Följande framställning behandlar frågan om det finns en viss lojalitetsplikt mellan borgensman och Kredittagaren. Läsaren bör vara medveten om att frågan om lojalitetsplikt mellan Kredittagare och borgensman i princip knappt har behandlats i de rättskällor som finns att tillgå. Frågan har inte tagits upp i varken lag eller förarbeten och i de fall frågan alls har behandlats i rättspraxis och i den juridiska doktrinen har detta gjorts mycket hastigt och svävande. I framställningen anses dock lojalitetsplikt kunna grundas genom borgensförhållandets natur. Med borgensförhållandets natur avses partskonstellationen, accessoriteten och regressrätten.

Den rådande finanskrisen är ett aktuellt ämne som diskuteras dagligen. På nyheterna gör insatta personer i ämnet uttalanden och det finns alltid artiklar att läsa i kvällstidningarna. Den finansiella krisen har redan börjat sätta sina spår. Det går tungt idag för vissa branscher och företag har börjat falla som ?dominobrickor?.

Vår studie syftar till att ge en fördjupande inblick i hur några av de regionala bankkontoren i Kalmar län förhåller sig till företag med stora immateriella tillgångar när dessa ska söka kre-dit. För att kunna genomföra frågeställningen har vi genomfört litteraturstudier samt intervju-er med fyra stycken regionala bankkontor i Kalmar län. Här genom kartläggs de problem som bankerna och övriga intressenter står inför eftersom många av dagens tjänstebaserade företag inte visas ur ett rättvist perspektiv på grund av den rådande problematiken med de nuvarande redovisningsreglerna och rekommendationerna.När olika intressenter, till exempel banker ska göra en analys av ett företag är det av stor vikt att banken får ta del av företagets tillgångar, såväl materiella, immateriella som finansiella tillgångar. Redovisningen och behandlingen av de materiella tillgångarna är inget problem då det bland annat finns väl fungerande och etablerade mallar och modeller för att behandla des-sa tillgångar i redovisningen. De immateriella tillgångarna har inte gått samma felfria väg tillmötes inom redovisningen.

Nedgångar i världsekonomin med påföljande likviditetsproblem hos företag har medfört negativa konsekvenser för banker, vilket skapade behov av effektiv kreditriskhantering. För att förhindra stora kreditförluster försöker banker ständigt minimera sina risker vid kreditgivning genom att identifiera fallgropar.Syftet är att undersöka vilka faktorer som bidrar till kreditförluster och belysa hur Nordea kan minimera risker vid kreditgivning utifrån dessa faktorer.Datainsamling skedde via granskning av litteratur och en fallstudie. Studieobjektet var affärsbanken Nordea där det genomfördes flera intervjuer med kreditansvariga på en regional nivå. För att ta reda på utvecklingen av kreditvolym inom Sverige sammanställdes data utifrån kreditgivningsstatistik från Nordea Hypotek AB.Enligt teorin är kreditförluster beroende av direkta och indirekta faktorer. Medan de direkta faktorerna kan påverkas av en kreditanalytiker ligger de indirekta faktorer utanför dennes inflytande.

Det har riktats mycket kritik mot snabblåneföretagens tillvägagångssätt att låna ut pengar. Antalet obetalda snabblån har ökat och allt fler personer skuldsätter sig. Enligt Kronofogdemyndighetens statistik från år 2012 har antalet betalningsföreläggande angående snabblån ökat till 53 709 ärenden, vilket är en ökning med 62 % jämfört med år 2011. Trots att det har införts krav på att genomföra kreditprövning har 16 av 22 snabblåneföretag varnats av Konsumentverket för bristfälliga kreditprövningar.Studiens syfte är att undersöka hur kreditprocessen genomförs vid snabblån. För att skapa en helhetsbild av bristfälliga kreditprövningar och återbetalningsproblem har snabblåneföretag, Konsumentverket, Kronofogden och Svea inkassos perspektiv undersökts.

Kredithantering är en process där kreditgivare bedömer huruvida kredit skall ges till en Kredittagare eller inte. Processen innefattar det kreditgivande företagets arbete under hela kreditärendets existens, det vill säga från en kreditförfrågan fram till kreditärendet upphör. Syftet med denna uppsats är således att belysa vilka faktorer som påverkar kredithanteringen hos nya och befintliga kunder samt att förklara dessa. Undersökningsansatsen är deduktiv och fallstudierna av företagen har genomförts genom personliga intervjuer med ansvariga för kredithantering. Våra slutsatser av undersökningen är att kreditgivaren inte tillämpar hela det teoretiska underlaget vid kreditbedömning av företag.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka effekter de kommande Baselrekommendationerna kommer att få på bankernas kreditgivning till småföretag.Metod: Vår undersökning är av både kvalitativ och kvantitativ karaktär. Uppsatsen bygger främst på tidigare studier inom vårt problemområde och på personliga intervjuer som genomförts på fyra av de Svenska storbankerna. Teoretiska perspektiv: Teorin bygger på olika modeller som är sammankopplade med kreditbedömningsprocessen, samt de lagar som berör denna process. Vidare belyses de kommande kapitaltäckningsreglerna och de metoder som bankerna kommer att använda sig av i framtiden. För att kunna angripa den problemställning vi formulerat har fokus lagts vid de moment som anses specifikt tillämpbara för att lösa dessa problem.

Bakgrund och problemdiskussion: Bankkrisen under 1990-talet och den globala krisen mellan 2007 -2009 har kommit som en kalldusch för de svenska storbankerna, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank, vilket har lett till betydande kreditförluster. Kreditförluster är den vanligaste orsaken till bankernas ekonomiska problem vid en finansiell kris då återbetalningsförmågan hos Kredittagare försämras, samtidigt som det talar för att finansiella kriser är ett återkommande fenomen idag.Syfte: Syftet med detta examensarbete är att se vilka åtgärder i kreditprocessen som gjorts efter finanskriserna i de fyra svenska storbankerna samt även se hur tidigare gjorda åtgärder stod sig under den senaste krisen. Vår ambition med uppsatsen är att de resultat vi får fram ska kunna användas av bankerna i kreditprocessen så att de påverkas mindre vid framtida eventuella kriser.Metod: Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ metod med respondenter med gedigen erfarenhet och ansvarspositioner inom storbankernas kreditprocesser och praktisk kunnighet gällande storbankernas påverkan av finansiella kriser.Slutsats: De svenska storbankernas kreditprocesser stod sig bra under den senaste globala krisen i jämförelse med bankkrisen under 1990-talet, orsaken till det är de åtgärder som gjordes i kreditprocessen efter bankkrisen inom banken. Kreditprocessen har under de senaste 20 åren gått från en delvis oprövad och snabb kreditprocess till att idag vara en mer sofistikerad och tungarbetad kreditprocess som ställer högre och strängare krav på kredittagarna. För att få kreditprocessen helt vaccinerad mot finanskriser anser vi att det behövs mer mod och integritet hos kredithandläggare för att på bästa sätt kunna förmedla den rådande situationen på ett korrekt och snabbt sätt..

Följande framställning behandlar frågan om det finns en viss lojalitetsplikt mellan borgensman och Kredittagaren. Läsaren bör vara medveten om att frågan om lojalitetsplikt mellan Kredittagare och borgensman i princip knappt har behandlats i de rättskällor som finns att tillgå. Frågan har inte tagits upp i varken lag eller förarbeten och i de fall frågan alls har behandlats i rättspraxis och i den juridiska doktrinen har detta gjorts mycket hastigt och svävande. I framställningen anses dock lojalitetsplikt kunna grundas genom borgensförhållandets natur. Med borgensförhållandets natur avses partskonstellationen, accessoriteten och regressrätten.

Alla företag stöter någon gång på behov av nytt kapital. I Sverige är det vanligt att detfinansieras med hjälp av krediter. Banklagen och det formella säkerhetskravet bestämmer ihög grad kreditmarknadens struktur, hur kreditgivningen ser ut i Sverige och påverkar ävenkreditvolymen. Under år 2008 drabbades världen av en finanskris vilket medfördeförändringar på marknaden. Bankerna drabbades av högre kreditrisker och kreditförlusternaökade.

En bostad kan ses som en investering och finansieras oftast med ett bostadsslån från en bank. Finansinspektionen som fungerar som ett tillsynsorgan till bankverksamheterna har agerat mot en osund kredithantering med hjälp av införandet av ett bolånetak. Tidigare finansiella kriser har visat på svårigheterna att i förväg föreställa sig effekterna av framtida osäkerheter. Vid ett bostadslån kommer kreditgivaren och Kredittagaren behöva resonera kring framtida osäkerhet som medföljer skuldsättningen. En ökad skuldsättning i förhållande till disponibel inkomst för varje enskild låntagare skulle innebära en ökad risk för bankens stabilitet.