Den här rapporten har tagits fram med stöd av bland annat Specialpedagogiskaskolmyndigheten, SPSM, Resurscenter syn i Stockholm. Ett examensarbete därjag fördjupat mig i rummet som informationsbärare. Målet med studien har varitatt ta fram en gestaltning som baseras på riktlinjer för hur ett moderntgrundskoleklassrum kan utformas för att stödja orienteringen för barn medsyntolkningssvårigheter. Detta för att möjliggöra en ökad tillgänglighet förmålgruppen i den fysiska miljön, vilket i sin tur kan bidra till målgruppenssjälvständighet och trygghet i skolan med förhoppning om ökadkunskapsutveckling. Lärandemiljön i ett klassrum för årskurs två i en avStockholms nyare skolor har studerats för att ta reda på i hur stor utsträckningman idag tar hänsyn till barn med synnedsättning i framtagandet av nya skolor.För att nå målet har jag utgått från teorier och litteratur kring bland annat CVI,perception, orientering/wayfinding, färg och kontrast.

Dagens samhälle sägs vara byggt för alla, trots det stöter många med funktionsnedsättningar på problem i vardagen som hindrar dem från att känna sig som en i mängden. Högskolan i Gävle har visat sig ha brister gällande tillgängligheten. Detta uppenbarade sig bland annat i undersökningar som gjordes av studenter i Byggnadsingenjörsprogrammet på Högskolan i Gävle 2011. Examensarbetets mål är att identifiera vilka problem som finns vid ramper och entréer. För att underlätta undersökningen valdes de större entréerna på skolan ut.Teorimaterialet är uppbyggt av BBR 2014, Bygg ikapp och hemsidor med relaterat material.

Detta examensarbete undersöker hur tillgänglig och användbar utemiljön är i Flagghusen i Malmö för funktions- och rörelsehindrade samt tar fram förslag på åtgärder som behövs för att göra platsen mer tillgänglig. Flagghusen är ett nybyggt område i Västra Hamnen i Malmö där kommunen satsat på hållbar stadsutveckling, därav valet av plats för vår studie. Studien av området har utgått ifrån lagar, regler och förordningar med avseende på utemiljöns utformning av tillgängligheten och användbarheten för funktions- och rörelsehindrade. Det som undersökts i området är markbeläggning, entréer, nivåskillnader, gång- och cykelbanor samt övergångsställen och korsningar. En kvalitativ metod används i detta arbete genom intervjuer och deltagande observationer. För att få kunskap om arbetsprocessen i Flagghusen har diskuterande samtal hållits med aktuella personer på Stadsbyggnadskontoret. En omfattande litteraturgranskning har gjorts för att få kunskap om ämnet tillgänglighet. Att göra en plats tillgänglig för alla borde inte vara svårt, däremot är behoven olika beroende på vilken typ av funktionshinder en person har.