Sök:

Sökresultat:

8 Uppsatser om Korrigeringsregeln - Sida 1 av 1

Armlängdsprincipen i lånetransaktioner : Bidrar den svenska tolkningen av armlängdsprincipen till en rättssäker tillämpning av korrigeringsregeln?

Uppsatsen behandlar prissättning av ränta på lån som lämnas mellan företag i gränsöverskridande intressegemenskap, där Korrigeringsregeln i 14 kap. 19 § IL tillämpas för att avgöra huruvida den interna räntan satts på marknadsmässiga villkor. I fall då räntan anses avvika från den som skulle ha avtalats mellan sinsemellan oberoende parter möjliggör regeln en justering av resultat hos det företag vars beskattningsbara resultat i Sverige minskat på grund av den oriktiga prissättningen. Regeln avser således att skydda den svenska skattebasen genom att förhindra att företagen utnyttjar avdragsrätten för ränteutgifter och överför vinster till utlandet. Korrigeringsregeln ger uttryck för armlängdsprincipen och överensstämmer med artikel 9 i OECD:s modellavtal, utifrån vilken OECD har utarbetat riktlinjer som behandlar armlängdsprincipen ingående.Uppsatsen syftar till att analysera huruvida den svenska tolkningen av armländsprincipen bidrar till en rättssäker tillämpning av Korrigeringsregeln.

Internprissättning : Royaltybetalningar från fasta driftställen till moderbolag i utlandet

Uppsatsen har som syfte att undersöka gällande rätt för internprissatta royaltybetalningar från fast driftställe till moderbolag. Problemet är att varken Korrigeringsregeln eller artiklarna 9 och 12 i modellavtalet är tillämpliga. Hur ser möjligheterna ut i den interna rätt för att förhindra att nämnda transaktion utnyttjas i skatteundandragande syfte? Kan artikel 7 i modellavtalet användas för att förhindra sådant?Royalty beskattas som regel i inkomstslaget näringsverksamhet på grund av delaktighetstanken. Den innebär att royaltybetalningar räknas som del i fast driftställe beläget i Sverige.

KORRIGERINGSREGELNS TILLÄMPNING PÅ RÄNTOR PÅ KONCERNINTERNA KREDITER

Studien utreder tillämpningen av Korrigeringsregeln i 14 kap 19 § IL vad avser räntor på krediter mellan koncernbolag med olika hemvistländer. Som grund för arbetet presenteras bl a 13 rättsfall, som belyser olika aspekter av problematiken. Den ändring av det aktuella lagrummet som genomfördes 1983 ges också betydande utrymme i framställningen. Materialet har delats upp med avseende på 1) skillnaden mellan lån och aktieägartillskott, 2) marknadsmässig nivå på räntan samt 3) affärsmässiga skäl till avvikelse från marknadsmässiga villkor. Den efterföljande analysen berör bl a hur misstag i bokföringen hanteras, hur marknadsmässiga villkor fastställs när ett avtal inte hade varit möjligt utanför koncernförhållandet och hur referensräntor fastställs.

Skattetillägg i internprissättningsprocesser : En studie av begreppet oriktig uppgift

Av globaliseringen följer en ökad handel mellan stater och inom multinationella koncer-ner där så kallade internprissättning sker. Genom internprissättningen ser företagen en möjlighet att överföra vinster till lågbeskattade länder. För att förhindra detta har regler som ska se till att marknadsmässiga villkor styr prissättningen upprättats. De svenska bestämmelserna för internprissättning utgår från Korrigeringsregeln i 14 kap. 19 IL som ger uttryck för armlängdsprincipen.

Internprissättning på lån inom multinationella koncerner - En kvalitativ studie av det svenska rättsläget

Due to the growth of multinational concerns during the last decades, with large parts of international trade involving such corporations, the field of transfer pricing, including financial transactions such as internal loans, have received a great deal of attention in tax legislation. The internationally accepted foundation for transfer pricing is the so called Arm's length principle, expressed in Swedish law through the "Korrigeringsregeln". In the Diligentia court case, the concepts of transparency and control were given a crucial role in the calculation of an Arm's length's price of interest rates. The Swedish tax agency interpreted the ruling in that case as if a parent company always can be assumed to enjoy sufficient transparency and control to reduce the risk on their debt obligations. A great deal of uncertainty therefore surrounded their position and to what extent the Diligentia-ruling could be cited as precedent.

Internprissättning av patent och FoU : samt bevisningsfrågor till följd av dokumentationskravet

As the globalization progresses, the matters of transfer pricing have become essential to multinational enterprises and tax administrations. For states it is important that the transfer pricing is correct to defend their tax base. Incorrect transfer pricing can also have dire effect on the enterprises. They run the risk of both double taxation and tax penalties. Some of the most difficult assets to put a transfer price on are intangibles.

Prissättningsbesked, bindande besked om internprissättning vid internationella transaktioner

Den 1 januari 2010 trädde lagen (2009:1289) om prissättningsbesked vid internationella transaktioner i kraft. Lagen möjliggör för en näringsidkare att erhålla ett bindande besked om framtida prissättning av internationella transaktioner mellan parter som är i ekonomisk intressegemenskap. En näringsidkare kan således i förväg komma överens med Skatteverket om hur en viss internprissättningsfråga inom en företagsgrupp skall bedömas utifrån armlängdsprincipen. Tvister om internprissättningsfrågor mellan en näringsidkare och Skatteverket har tidigare lösts på så sätt att näringsidkaren överklagat ett taxeringsbeslut som inneburit att Skatteverket höjt företagets taxering med tillämpning av Korrigeringsregeln i 14 kap 19 och 20 §§ IL. Detta eftersom myndigheten har ansett att näringsidkaren tillämpat armlängdsprincipen felaktigt och således att oriktig prissättning av interntransaktionerna förelegat.

Dokumentationsskyldigheten och dess förenlighet med den fria etableringen i EU -Behövs en harmonisering?

Background: According to us, obtaining reimbursement of expenses in connection with a representation is a ?forgotten? process, and we therefore find it interesting to look further into. In some cases we have not claimed for compensation since we consider the process as too complicated or that we lost the original receipt. Ernst & Young (2009) say in their research that within the financial management area, Swedish operations loses billions of Swedish crowns due to bad routines. Okada and Hoch (2004) mention that if time were not considered as a resource, time would not be a hinder.