Vi är två lärarstudenter på Uppsala universitet som i och med detta arbete vill få en ökad kunskap om hur Kostundervisningen kan se ut på en svensk gymnasieskolai Idrott och hälsa.Vi vill få detta beskrivet för oss av både lärareoch elever för att få en så tydlig bild som möjligt. Vi har valt att använda oss att en kvalitativ metod då vi har genomfört intervjuer med både lärare och elever för att få våra frågor besvarade. Lärarna har intervjuats en och en medan eleverna intervjuades under en gruppintervju. Våra frågeställningar har sett ut som följande:?Hur anser gymnasielärarna att styrdokumenten påverkar deras Kostundervisning??Hur beskriver lärarna sitt innehåll i Kostundervisningen??Hur beskriver lärarna att deras Kostundervisning ser ut??Hur beskriver eleverna att deras Kostundervisning ser ut??Hur skiljer sig eller liknar lärares och elevers uppfattningar om Kostundervisningen?När vi har bearbetat vår empiri har vi haft en teoretisk utgångspunkt för att analysera detta.

Syftet med studien är att utifrån en kvalitativ metod, med semistrukturerade intervjuer av gymnasielärare, undersöka hur Kostundervisning bedrivs i kursen idrott och hälsa 1. I kursplanens centrala innehåll kan det utläsas att eleverna skall få kunskap om kosthållningens betydelse för hälsa och prestation. Det är därför av intresse att se hur lärare transformerar styrdokumenten. Vidare undersöks även hur undervisningen bedöms och betygssätts. Resultatet analyseras sedan mot läroplansteori och Wiliams nyckelstrategi för att tydliggöra informanternas svar.

This study is about different teacher?s ´conception of remedial classes and its function in Today´s School. ?A school for everyone? the utopia that all schools and teachers aspire for. All pupils, regardless of ethnic background, class, and religious affiliation should be able to go to school without being segregated and are seen as different.

Vi är två lärarstudenter på Uppsala universitet som i och med detta arbete vill få en ökad kunskap om hur Kostundervisningen kan se ut på en svensk gymnasieskolai Idrott och hälsa.Vi vill få detta beskrivet för oss av både lärareoch elever för att få en så tydlig bild som möjligt. Vi har valt att använda oss att en kvalitativ metod då vi har genomfört intervjuer med både lärare och elever för att få våra frågor besvarade. Lärarna har intervjuats en och en medan eleverna intervjuades under en gruppintervju. Våra frågeställningar har sett ut som följande:?Hur anser gymnasielärarna att styrdokumenten påverkar deras Kostundervisning??Hur beskriver lärarna sitt innehåll i Kostundervisningen??Hur beskriver lärarna att deras Kostundervisning ser ut??Hur beskriver eleverna att deras Kostundervisning ser ut??Hur skiljer sig eller liknar lärares och elevers uppfattningar om Kostundervisningen?När vi har bearbetat vår empiri har vi haft en teoretisk utgångspunkt för att analysera detta.

Idrottare som är aktiva på elitnivå är unika ur ett näringsfysiologiskt perspektiv på grund avden mycket omfattande träningen. Om en idrottare har ett för lågt energiintag i samband medhård träning försämras prestationen samtidigt som risken att drabbas av skador och/ellerinfektioner ökar. Även elever på idrottsgymnasium kan räknas som elitidrottare, då de i regelär aktiva på en mycket hög nivå. Studier visar att många av dessa ungdomar har för dåligkunskap om kost och därigenom har ett alltför lågt närings- och energiintag.Syftet med studien var att undersöka hur stor kunskap en grupp elitidrottande tonåringar somstuderar på riksidrottsgymnasium har om kostens betydelse för idrottslig prestation, samt omde tidigare fått någon utbildning inom området.En enkätundersökning genomfördes på två riksidrottsgymnasier i Västergötland, där totalt 83elever deltog. Av respondenterna var 58 tjejer och 25 killar, där 28 stycken spelade fotboll och55 stycken spelade volleyboll.Resultatet visar att eleverna generellt sett har relativt stor kunskap om kost och dessbetydelse för prestationen, men endast en femtedel lyckades få mer än 65 % rätt på enkätenskunskapsfrågor.

Syftet med denna studie var att skapa en tydligare bild av hur lärare ser på, samt arbetar med, frågor rörande kost och hälsa i skolan. Följande frågeställningar formulerades; Vad har fem lärare i ämnet idrott och hälsa för åsikter om undervisning av kosthållning i syfte att utbilda elever i hälsofrågor? Hur undervisar fem lärare i ämnet idrott och hälsa om kosthållning i ett hälsoperspektiv? Samt hur bedömer och betygsätter fem lärare i ämnet idrott och hälsa elevernas kunskaper i kosthållning och hälsa?Studien är av kvalitativ karaktär då undersökningen gjorts med intervjuer som metod. De intervjuade bestod av fem lärare med behörighet att undervisa i ämnet idrott och hälsa. Tre av dessa jobbade på gymnasiet och två jobbade på högstadiet.