Detta projekt utfördes på uppdrag av Balticgruppen Fastigheter. Energikartläggningen omfattar kontorsbyggnaderna Pinnen och Struten som ligger på adresserna Kylgränd 4-6 i Umeå, Sverige. Syftet med projektet var att genom en energikartläggning och energibalans finna och utvärdera ekonomiskt hållbara energibesparande åtgärder som kan minska energianvändningen. I projektet ingick också att undersöka de olika abonnemangen för fjärrvärme och el och undersöka hur kostnaderna för dessa påverkas av de energibesparande åtgärderna.Arbetet inleddes med att med hjälp av energistatistik och inventeringar kartlägga all energianvändning i fastigheten. Energikartläggningen användes sedan för att definiera byggnaden i IDA ICE och simulera energibalansen.

Den här rapporten redogör för det arbete som, i samarbete med Sapa Industriservice AB, gjorts för att modernisera belysningsinstallationen i en specifik kontorsbyggnad på Sapas industriområde i Finspång, kallad Byggnad 80. Syftet med arbetet var att minska belysningens energianvändning. Precis som i många andra äldre fastigheter har inte några åtgärder genomförts för att undvika onödig elförbrukning och med dagens stigande energipriser samt skärpta miljökrav ställs det allt större krav på energianvändningen.Rapporten inleds med en kort teoridel för att klargöra vilka metoder som finns för att styra belysning. Därefter redogörs för hur den befintliga installationen ser ut, hur kravspecifikationen för belysningsstyrningen togs fram och hur en provinstallation genomfördes. Rapporten avslutas med resultatet från provinstallationen samt förslag på hur arbetet kan vidareutvecklas.Arbetet har dels visat att det finns stora vinster att göra om det redan vid planeringen av en nyinstallation tas hänsyn till hur elförbrukningen kan minimeras, dels att det inte är lika lätt att nå bra resultat om hänsyn ska tas till den befintliga installationen vid en ombyggnation..

För att undvika en känsla av meningslöshet är det viktigt att arbetsmiljön känns levande. Vårt sensoriska system utvecklades i naturen och upplevelsen av livsmiljön förmedlas till 80 % av ljus. Dagens teknik ger helt nya möjligheter att skapa dynamiska ljusmiljöer, men såväl mätmetodiken som begreppsapparaten är dåligt utvecklad. Det som möjliggjort denna studie är att jag fick chansen att fokusera på Biokontorets gröna ljusa kontorsmiljö som en begriplig konkret arbetsmiljöförbättring, och att prova Synfältsanalysen som metod att analysera det ljusflöde man ser. Uppsatsens metodik kombinerar detta med intervjuer som visar att de flesta användarna av Biokontoren tycker belysningen är viktigast. Kombinationen med intervjuer om hur man upplever sin arbetsmiljö ger vägledning för hur tolkningen av de bildbaserade analyserna kan utvecklas. Uppsatsen inkluderar teori om att människor föredrar platser där det finns levande organismer och där vår förmåga att bearbeta information stimuleras lagom mycket och på lämpligt sätt. Ett problem som noteras är att dagens kontorsarbete och bildskärmar gör att det finns risk för synstress.