur tillämpningen förhåller sig dels till förarbetena och dels till NJA 2006 s.

Syfte:Syfte är att undersöka hur dagens medieanvändares krav på hur myndigheterna informerar har förändrats. Detta kommer att undersökas i en fallstudie om hur Trafikverkets formella strategi fungerar vid en operativ störning på järnvägen.Frågeställningar:Vid en operativ störning på järnvägen - vilka medier använder sig allmänheten av för att få information?Hur arbetar Trafikverket strategiskt med att förmedla information till allmänheten vid en operativ störning på järnvägen?Teori: González-Herrero & Smiths teori om hur den internetbaserade teknologin förändrar hur företag hanterar kriser och Ki och Nekmats teorier kring sina forskningsresultat om kriskommunikation på Facebook.Metod: En kvantitativ metod genom en enkät, en kvalitativ metod genom en intervju med Viktor, kundtjänsthandläggare på Trafikverket och sedan en jämförelse med Trafikverkets riktlinjer Trafikverkets närvaro i sociala medier och Hantering av Trafikverkets sociala kanaler.Materialet:Resultatet av enkäten och intervjun samt Trafikverkets riktlinjer.Resultat:I dagens samhälle vill medelanvändarna få snabb, enkel och effektiv information. Internet innehåller så omfattande information att det är omöjligt att ta del av allting, därför söker användarna invidanpassad information. Medieutvecklingen har gjort det möjligt för medieanvändarna att få information utan att behöva söka upp den, exempelvis genom appar.