Alopecia areata (AA) betyder fläckvis håravfall och uppstår vanligen på huvudet men även på kroppen. Det är en harmlös, reversibel, organ-specifik, autoimmun hudsjukdom som drabbar hårfolliklarna. Den autoimmuna reaktionen förmedlas av T-lymfocyter som angriper hårfolliklarna och hämmar hårväxt. Det årliga incidenstalet för både kvinnor och män är 20,2 per 100 000 personer och 1,7 % av befolkningen riskerar att drabbas någon gång under livet. Även om genetiskt anlag och miljöfaktorer, såsom emotionell stress, graviditet och tillfälliga infektioner kan utlösa sjukdomen så är den exakta orsaken fortfarande okänd.

Bakgrund: Astma är en kronisk inflammatorisk luftvägssjukdom som är vanligt förekommande i alla åldersgrupper. Över 300 miljoner människor världen över beräknas ha sjukdomen.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka om den orala hälsan hos barn med astma skiljer sig från den orala hälsan hos barn utan astma.Metod: Metoden som användes var en allmän litteraturstudie och litteratursökningarna gjordes i den medicinska databasen PubMed. Resultatet baseras utifrån en sammanställning av 13 vetenskapliga artiklar. Artiklarna var kliniska studier och 11 av dessa hade en kontrollgrupp där barn med och utan astma jämfördes. Övriga två artiklar studerade antingen hur den orala hälsan påverkades av kombinationsbehandling med specifika läkemedel eller jämförde den orala hälsan hos barn med olika duration och medicinering mot astma.Resultat: Några av de inkluderade studierna fann att barn med astma hade en ökad kariesförekomst jämfört med barn utan astma, medan andra studier visade att det inte fanns någon skillnad mellan grupperna.

Det är svårt att upptäcka smärta hos fåglar samt se om den smärtlindring som administreras ger någon effekt. Fåglar kan likt andra djur inte tala om var de har ont någonstans och hur stark smärtan är. Det är svårt att mäta smärta objektivt hos dem, vilket gör det komplicerat att ställa upp vetenskapliga försök. Metoder som kan användas för att bedöma smärta är bland annat att titta på förändringar i beteenden och fysiologi hos skadade djur eller att mäta smärtan objektivt med olika typer av apparater. Fåglar känner smärta och behöver därmed smärtlindring i precis samma situationer som däggdjur. Opioider, NSAID-preparat, lokalanestetika, alfa2-agonister och Kortikosteroider används alla som smärtlindring till såväl fåglar som däggdjur.

Uveit är en vanlig ögonsjukdom hos häst som kan orsaka kroniska förändringar i ögat samt synbortfall. Etiologier kan vara trauma, systemiska infektioner eller neoplasi. En speciell form av uveit är kronisk exacerbativ uveit (Equine recurrent uveitis, ERU) vilken karaktäriseras av återkommande skov med inflammation och anses vara en immunmedierad sjukdom. Behandlingen av uveit hos häst är i första hand medicinsk med atropin topikalt, Kortikosteroider topikalt samt NSAID topikalt eller systemiskt samt även behandling av eventuell primärorsak. Atropin är en substans med mydriatiska och cykloplegiska effekter som bidrar till smärtlindring, minskad risk för synechier i ögat samt minskat läckage av proteiner och celler över inflammerade kärl i iris.

Intestinal lymfangiektasi (IL) är en ovanlig gastrointestinal sjukdom som karaktäriseras av patologisk dilatation av tarmens lymfkärl. Sjukdomen drabbar både hundar och människor men behandlingen divergerar inom human- respektive veterinärmedicinen. Etiologin är ännu inte fullständigt belyst. Sannolikt finns ärftliga komponenter och gener essentiella för lymfangiogenes har isolerats. Patogenesen är relativt väl undersökt och behandlingen syftar till att reducera förlusten av plasmaproteiner.

Njurtransplantation är det enda botande behandlingsalternativet för patienter som befinner sig i kronisk njursviktsstadium 5. Dagens mest använda immunsuppressiva kombinationsbehandling i klinisk praxis består av calcineurinhämmaren takrolimus, mykofenolatmofetil och Kortikosteroider i form av prednisolon. Belatacept (Nulojix®) är ett fusionsprotein som introducerades på marknaden 2011 och ska ses som ett alternativ för primär immunsuppressiv behandling. Verkningsmekanismen för belatacept är att hämma aktiveringen av T-celler genom blockera co-stimulatoriska signaler från antigenpresenterande celler. Teorin bakom belatacept är att man genom en mer specifik immunsuppression ska kunna undvika de nefrotoxiska biverkningar som calcineurinhämmarna takrolimus(Prograf®) och ciklosporin(Sandimmun®) ofta ger.

Syftet med detta arbete är att ge en översikt om vad som publicerats avseende patogenes, symptom och diagnosticering av PPID samt översiktligt korrelera PPID till patogenes och behandling vid fång. Hypofysen delas in i neurohypofysen och adenohypofysen, som i sin tur är uppdelad i pars distalis, pars intermedia och pars tuberalis. Hypotalamus reglerar en del av hypofysens hormonproduktion, genom frisättning av corticotropin releasing homone (CRH) och dopamin som transporteras via hypofysstjälk och blodkärl. I Hypofysen initieras respektive hämmas syntesen av hormon som ACTH. ACTH stimulerar i sin tur frisättning av kortisol från endokrina celler i binjurebarken. Kortisol fungerar sedan som en negativ feedback signal som inhiberar både sekretionen av CRH och ACTH. Pituitary Pars Intermedia Dysfunction (PPID, ofta inkorrekt kallat Cushing?s Syndrome) är rapporterat hos hästar över 12 år, med ökad incidens hos hästar över 20 år.

Hundrasen Nova Scotia Duck Tolling Retriever (Tollare), en apporterande ras med ursprung i Kanada, var i början på 1900-talet nära att utrotas på grund av två epidemier av valpsjuka som härjade i landet. I dag har rasen rapporterats vara predisponerad för vissa immunmedierade sjukdomar däribland s.k. tollarsjuka. Tollarsjuka används i dagligt tal och är egentligen ett samlingsbegrepp för två olika immunmedierade sjukdomar: en SLE (systemisk lupus erythematosus)-liknande reumatisk sjukdom samt en aseptisk meningit. Vid den reumatismliknande sjukdomen ses stelhet i leder och vandrande hälta som går i skov.