Marknaden för betalningsmedel har de senaste 40 åren förändrats genom att det har tillkommit en rad alternativ till Kontanter. Vissa menar att Kontanter inte längre behövs och att samhället skulle tjäna på ett minskat kontantanvändande. Trots de substitut som finns används Kontanter fortfarande i stor utsträckning. Vårt syfte med denna uppsats har varit att undersöka och analysera de faktorer som påverkar val av betalningsmedel för privatpersoner och handlare vid betalningstillfället. Vi ger också förslag på hur samhället skulle kunna minska mängden Kontanter utifrån de faktorer som vi funnit påverkar.Vårt underlag för studien utgörs av två enkätundersökningar genomförda i Vadstena, en riktad till privatpersoner och en riktad till handlare.

Transaktionskostnader återfinns i årsredovisningar där en del utav dessa utgörs av bankkort respektive Kontanter. I Tyskland har Deutsche Bank lyckats minska transaktionskostnaderna för elektroniska bankkortsbetalningar till andra europeiska länder med 80 %. En ökad kortanvändning skulle minska kontanthanteringens kostnader. Syftet med uppsatsen är att undersöka varför privatpersoner fortfarande betalar med Kontanter trots att det finns ett modernare betalningsalternativ som bankkort. Vidare skall ses vilka möjligheter det finns för att kunna öka kortanvändningen, så att transaktionskostnader kan minska ytterliggare.Grunden för den empiriska studien utgår från en intervju med en anställd på Kristianstads Sparbank som är insatt i bankkortsanvändandet.

Transaktionskostnader återfinns i årsredovisningar där en del utav dessa utgörs av bankkort respektive Kontanter. I Tyskland har Deutsche Bank lyckats minska transaktionskostnaderna för elektroniska bankkortsbetalningar till andra europeiska länder med 80 %. En ökad kortanvändning skulle minska kontanthanteringens kostnader. Syftet med uppsatsen är att undersöka varför privatpersoner fortfarande betalar med Kontanter trots att det finns ett modernare betalningsalternativ som bankkort. Vidare skall ses vilka möjligheter det finns för att kunna öka kortanvändningen, så att transaktionskostnader kan minska ytterliggare. Grunden för den empiriska studien utgår från en intervju med en anställd på Kristianstads Sparbank som är insatt i bankkortsanvändandet.

Problem: Trots att betalkort funnits länge i samhället, så används idag Kontanter fortfarande i stor utsträckning. Handhavandet av Kontanter innebär höga kostnader, dels på grund av extraarbetet det innebär för butiker att räkna pengar varje dag, dels för bankpersonal som ska sköta insättningar och uttag och dels för kostnader till vaktbolag som sköter penningtransporter. Om man vet varför Kontanter fortfarande används till så stor utsträckning och till vad, så kan man rikta in sina insatser på var man ska öka betalkortsanvändningen. Avgränsningar: Fokus i denna uppsats är på samtliga svenska konsumenter som har rättighet att få ha betalkort från en bank. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om produktegenskaper såsom pris och kvalité påverkar valet om att betala med kort eller kontant.

Problem: Trots att betalkort funnits länge i samhället, så används idag Kontanter fortfarande i stor utsträckning. Handhavandet av Kontanter innebär höga kostnader, dels på grund av extraarbetet det innebär för butiker att räkna pengar varje dag, dels för bankpersonal som ska sköta insättningar och uttag och dels för kostnader till vaktbolag som sköter penningtransporter. Om man vet varför Kontanter fortfarande används till så stor utsträckning och till vad, så kan man rikta in sina insatser på var man ska öka betalkortsanvändningen. Avgränsningar: Fokus i denna uppsats är på samtliga svenska konsumenter som har rättighet att få ha betalkort från en bank. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om produktegenskaper såsom pris och kvalité påverkar valet om att betala med kort eller kontant. Metod: Undersökningen är genomförd som en kvantitativ undersökning.

Kontanter har använts i flera århundranden och är ett sedvanligt betalningsmedel mellanprivatpersoner och på inköpsstället. I takt med teknikens framfart har alltfler betalningsmedel utvecklats och anpassats till marknaden. Idag sker cirka 70 procent av alla köp i butik med kort. Detta gör att Kontanternas användning plötsligt ifrågasätts och därmed väljer majoriteten av Sveriges storbanker att succesivt avveckla den manuella kontanthanteringen. Tanken är att försöka lära konsumenter och företag att använda alternativa lösningar som utgör substitut till Kontanter.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken attityd mindre oberoende företag har till Kontanter och betalkort som betalmedel i allmänhet och vid låga köpesummor i synnerhet. I undersökningen kommer vi att studera vid vilken summa som handlarna upplever det som acceptabelt att kunder betalar med betalkort. Metod: Studien har genomförts med hjälp utav en kvantitativ metodansats, då vi ville få en bred förståelse för småföretagarnas syn utav olika betalmedel i allmänhet samt vid betalningar under 100 kronor i synnerhet. För att ta del utav förståelsen kring vår studie utgick vi ifrån det positivistiska synsättet, då vi efterstävar kunskap kring händelser som kan mätas. Vi genomförde enkätundersökningar med ett hundratal företagsägare ur urvalsgruppen för att kunna ta del utav den objektiva verkligheten och för att sedan påvisa denna med hjälp utav den numeriska informationen vi samlat in.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken attityd mindre oberoende företag har till Kontanter och betalkort som betalmedel i allmänhet och vid låga köpesummor i synnerhet. I undersökningen kommer vi att studera vid vilken summa som handlarna upplever det som acceptabelt att kunder betalar med betalkort. Metod: Studien har genomförts med hjälp utav en kvantitativ metodansats, då vi ville få en bred förståelse för småföretagarnas syn utav olika betalmedel i allmänhet samt vid betalningar under 100 kronor i synnerhet. För att ta del utav förståelsen kring vår studie utgick vi ifrån det positivistiska synsättet, då vi efterstävar kunskap kring händelser som kan mätas. Vi genomförde enkätundersökningar med ett hundratal företagsägare ur urvalsgruppen för att kunna ta del utav den objektiva verkligheten och för att sedan påvisa denna med hjälp utav den numeriska informationen vi samlat in. Slutsats: Studiens resultat visade att urvalsgruppens inställning till olika typer utav betalmedel vid lägre köpesummor huvudsakligen var att Kontanter var att föredra. En slutsats som går dra utifrån detta resultat är att kortbetalningssystemet grundar sig i en felaktig prissättning vid låga köpesummor där bankerna tar ut en procentuellt hög avgift vid varje korttransaktion.

Bank- och butiksrån ökade betydligt under 2008 och bankerna vill därför minska kontanthanteringen. Utöver rånrisk skapar, enligt bankerna, Kontanter onödiga kostnader såväl påverkar de miljön negativt.Problematiken med kontanthantering inryms i hur bankerna skall kunna minska kontanthanteringen och utifall resterande delar av samhället (så som handeln och konsumenter) även vill minska den?Uppsatsens syfte är att analysera bankernas argument för att minska kontanthanteringen utifrån projektet "Tryggare Kalmar" samt ställa dessa argument mot handelns och konsumentens argument för användning av olika betalningsalternativ.Problematiken innebär ett snurrande ekorrhjul. Bankerna vill minska kontanthanteringen, handeln vill även minska haneringen men anser det vara omöjligt såsom nuläget ser ut och här håller konsumenterna med. Ny problematik dyker upp, vem skall börja med förändringen?.

Historiskt sett har betalning gjorts med Kontanter, det vill säga genom sedlar och mynt, men även också med andra betalningsmedel. I dagens samhälle är Internet däremot en stor del av människans vardagliga liv, vilket har resulterat i att många av de betalningar vi genomför idag görs genom nya moderna betalningsformer som är elektroniska. En av de moderna betalningsformerna är betalning med elektroniska pengar. E-pengar är ett tvetydigt begrepp, inte bara på grund av att det är svårt att definiera, utan även på grund av att det kan förväxlas med andra former av betalningsmedel eller betalningsinstrument. Uppsatsen är en undersökning av vad e-pengar är, för utredning av begreppet e-pengar, har bland annat undersökning gjorts av nuvarande Lag (2011:755) om elektroniska pengar och föregående Lag (2002:149) om utgivning av elektroniska pengar samt SOU 1998:14 och SOU 1998:122. I uppsatsen utreds även förfarandet när betalning görs med e-pengar, vidare jämförs detta förfarandet med hur betalningsförfarandet går till med andra betalningsmedel eller betalningsinstrument, det vill säga Kontanter, checkar och kontokort (kontopengar och ?kreditpengar?).

Sverige förändras allt mer mot ett kontantlöst samhälle och det kontanta betalningsalternativet har försvunnit på bussar, parkeringsautomater och offentliga toaletter. Anmärkningsvärt är att förändringen även nått banksektorn, en sektor starkt förknippad med Kontanter. Kunderna hos dessa banker blir därmed tvungna att använda Self Service Technologies (SST:s) i form av automater för att uträtta sina kontantärenden. Samtidigt som bankkundernas valmöjlighet minskar så går Handelsbanken  mot strömmen och fortsätter erbjuda manuell kontanthantering på sina kontor. En undersökning gjord av Svenskt Kvalitetsindex visade att bankernas kundnöjdhet (tjänstekvalité) har försämrats på grund av förändringen. För att mäta tjänstekvalitén hos de olika tjänsterna kan man dela upp dessa i mindre beståndsdelar, dimensioner, vilka är olika för SST:s och traditionella tjänster.

Skatteundandraganden inom kontantbranschen är ett stort problem. Restaurangbranschen är den bransch som är mest drabbad men det förekommer även i taxi- och frisörbranschen. Med kontantbranschen avses en verksamhet, där det mest förekommer Kontanter och där köparna oftast inte har något intresse av kvitto. Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur Skatteverket får kännedom om ett eventuellt skatteundandragande inom kontantbranschen. Utifrån den kännedomen har det varit intressant att även undersöka vilka åtgärder Skatteverket vidtar därefter.Skatteverket får reda på skatteundandraganden på en mängd olika sätt exempelvis genom att företaget inte fört personalliggare eller att skatterevisorerna fått in orena revisionsberättelser av de externa revisorerna eller genom anonyma tips från allmänheten.

SAMMANFATTNINGTitel                     Det kontantlösa samhället - Bankernas och deras kunders syn på av-              vecklingen av den manuella kontanthanteringenFörfattare           Lisa Karlsson & Elin TorgnyssonProgram             EkonomprogrammetHandledare        Thomas KarlssonInstitution           Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet Kalmar  Bakgrund: De senaste åren har fler och fler banker runt om i Sverige minskat och i vissa fall helt tagit bort den manuella hanteringen av Kontanter på sina kontor. Det finns uppgifter om att den manuella kontanthanteringen har avvecklats på cirka 500 bankkontor mellan åren 2010 och 2012 och denna siffra ökar ständigt. Detta kan ses som en stor förändring som påverkar hela samhället vilket bankerna och deras kunder reagerar olika på. Syfte: Att undersöka varför fler och fler banker i Kalmar tar bort hanteringen av Kontanter på sina kontor, vad som är positivt respektive negativt med detta för bankerna och hur det påverkar bankernas kunder. Metod: Vi har i denna uppsats använt oss av en abduktiv ansats med en kvalitativ undersökningsmetod. Empirin har samlats in genom fyra semi-strukturerade intervjuer med banker i Kalmar samt en enkätundersökning med privatpersoner i olika åldrar för att få båda parters perspektiv på förändringen i samhället. Resultat och slutsatser: Vår slutsats är att bankerna främst har beslutat att minska eller ta bort den manuella kontanthanteringen med orsak av att efterfrågan på Kontanterna har minskat, de vill ha ökad säkerhet och minska den svarta sektorn. Kunder kan nu få mer hjälp med mer komplexa frågor, dock har förändringen medfört att ett fåtal kunder har fått minskat förtroende för sin bank och därför beslutat att byta.

Detta examensarbete, på uppdrag av Swedbank och med handledning från enheten för Industriell ekologi på KTH, jämför kort- och kontantbetalningssystemet i Sverige ur ett miljöperspektiv. Studien görs som en jämförande livscykelanalys mellan de bägge systemen. Resultaten från studien är endast relativa och inte absoluta. Det går därför inte att säga något om kort- eller kontantbetalningssystemets absoluta miljöpåverkan utan endast skillnader i miljöpåverkan systemen emellan.Livscykelanalysen har genomförts i enighet med rådande ISO-standard (14040:2006, 14044:2006) och har granskats av Lars-Gunnar Lindfors, forskningsdirektör på IVL Svenska Miljöinstitutet.För att rättvist kunna jämföra de bägge betalsystemen har den funktionella enhet en transaktion valts. En transaktion med Kontanter som betalningsmedel jämförs alltså med en transaktion med bankkort.

Uppköp tillhör de största investeringar ett företag kan göra. Av denna anledning blir finansieringen av dessa uppköp av största vikt. Företaget har ett antal olika alternativ att välja mellan och denna uppsats studerar uppköp finansierade via aktier, Kontanter, belåning samt balanserade vinstmedel. För att undersöka om dessa finansieringsmetoder tolkades olika av marknaden insamlades data rörande tidpunkter för uppköp samt aktiekurser för de företag som lägger budet. Därefter skattades marknadsmodellen utifrån dessa data.