Förändringarna på arbetsmarknaden har lett till en ökadkänsla av anställningsotrygghet för arbetskraften.(Hartley,Jacobson, Klandermans, & van Vuuren, 1991) Syftet med denhär studien var att undersöka om ett internt Kontrollokus ochfrivillighet för anställningsformen samt yrket samverkar föratt ge mindre anställningsotrygghet. Även variablernafrivillighet, Kontrollokus, anställningsbarhet samt ett pardemografiska variabler undersöktes för att prediceraanställningsotrygghet. Urvalet bestod 69 stycken lokalvårdaresvarade som på enkäten. Den multipla hierarkiskaregressionsanalysen visade att ett internt Kontrollokus ochfrivillighet inte samverkar för att ge lägre anställnings-otrygghet . Däremot framkom att ålder, vårdnadsform ochKontrollokus kunde predicera anställningsotrygghet.Resultaten beror troligen på att variabeln frivillighet ensaminte gav mindre anställningsotrygghet, vilket kan ha berott påatt urvalsgruppen var homogen vad det gäller bland annatålder, kön och anställningsform. .

Syftet var att undersöka skillnader mellan olika studentgrupper uppdelat efter år av arbetslivserfarenhet och ålder. Detta för att se om arbetslivserfarenhet och ålder hade någon betydelse för studenters interna motivation, externa motivation, amotivation och Kontrollokus. I tvärsnittsstudien deltog 71 studenter (60 kvinnor och 11 män) från en högskola i Mellansverige och deltagarnas ålderspridning var 19-47 år. Undersökningen byggde på två enkäter; The Academic motivation scale (AMS-C28) for college students (Ryan & Deci, 2000) och Academic locus of control scale for college students (ALC) (Trice, 2013). Statistiskt signifikant skillnad fanns mellan en studentgrupp som var 19-22 år gamla och en studentgrupp som var 26 år och äldre på Kontrollokus, där resultatet visade att den äldsta gruppen upplevde mer externt Kontrollokus än den yngre gruppen.

Syftet var att undersöka skillnader mellan olika studentgrupper uppdelat efter år av arbetslivserfarenhet och ålder. Detta för att se om arbetslivserfarenhet och ålder hade någon betydelse för studenters interna motivation, externa motivation, amotivation och Kontrollokus. I tvärsnittsstudien deltog 71 studenter (60 kvinnor och 11 män) från en högskola i Mellansverige och deltagarnas ålderspridning var 19-47 år. Undersökningen byggde på två enkäter; The Academic motivation scale (AMS-C28) for college students (Ryan & Deci, 2000) och Academic locus of control scale for college students (ALC) (Trice, 2013). Statistiskt signifikant skillnad fanns mellan en studentgrupp som var 19-22 år gamla och en studentgrupp som var 26 år och äldre på Kontrollokus, där resultatet visade att den äldsta gruppen upplevde mer externt Kontrollokus än den yngre gruppen.

Många hushåll och individer har i dagens samhälle tvingats börja pendla till sina arbeten bl.a. på grund av en förändrad arbetsmarknad. Syftet med föreliggande studie var att se om individer som pendlar regelbundet har ett lägre KASAM. Utgångspunkten var att individer med en mer extern Kontrollokus ofta har lägre KASAM och att pendling hypotetiskt sett bör påverka individen lokus i en extern riktning. Sammanlagt 27 försökspersoner i åldrarna 22 ? 50 år undersöktes med hjälp av KASAM test och I-E test.

Syftet med undersökningen var att undersöka vilken betydelse ledarskap (transformatoriskt och transaktionsorienterat) och personlighets-variabler såsom tilltron till egna förmågan, Kontrollokus, optimism (LOT-R), PANAS, hade beträffande människors inställning till förändringar i organisationer. I en enkätstudie deltog 311 medarbetare och chefer i ett medelstort företag. Resultatet visade att positiv inställning till förändringar kunde statistiskt förklaras av tilltron till den egna förmågan, positiv affekt och intern Kontrollokus (regressionsanalys). Transformativt och transaktionsorienterat ledarskap inverkade endast i en liten omfattning inställningen till förändringar. En slutsats var att personlighetsvariabler som tilltron till den egna förmågan, positiv affekt och intern Kontrollokus hade större inverkan på inställningen till förändringar än ledarskap.

En kvantitativ studie har gjorts för att undersöka skillnader i konfliktstil enligt Thomas och Kilmanns-Conflict Mode Instrument (TKI) samt arbetsKontrollokus mellan personal på olika organisationsnivåer. Det undersöktes även om det fanns skillnader mellan könen och om äldre respondenter hade högre inre arbetsKontrollokus än yngre respondenter. 99 personer deltog i studien, varav 74 var tjänstemän och 24 var underställda. Respondenterna besvarade en enkät baserad på de teorier som låg till grund för studien, Thomas och Kilmanns-Conflict Mode samt Spectors teori om arbetsKontrollokus. Resultatet visade att chefer var mer självhävdande i sin konfliktstil än underställda och män var mer konkurrerande i sin konfliktstil än kvinnor.

Syftet med den här litteraturstudien är att undersöka vilka inre faktorer som påverkar och söka presentera en teoretisk modell av förändring av jaget. De frågeställningar som besvaras är ?Vilka faktorer påverkar en individs förmåga att förändra sig själv med hänsyn till utveckling och personlighet? ? och ?Hur går en individ tillväga för att, på egen hand, förändra jaget??. Att utvecklas innebär att klara av nya situationer, även om det inte är självklart vilka situationer individen ställs inför. Utveckling sker genom aktivitet, en individ gör något och genom att se resultatet av handlingen skaffar sig han eller hon nya kunskaper som individen sedan kan använda i nya situationer.

En kvantitativ studie gjordes på en grupp anställda på ett medelstort svenskt företag för att undersöka om det fanns skillnader mellan olika anställningstyper vad gäller graden av MPP (motiverande potentialpoäng) och de fem motivationsfaktorer MPP består av.Vi har även undersökt i vilken grad de olika motivationsfaktorerna predicerar MPP inom de två grupperna. Det undersöktes också om det fanns något samband mellan arbetsKontrollokusoch MPP samt om intern arbetsKontrollokus eller MPP ökar med åldern.Då företaget arbetar med de delar som ingår i Hackman och Oldhams jobbkaraktärmodell,valdes denna som teori att utgå från i undersökningen. Dessutom ingår Spectors teori om arbetsKontrollokus. 125 personer deltog i undersökningen, varav 49 var kollektivanställda och 76 var tjänstemän. Deltagandet bestod i att besvara en enkätmed påståenden utifrån de teorier som låg till grund för studien.