Denna studie undersökte den egalitära normens inverkan på vita personers Korrigering av sina fördomar, mot den egna etniska gruppen samt andra etniska grupper. Korrigeringen studerades genom manipulation, då deltagarna dels uppmanades att fokusera på en in- eller utgrupp samt tänka på hur stereotyper påverkar våra bedömningar av andra människor. I undersökningen deltog 108 vita män och kvinnor. Deltagarna tilldelades en enkät med två fördomstester, där deltagarna fick se foton av personer med olika kön och etnicitet, för att sedan skatta deras personlighetsegenskaper. Hypoteserna att vita personer värderar den vita ingruppen lägre och andra etniska utgrupper högre, när de påminns om egalitetsnormen, kunde inte bekräftas i denna studie.

Det förekommer hållningsmönster som kan leda till problem från nacke och axlar. Ett hållningsmönster med hög muskelaktivitet i övre trapezius (ÖT) är ofta förknippat med nack- och skuldersmärta. Därför var det relevant att göra en experimentell hållningsKorrigeringsstudie för att studera eventuella förändringar i muskelaktiviteten i ÖT. Syftet med studien var att undersöka om en Korrigering av axlarnas position har betydelse för muskelaktiviteten i ÖT när armarna hålls i tre olika positioner framför kroppen, samt beskriva muskelaktiviteten i dessa positioner. Tio personer med hopsjunken hållning och nack- eller axelproblem deltog i studien.

Studien används sig av ett jämförelseperspektiv där tre olika importmodeller används för att bedöma och prognostisera den svenska varuimportefterfrågan. Studie syftar till är att skapa nya vikter, som bättre stämmer överens med det faktiska importinnehållet, för beräkning av den förklarande variabeln importviktad efterfrågan. Korrigeringen av vikterna sker med utgångspunkt från Konjunkturinstitutets definition av importviktad efterfrågan. Genom Korrigering av den importviktade efterfrågan är avsikten att uppnå en importmodell som har bättre förklarings- och prognosförmåga än Konjunkturinstitutets nuvarande modell. Resultaten från studien visar att genom en Korrigering av den importviktade efterfrågan uppnås en bättre förklarings- och prognosförmåga.

Bakgrund: Felaktiga torrvikter a?r ett problem inom hemodialysva?rden. Det kan orsaka va?rdskada i form av komplikationer och lidande, med symtom som tro?tthet, blodtrycksfall och sendrag fo?r dialyspatienter. Det finns ett behov av implementering av evidensbaserade metoder som minskar risken fo?r fel i torrviktsbesta?mning.

Syfte: Studiens syfte är att göra en kort redovisning av de vanligaste tekniker (LASIK, LASEK, PRK och RLE) som finns inom refraktiv kirurgi med en fördjupning inom LASIK (laser in situ keratomileusis). Studiens syfte är att ta reda på hur LASIK operationen går till, vilka som är lämpade kandidater och vilka de vanligaste riskerna som finns.Bakgrund: Keratorefraktiv kirurgi har utvecklats enormt under de senaste årtionden. De initiala försöken att korrigera sfärocylindriska refraktiva fel med corneal kirurgi och första generationen excimer laser kirurgi var effektiva för Korrigering av lägre refraktiva fel. Utvecklingen av mer komplex laserteknologi har gett mer noggranna och förutsägbara resultat. Detta har gjort att indikationer för den refraktiva kirurgin har expanderat.

De senaste årtiondenas explosionsartade teknologiska utveckling har gett oss möjlighet till en mer stillasittande och inaktiv livsstil framför skärmbundna aktiviteter som datorer, surfplattor och smartphones. Det leder till en avvikande hållning. En avvikande hållning i nacke och axlar definieras som ökat framskjutet huvud, ökad thorakal kyfos samt protraherade (framskjutna) axlar. Genom ökad aktiv eller passiv tension av pectoralis minor har forskare antytt att det kan påverka skuldrans kinematik för individer med nack- och skuldersmärta. Syftet med studien var att utvärdera om töjning av pectoralis minor med behandlingsmetoden Ventral Töjning Pectoralt (VTP) har någon inverkan på individens avvikande hållning genom Korrigering av axlarnas och nackens position.

Dagligen förekommer det fel och brister på de recept som expedieras på apoteken i Sverige. Vissa felaktigheter på recepten kräver att farmacevten kontaktar förskrivaren medan andra kan avklaras direkt i dialog med kunden, i samråd med kollega eller genom farmacevtens egen erfarenhet. Syftet med denna studie är att undersöka hur ofta det krävs kontakt med förskrivaren för klargörande, komplettering respektive Korrigering av recept innan expediering. Även tidsåtgången för receptinterventionerna undersöktes. Observationsstudien genomfördes under veckorna 5, 6 och 7 år 2007 på två apotek i Norrbotten.

Sambandsanalys av surveydata kompliceras av förekomsten av slumpfel och metodeffekter i de avgivna svaren. Dessa felkällor kan leda till betydande över- eller underskattning av sambanden mellan undersökta variabler, och riskerar att leda till felaktiga slutsatser.En sedan länge känd metod för att estimera och kontrollera för slumpfel och metodeffekter i enkätdata är den så kallade Multitrait Multimethod-metoden (MTMM). Nackdelen med MTMM-metoden är att den kräver att varje fråga som ska analyseras ställs minst tre gånger i samma enkät, vilket gör att ansatsen i praktiken oftast inte är möjlig att tillämpa. Sedan 2012 finns dock ett verktyg, SQP 2.0, som gör det möjligt att skatta slumpfel och metodeffekter i enkätdata utan att genomföra MTMM-experiment. Den här uppsatsen utvärderar prediktionerna från SQP 2.0 på en enkät om arbetslivsrelaterade frågor besvarad av svenska och brittiska respondenter.

Denna rapport behandlar det examensarbete som gjorts i samverkan med Dataliner AB. Företaget säljer riktbänkar som bland annat används vid reparation av plåtskadade bilar. Till dessa säljer de även mätinstrument som underlättar Korrigering av plåtskador. De säljer även andra produkter inom bilreparationsindustrin. Syftet med projektet har varit att skapa en informativ och lättnavigerad webbplats som presenterar företaget på ett fördelaktigt sätt.

För att kunna rekonstruera en tredimensionell volym av en hjärna avbildad med hjälp av magnetresonanstomografi (MRI) behöver man korrigera varje snittbild i förhållande till varandra, beroende på oundvikliga rörelser hos den röntgade patienten. Detta förfarande kallas bildregistrering och idag använder man sig primärt av en metod där en bild utses till referensbild och därefter anpassas närliggande bilder, som antas ha en minimal avvikelse, till referensen.Syftet med detta examensarbete är att använda en annan metod vanligen utnyttjad inom datorseende för att estimera ett rörelsefält utifrån en vanlig videosekvens, genom att följa markörer som indikerar rörelse. Målet är att skapa en robust estimering av huvudets rörelse, som då kan användas för att skapa en mer noggrann Korrigering och därmed också en bättre rekonstruktion..

Korrigeringseffekter och stereotyper hänger ihop, för att studera detta användes bilder av ansikten med olika etnicitet och självrapporteringstest skapade av Nosek, Sidanius och Pratto och Dunton och Fazio.Svenska studenter vid Lunds universitet deltog i undersökningen där de delades in två grupper med olika instruktioner, dels falsk information om undersökningens syfte och dels information att vi studerade stereotyper. Detta gjordes för att kunna studera deras Korrigeringseffekter. Följaktligen var studien av en experimentell design.Vi fann att Korrigeringseffekter fanns hos de båda grupperna vad gällde alla etniska grupper utom vita män, vilka inte hade korrigerats av den grupp som fått felaktig information. Detta visar att Korrigering sker för alla minoritetsgrupper till följd av en önskan att inte verka fördomsfull oavsett kontext..

Projektnamnet - ?Arbetsstuga Utbildnings CD? beskriver ganska bra vad vi gjort, nämligen att vi tagit fram en prototyp för en Utbildnings CD för GIS användare. Arbetsstugan som är en grupp ideellt arbetande människor var uppdragsgivare och ville att deras tidigare projekt, Projekt Arbetsstuga, nu skulle lanseras på en CD. Ett par tidigare CD-skivor hade skapats men dessa innehöll en del felaktigheter. Nu skulle den en gång för alla rättas till, så att den skulle kunna släppas vidare för distribution.

Fiskvägar kan anläggas i anslutning till dammar för att överkomma de hinder som dammarna utgör mot migrerande fisk. En av de mest önskvärda lösningar som finns för detta är att anlägga naturlika fiskvägar, vilka har som syfte att efterlikna ett naturligt vattendrag. Ofta har dock dessa planerats för dåligt med avseende på exempelvis lutning och placering av ingången för att de ska kunna fungera riktigt effektivt. På grund av detta finns det behov av omfattande studier av topografi och kartering av området innan en fiskväg anläggs.I det här arbetet används topografin och de geografiska förutsättningarna för att studera möjliga sträckningar på en naturlik fiskväg förbi Strömdalens kraftverk i Gävle som en del av det fiskvandringsprojekt som Länsstyrelsen Gävleborg driver. I arbetet byggs en höjdmodell upp med hjälp av data från LiDAR (Light Detection and Ranging) och genom topografisk mätning, där mätpunkter från Global Navigation Satellite System (GNSS) och Totalstation används för att korrigera LiDAR-modellen över visst område.

Syftet med detta arbete är att studera elevers tidiga utveckling av förmågan att avkoda text och attbeskriva huvudtyper av olika utvecklingsvägar. Frågor som besvaras är vilka steg som kanidentifieras i utvecklingen av förmågan av avkoda text i den tidiga läsutvecklingen i årskurs ettoch två samt vilka huvudtyper av utvecklingsvägar som kan identifieras. För att svara på dessafrågor har 46 elevers tidiga läsning analyserats vid tre tillfällen under ett år. Vid läsningenanalyseras fyra olika aspekter av läsande. Dessa är ljudning, Korrigering, avvikelse och förståelse.Fyra olika utvecklingsvägar har identifierats.

Syftet med detta arbete är att studera elevers tidiga utveckling av förmågan att avkoda text och attbeskriva huvudtyper av olika utvecklingsvägar. Frågor som besvaras är vilka steg som kanidentifieras i utvecklingen av förmågan av avkoda text i den tidiga läsutvecklingen i årskurs ettoch två samt vilka huvudtyper av utvecklingsvägar som kan identifieras. För att svara på dessafrågor har 46 elevers tidiga läsning analyserats vid tre tillfällen under ett år. Vid läsningenanalyseras fyra olika aspekter av läsande. Dessa är ljudning, Korrigering, avvikelse och förståelse.Fyra olika utvecklingsvägar har identifierats.