Sök:

Sökresultat:

19 Uppsatser om Kriminalisering - Sida 2 av 2

Uppsåtets nedre gräns : Ett slagfält för utvecklingen av det personliga ansvaret inom straffrätten

Genom Kriminalisering fastslår staten att ett visst beteende är önskvärt eller icke önskvärt.Syftet med detta är repressivt, att förhindra oönskat beteende; att försöka styra medborgarna till att undvika de kriminaliserade, oönskade, handlingarna. Vilket beteende somkriminaliseras är ett kriminalpolitiskt övervägande.Arbetet handlar om det subjektiva inslaget i straffrätten. Utvecklingen av personligt ansvar inom straffrätten har pågått under en längre tid, under inflytande av bland annat etiska diskussioner och den kristna kyrkans läror om skuld. Ett antal större straffrättsliga utredningar tillsattes för att modernisera först straffrätten i 1734 års lag och senare också 1864 års Strafflag. Någon definition av uppsåt (dolus) och oaktsamhet (culpa) infördes dock inte i lagtext, inte heller i Brottsbalken.

Straffskärpning vid återfall vs. straffreduktion vid flerfaldig brottslighet

Genom Kriminalisering fastslår staten att ett visst beteende är önskvärt eller icke önskvärt.Syftet med detta är repressivt, att förhindra oönskat beteende; att försöka styra medborgarna till att undvika de kriminaliserade, oönskade, handlingarna. Vilket beteende somkriminaliseras är ett kriminalpolitiskt övervägande.Arbetet handlar om det subjektiva inslaget i straffrätten. Utvecklingen av personligt ansvar inom straffrätten har pågått under en längre tid, under inflytande av bland annat etiska diskussioner och den kristna kyrkans läror om skuld. Ett antal större straffrättsliga utredningar tillsattes för att modernisera först straffrätten i 1734 års lag och senare också 1864 års Strafflag. Någon definition av uppsåt (dolus) och oaktsamhet (culpa) infördes dock inte i lagtext, inte heller i Brottsbalken.

Barn- och tvångsäktenskap. Bör Sverige kriminalisera eller är befintlig lagstifning tillräcklig?

Uppsatsen behandlar samhällsproblemet barn ? och tvångsäktenskap och syftet är att genom belysning av olika infallsvinklar, diskussion, samt genomgång av befintlig lagstiftning, försöka komma fram till om Sverige bör kriminalisera handlingar som syftar till att tvinga någon att gifta sig mot sin vilja. Frågan är om det skall anses vara brottsligt att tvinga en person att gifta sig mot sin vilja eller att medverka till att ett barn gifter sig.I de fyra första kapitlen identifieras problemet, olika termer samt frågor som jag tror behöver besvaras för att man överhuvudtaget skall kunna göra en korrekt bedömning av rättsläget. De olika definitionerna tror jag är del av den kunskap man bör ha för att analysera dessa frågor och för att veta vad som krävs för att uppnå en varaktig förändring i positiv riktning.Inledningsvis diskuteras vissa termer och definitioner som lätt kan missförstås. Därefter hur problemet tidigare har sett ut i svensk historia, men det konstateras även av vissa akademiker att det finns mycket som bör förändras för att kvinnor ska behandlas på lika villkor som män.

Bevisvärdering i våldtäktsmål

Min uppsats handlar om bevisvärdering i våldtäktsmål. Syftet med uppsatsen är att lyfta fram våldtäktsbrottet i förhållande till en dess särskilda bevisproblematik. Syftet är vidare att jämföra nuvarande lagstiftning med en samtyckesbaserad lagstiftning och den norska modellen där grov oaktsam våldtäkt är kriminaliserad. Utifrån dessa olika modeller har bevisproblematiken belysts och kommenterats. Syftet mynnar ut i frågeställningarna; Vilka bevis krävs för en fällande dom i våldtäktsmål? Hur påverkas bevisvärderingen om vi skulle införa ett samtyckesrekvisit? Hur skulle bevisvärderingen påverkas om vi enligt den norska modellen kriminaliserade grov oaktsam våldtäkt?Kvinnan har inte alltid haft en självklar rätt till sin egen kropp och sexualitet.

<- Föregående sida