Animal welfare is impaired if the diet does not provide sufficient feeling of satiety or the ability to perform natural feeding behavior. Pigs are omnivores and spend most of the day searching for food by rooting, grazing and chewing. Both inability to perform foraging behavior and insufficient feeling of satiety often leads to direction of foraging behavior towards stereotyped and abnormal oral behavior. Dry sows are often fed restrictively which leads to unsatisfied feeling of hunger. Dietary fiber has been found to reduce stereotypic and abnormal behavior as well as aggression, which could indicate that pigs need to forage has been met giving a feeling of satiety.

Förekomsten av övervikt, fetma och dess konsekvenser är ett problem för den globalafolkhälsan. Många svenskar äter för mycket mättat fett och salt. Nyckelhålet symboliserarmindre fett, bättre fettkvalitet, mindre salt och socker, samt mer fullkorn och Kostfiber. Idagsläget finns ingen nyckelhålsmärkt färdigpaj på marknaden. Studien är ett samarbete medLivsmedelsverket och Procordia med syfte att utveckla en paj som uppfyller kriterierna förNyckelhålet och för ett hälsopåstående och vars innehåll kan matchas med de ingrediensersom används vid industriell tillverkning.

Bakgrund LCHF (Low Carbohydrate, High Fat) är en lågkolhydratskost som fått stort genomslag i Sverige. Svenska Livsmedelverket är oroliga för hur denna utveckling kommer att påverka folkhälsan, framförallt då kolesterolnivåerna i landet under samma period ökat. Förespråkarna av kosthållningen ställer sig däremot frågande till rådande rekommendationer och menar att det är dessa som gör oss feta och sjuka. Trots debatten fattas det data på hur en LCHF-kost faktiskt ser ut.     Syfte Syftet med denna studie var att kartlägga hur en LCHF-kost ser ut gällande livsmedelsval och näringsintag och utifrån det diskutera kosthållningen ur ett folkhälsoperspektiv.Metod 14 individer som ansåg sig äta enligt LCHF rekryterades till att utföra en vägd kostregistrering under tre dagar.

Bakgrund LCHF (Low Carbohydrate, High Fat) är en lågkolhydratskost som fått stort genomslag i Sverige. Svenska Livsmedelverket är oroliga för hur denna utveckling kommer att påverka folkhälsan, framförallt då kolesterolnivåerna i landet under samma period ökat. Förespråkarna av kosthållningen ställer sig däremot frågande till rådande rekommendationer och menar att det är dessa som gör oss feta och sjuka. Trots debatten fattas det data på hur en LCHF-kost faktiskt ser ut.     Syfte Syftet med denna studie var att kartlägga hur en LCHF-kost ser ut gällande livsmedelsval och näringsintag och utifrån det diskutera kosthållningen ur ett folkhälsoperspektiv.Metod 14 individer som ansåg sig äta enligt LCHF rekryterades till att utföra en vägd kostregistrering under tre dagar.

SammanfattningBakgrund Det bedöms att 10 - 60 % av alla patienter på norska sjukhus och sjukhem är undernärda. Mer än hälften av dessa patienter går ned ytterligare i vikt under tiden de är inlagda på sjukhus. Norska riktlinjer (Kosthåndboken) för måltidsplanering på vårdinstanser rekommenderar systematisk måltidsplanering för att förebygga och behandla undernäring på sjukhus.Syfte Att ta fram information om aktuell situation gällande måltiderna som serverades vid ett regionalt sjukhus i Nordnorge och jämföra med nationella rekommendationer, samt att ta fram underlag för ett åtgärdsförslag. Metod Studien är en tvärsnittsstudie som genomfördes vid Nordlandssykehuset, Bodø, Nordnorge. Samtliga huvudmåltider i de två huvudkosterna (Nøkkelrådskost och Energi- og næringstett kost) näringsberäknades och jämfördes med rekommendationen. Recept, produktinformation och portionskalkyler inhämtades med intervju av kökspersonal.

Introduktion/Bakgrund: Intresset för kost och hälsa har under de senaste åren ökat. Studier har visat att livsmedelsförpackningen är en av de främsta källorna till information om nutrition som finns tillgängliga för konsumenten. Därför är det viktigt att konsumenterna tillhandahålls korrekt information och inte vilseleds. Sedan år 2006, med tillämpning från 1 juli 2007, finns ny lagstiftning (förordning (EG) nr 1924/2006) gällande närings- och hälsopåståenden som mycket detaljerat reglerar hur ett påstående som används i marknadsföring av livsmedel får utformas. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om närings- och hälsopåståenden på livsmedelsförpackningar följer gällande lagstiftning (förordning (EG) nr 1924/2006), och i vilken utsträckning detta sker. Det är således de faktiska förhållandena ute på marknaden som kommer att undersökas.

Introduktion/Bakgrund: Intresset för kost och hälsa har under de senaste åren ökat. Studier har visat att livsmedelsförpackningen är en av de främsta källorna till information om nutrition som finns tillgängliga för konsumenten. Därför är det viktigt att konsumenterna tillhandahålls korrekt information och inte vilseleds. Sedan år 2006, med tillämpning från 1 juli 2007, finns ny lagstiftning (förordning (EG) nr 1924/2006) gällande närings- och hälsopåståenden som mycket detaljerat reglerar hur ett påstående som används i marknadsföring av livsmedel får utformas. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om närings- och hälsopåståenden på livsmedelsförpackningar följer gällande lagstiftning (förordning (EG) nr 1924/2006), och i vilken utsträckning detta sker. Det är således de faktiska förhållandena ute på marknaden som kommer att undersökas.

Många människor har svårt att etablera goda matvanor trots ett ständigt informationsflöde om hur ohälsosam kost påverkar hälsan negativt. Små barn befinner sig i en beroendeställning till de vuxna som finns runt dem. Det innebär att föräldrarnas kostvanor även blir barnens. De vuxna bestämmer vad som finns hemma och vad som serveras.Denna kvantitativa studie har undersökt småbarnsfamiljers kostvanor med utgångspunkt i Livsmedelsverkets rekommendationer om mindre mättat fett, mindre socker, mer Kostfiber, frukt, grönt och fisk i kosten. Med hjälp av validerade frågor bedömdes uppgifter om konsumtionsfrekvenser hos föräldrar och barn.