I urbana miljöer är människor fysiskt nära varandra men relationellt distanserade. Samtidigt finns möjligheten till möten ansikte mot ansikte i vilka ett ömsesidigt moraliskt ansvar kan alstras. Denna studie bidrar till kunskap om hur människor hanterar sociala normer angående anonymitet och solidaritet i sådana situationer. Studien undersöker situationer då främlingar erbjuder eller ber varandra om hjälp på offentliga platser. Den teoretiska utgångspunkten är interaktionistisk och etnometodologisk med fokus på människors praktiska handlingar.

Våldtäkt är ett ständigt aktuellt ämne samtidigt men även ett som man gärna undviker att tala om det. Sverige är det land som har värst statistik när det gäller våldtäktsbrottet, vilket kan bero på flera olika anledningar som dock inte kommer att undersökas närmare i uppsatsen.De flesta våldtäkterna sker inom hemmets väggar, därför förefaller det uppseendeväckande att de inomäktenskapliga våldtäkterna kriminaliserades i Sverige så sent som på 1960 talet.Uppsatsen tar upp hur resonemangen kring genus, manligt, kvinnligt och rättsligt gick när sexualbrottskommittén, lagrådet och dess remissinstanser samt första och andra riksdagskammaren utredde den eventuella Kriminaliseringen.Uppsatsen förhåller sig till genusteori, kriminologisk historia över de inomäktenskapliga våldtäktsbrotten samt andra teorier som kan förklara företeelsen. Resultaten visar ett allmänt motstånd mot att kriminalisera de inomäktenskapliga våldtäkterna i de flesta instanserna. Det mest frekvent förekommande argumentet är att ett dylikt brott har svårt att komma till samhällets kännedom samt att det är svårt att bevisa. En låg tilltro förärades det kvinnliga könet då man menade att de skulle utnyttja lagen till sin egen fördel i skilsmässoprocesser eller vid illegitimt abortbehov.  Ett visst resonemang kring könens olikhet och samhällelig förändring kan skönjas hos en av källorna.

Genom Kriminalisering fastslår staten att ett visst beteende är önskvärt eller icke önskvärt.Syftet med detta är repressivt, att förhindra oönskat beteende; att försöka styra medborgarna till att undvika de kriminaliserade, oönskade, handlingarna. Vilket beteende somkriminaliseras är ett kriminalpolitiskt övervägande.Arbetet handlar om det subjektiva inslaget i straffrätten. Utvecklingen av personligt ansvar inom straffrätten har pågått under en längre tid, under inflytande av bland annat etiska diskussioner och den kristna kyrkans läror om skuld. Ett antal större straffrättsliga utredningar tillsattes för att modernisera först straffrätten i 1734 års lag och senare också 1864 års Strafflag. Någon definition av uppsåt (dolus) och oaktsamhet (culpa) infördes dock inte i lagtext, inte heller i Brottsbalken.

Genom Kriminalisering fastslår staten att ett visst beteende är önskvärt eller icke önskvärt.Syftet med detta är repressivt, att förhindra oönskat beteende; att försöka styra medborgarna till att undvika de kriminaliserade, oönskade, handlingarna. Vilket beteende somkriminaliseras är ett kriminalpolitiskt övervägande.Arbetet handlar om det subjektiva inslaget i straffrätten. Utvecklingen av personligt ansvar inom straffrätten har pågått under en längre tid, under inflytande av bland annat etiska diskussioner och den kristna kyrkans läror om skuld. Ett antal större straffrättsliga utredningar tillsattes för att modernisera först straffrätten i 1734 års lag och senare också 1864 års Strafflag. Någon definition av uppsåt (dolus) och oaktsamhet (culpa) infördes dock inte i lagtext, inte heller i Brottsbalken.

Uppsatsen behandlar samhällsproblemet barn ? och tvångsäktenskap och syftet är att genom belysning av olika infallsvinklar, diskussion, samt genomgång av befintlig lagstiftning, försöka komma fram till om Sverige bör kriminalisera handlingar som syftar till att tvinga någon att gifta sig mot sin vilja. Frågan är om det skall anses vara brottsligt att tvinga en person att gifta sig mot sin vilja eller att medverka till att ett barn gifter sig.I de fyra första kapitlen identifieras problemet, olika termer samt frågor som jag tror behöver besvaras för att man överhuvudtaget skall kunna göra en korrekt bedömning av rättsläget. De olika definitionerna tror jag är del av den kunskap man bör ha för att analysera dessa frågor och för att veta vad som krävs för att uppnå en varaktig förändring i positiv riktning.Inledningsvis diskuteras vissa termer och definitioner som lätt kan missförstås. Därefter hur problemet tidigare har sett ut i svensk historia, men det konstateras även av vissa akademiker att det finns mycket som bör förändras för att kvinnor ska behandlas på lika villkor som män.

Min uppsats handlar om bevisvärdering i våldtäktsmål. Syftet med uppsatsen är att lyfta fram våldtäktsbrottet i förhållande till en dess särskilda bevisproblematik. Syftet är vidare att jämföra nuvarande lagstiftning med en samtyckesbaserad lagstiftning och den norska modellen där grov oaktsam våldtäkt är kriminaliserad. Utifrån dessa olika modeller har bevisproblematiken belysts och kommenterats. Syftet mynnar ut i frågeställningarna; Vilka bevis krävs för en fällande dom i våldtäktsmål? Hur påverkas bevisvärderingen om vi skulle införa ett samtyckesrekvisit? Hur skulle bevisvärderingen påverkas om vi enligt den norska modellen kriminaliserade grov oaktsam våldtäkt?Kvinnan har inte alltid haft en självklar rätt till sin egen kropp och sexualitet.