I den här uppsatsen har jag gjort en tematisk läsning av de dystopiska ungdomstrilogierna Hungerspelstrilogin, Divergenttrilogin och Legendtrilogin, vilket jag har gjort med fokus på temat Kosmetika och utsmyckning. Syftet var att undersöka de genusmönster som existerar kring Kosmetikan och utsmyckningen, liksom dess förhållande till klass och ålder.Jag kommer i uppsatsen fram till att Kosmetika och utsmyckning bärs frivilligt av överklass och onda karaktärer och att det tvingas på de flickor, och i viss mån även de pojkar, som är böckernas huvudpersoner. Böckerna tycks bekräfta åsikten att Kosmetikan är något förkastligt och påtvingat av patriarkatet. Tvånget kommer dock i böckerna inte enbart ifrån patriarkatet utan också från överklassen. Uppdelningen mellan vad som är okej för flickor och pojkar att bära ser i stort sett likadan ut som i dagens samhälle, trots framtidsskildringens möjligheter att måla upp något nytt.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka betydelsen av konsumentens medvetenhet kring varumärken. Detta syfte belyses genom att studera Kosmetikabranschen i Polen med fokus på varumärkens attraktionskraft. Frågeställningar: I vilken utsträckning har varumärket en avgörande betydelse vid polska universitetsstuderande kvinnors faktiska köp av Kosmetikaprodukter? Vilka andra faktorer är betydelsefulla för dessa kvinnors faktiska köp av Kosmetikaprodukter? Metod: Uppsatsen är uppbyggd utifrån ett deduktivt arbetsförfarande och en kvantitativ studie i enkätform. Metodverktyget bidrar till skapandet av en relevant och pålitlig analys av de unga polska kvinnorna och deras inställning till varumärken för Kosmetika.

I den här uppsatsen har jag gjort en tematisk läsning av de dystopiska ungdomstrilogierna Hungerspelstrilogin, Divergenttrilogin och Legendtrilogin, vilket jag har gjort med fokus på temat Kosmetika och utsmyckning. Syftet var att undersöka de genusmönster som existerar kring Kosmetikan och utsmyckningen, liksom dess förhållande till klass och ålder.Jag kommer i uppsatsen fram till att Kosmetika och utsmyckning bärs frivilligt av överklass och onda karaktärer och att det tvingas på de flickor, och i viss mån även de pojkar, som är böckernas huvudpersoner. Böckerna tycks bekräfta åsikten att Kosmetikan är något förkastligt och påtvingat av patriarkatet. Tvånget kommer dock i böckerna inte enbart ifrån patriarkatet utan också från överklassen. Uppdelningen mellan vad som är okej för flickor och pojkar att bära ser i stort sett likadan ut som i dagens samhälle, trots framtidsskildringens möjligheter att måla upp något nytt.

Bronopol (2-brom-2nitropropan-1,3-diol) förekommer i dagens läge i en mängd olika produk-ter, allt från Kosmetika till läkemedel samt inom industrier. I denna studie utreddes det om Bronopol i dagens läge är ett miljöproblem.Som utgångspunkt i studien användes två olika metoder, den ena analysmetoden var anpassad för fenoler och den andra var anpassad för Bronopolanalys. Dessa två analysmetoder kombi-nerades till en metod för att analysera Bronopol. Därefter optimerades den på bästa möjliga sätt. Dock gick inte optimeringen så bra.

Vardagsspråk och sociala värderingar ligger till grund för det språk som används i reklamtexter. Trots att reklamspråket har utmärkande egenskaper som är globala i flera avseenden så finns det också kulturella och lingvistiska skillnader vilka försvårar standardiseringen av reklamtexter.I den här uppsatsen undersöks engelska och svenska reklamtexter för Kosmetika-produkter i syfte att belysa lexikala och pragmatiska skillnader mellan några engelska reklamtexter för Kosmetikaprodukter och deras svenska motsvarighet. Dessutom jämförs de svenska översättningarna med svenskproducerade reklamtexter för Kosmetikaprodukter för att se om det föreligger några skillnader på lexikalisk, pragmatisk och språkfunktionell nivå. Eftersom reklamtexternas syfte är att väcka läsarens intresse och locka till sig köpare, kan en reklamtext behöva anpassas till målspråkskulturen i fråga om ordval, pragmatik, och språkfunktion.Den här studien visar att det förekommer två olika sorters reklamspråk i reklam-annonser i det svenska samhället: svenskproducerade reklamannonser enligt svenskt mönster och översatta reklamannonser som är påverkade av de aktuella engelska källtexterna. Anledningar som att det inte är tillräckligt lönsamt att översätta slogans, att reklamsvenskan verkar vara både ideationell och interpersonell i sin funktion och att många engelska ord används inom reklambranschen som en form av terminologi bidrar troligtvis till att båda texttyperna fungerar i Sverige..

Chemicals are everywhere in todays society, in humans, animals as well as nature, and they are difficult to avoid. The chemical industry is regarded to be the fastest growing industrial sector, accounting for ten percent of the global economy. A large amount of chemicals are used to produce hygiene products and cosmetics, products that in Sweden only are consumed in quantities of 110 tons per day. Researchers find it increasingly difficult to determine which chemicals that are dangerous and which that are safe, and how they might affect us in the long run. Correlations have been found between chemicals, diseases and other health effects such as cancer, allergies, reproductive and endocrine disorders.

Denna kandidatuppsats behandlar multinationella företags anpassning av sin marknadskommunikation utifrån marknaders kulturella olikheter. Vi fokuserar på ett företags anpassning av marknadskommunikationen i form av direktförsäljning i världen i allmänhet och Sverige, Tyskland och Indien i synnerhet. Vår frågeställning är således:Hur ser marknadskommunikationens anpassningsnivå utifrån olika kulturer ut hos ett svenskt multinationellt företag?Från ett företagsperspektivFrån ett externt perspektiv För att studera detta ämne var vi i behov av teorier kring marknadsföring samt kulturella olikheter. Därför har flertalet forskares teorier kombinerats med störst fokus på artiklar och studier av Hofstede och de Mooij.

Mikroplaster är små plastpartiklar, mindre än 5 millimeter i längd, som vanligtvis har sitt ursprung i Kosmetika, hudvårdsprodukter, kläder eller blästringsmaterial. Oavsiktligt hamnar mikroplasterna i avloppsvattnet som leder partiklarna till reningsverken. Under reningsprocessen avskiljs den största mängden mikroplastpartiklar men ändå släpps det ut en ansenlig mängd mikroplaster varje år till recipienterna. Vilka skador mikroplastpartiklarna medför är idag oklart.Ett mål med studien har varit att kvantifiera mängden mikroplaster som kommer in till respektive släpps ut från Käppala reningsverk. För att kunna kvantifiera mängden mikroplaster har ett annat mål med studien varit att utveckla separationsmetoder för mikroplaster från organiskt material och övriga partiklar och ämnen i avloppsvattnet.

Utbudet av etiska produkter har ökat på senare år, vilket borde betyda att människor har blivit mer benägna att köpa etiska produkter. Detta har krävt vissa förändringar i företagens marknadsföring, eftersom en etisk profilering i vissa fall kan kräva en annan infallsvinkel. Om ett företag med en etisk profil samarbetar med ett företag utan en etisk profil, skulle detta kunna ses som att företaget inte står fullt ut för sina värderingar, vilket kan göra att de tappar trovärdighet. The Body Shop är ett företag som säljer Kosmetika, hud- och hårvårdsprodukter och marknadsför sig som ett företag med starka etiska värderingar och de arbetar mycket med Corporate Social Responsibility. The Body Shop kallas i detta arbete ett företag som framställer sig som etiskt eller ett företag med etisk profil.

Den första januari 2004 vann Lag (2003:778) om skydd mot olyckor laga kraft och ersatte Räddningstjänstlagen (1986:1102), detta var startskottet för ett nytt sätt att se på brandskydd och brandskyddsarbete i Sverige.Den nya lagen förde över en större del av ansvaret för brandskyddet på den enskilde och minskade på så vis myndigheternas skyldigheter och inverkan på brandskyddet; det personliga ansvaret stärktes och en ny betoning på att arbeta kontinuerligt och konsekvent med brandsäkerhet infördes, att arbeta systematiskt med brandskyddsarbetet.För de flesta privatpersoner och företag innebar detta inte någon större förändring då de flesta lagar som reglerar det rent tekniska brandskyddet de facto befinner sig i annan lagstiftning än Räddningstjänstlagen/LSO. Den stora förändringen kom hos de företag som har verksamhet där en olycka kan innebära fara för allvarliga skador på människor och miljö, så kallade 2.4-anläggningar. Dessa anläggningar har, sedan LSO infördes, fått ta över ett mycket större ansvar för att kontrollera sitt brandskydd och se till att det bedrivs ett systematiskt brandskyddsarbete på arbetsplatsen.AarhusKarlshamn AB (AAK) är en internationell koncern som utvecklar och tillverkar vegetabiliska fetter för mat, konfektyr, Kosmetika och tekniska produkter. Fabriken i Karlshamn har existerat i nästan ett sekel och har länge varit en av de viktigaste arbetsgivarna i Karlshamns kommun. Trots att industrin verkar 24 timmar om dygnet med uppåt 600 skiftanställda och hanterar stora mängder brandfarliga och giftiga ämnen har de en förvånansvärt låg brandrelaterad tillbuds- och olycksstatistik; ca 50 automatlarm om året och färre än 10 % av dem är riktiga incidenter.