Syftet med denna studie har varit att undersöka hur några barn upplever insatsen Kontaktfamilj, hur några socialsekreterare anser att biståndet Kontaktfamilj ter sig ur barnens perspektiv samt via intervjuerna av socialsekreterarna och aktstudier undersöka hur barnens perspektiv tas tillvara i handläggningen kring Kontaktfamiljsärenden.Studiens frågeställningar fokuserar på hur det är för barn att vara i en Kontaktfamilj. Ytterligare frågeställningar är hur barnens perspektiv tas tillvara i möten och handläggning i beslut gällande Kontaktfamilj.Jag har använt mig av en kvalitativ metod, där jag intervjuat tolv barn, nio socialsekreterare i barn- och familjegrupp och gått igenom 25 akter. De teoretiska utgångspunkterna är det utvecklingsekologiska perspektivet, salutogena teorier, teorier om samtal med barn och familjemönster.Resultaten visar att barnen till stor del är positiva till insatsen Kontaktfamilj och att de genom Kontaktfamiljerna får möta positiva och välfungerande vuxenförebilder och att socialsekreterarna tror att det är positivt för barnen att vara i en Kontaktfamilj. I intervjuerna med barnen framskymtar förståelse inför föräldrarnas situation och barnens svårigheter att påverka sin vistelse i Kontaktfamiljen. I intervjuerna och akterna framkommer att barnens perspektiv inte alltid blir synligt.

Syftet med undersökningen är att ta reda på vad barn har för tankar om och upplevelser av att ha Kontaktfamilj. Syftet är också att ta reda på om och hur barnen är delaktiga i besluts- och genomförandeprocessen.Frågeställningarna är:- Hur delaktig är barnet i processen att få och ha Kontaktfamilj?- Hur medvetet är barnet om anledningen till att de har Kontaktfamilj?- Vad har barnet för egen förklaring till insatsen?- Hur upplever barnet att det är att ha Kontaktfamilj?- Vad tänker barnet om insatsens varaktighet?Undersökningen är kvalitativ och grundar sig på fem intervjuer med barn mellan 7 och 15 år som har och har haft Kontaktfamilj i minst ett år. Metoden har gjort det möjligt att utifrån barns perspektiv ta reda på dess upplevelser, tankar och delaktighet. I analysdelen presenteras resultatet av intervjuundersökningen och analys utifrån barnens berättelser med citat.

Syftet med uppsatsen är att få en bild av hur man använder insatsen Kontaktfamilj samt hur och i vilken utsträckning man tar hänsyn till barnperspektivet i handläggningen. Syftet är också att få en bild av hur socialsekreterare ser på insatsen. Frågeställningarna är:? I vilka familjer använder man insatsen Kontaktfamilj?? Vad tänker man att insatsen ska leda till, mål och syfte med insatsen?? Hur uppmärksammas barnen vid ansökan/utredning om Kontaktfamilj?? Vilka fördelar och nackdelar ser socialsekreterarna med insatsen Kontaktfamilj?Undersökningen är kvalitativ och grundar sig på sex stycken intervjuer med socialsekreterare med goda erfarenheter av insatsen Kontaktfamilj. I analysavsnittet analyserar jag kring resultatet med hjälp av ett utvecklingsekologiskt perspektiv, anknytningsteorin samt ett barndomssociologiskt perspektiv.

ABSTRAKTSyftet med den här uppsatsen var att genom kvalitativ metod intervjua Kontaktfamiljer för att undersöka varför de valt att bli Kontaktfamilj. Vilka motiv och överväganden gjordes och hur gick rekryteringen till? I uppsatsen har författarna försökt ge en förståelse för hur samarbetet med socialtjänst och barnets biologiska föräldrar har fungerat samt att synliggöra hur påverkan på den egna familjen såg ut. Svaren på frågorna baserades på fem intervjuer med Kontaktfamiljer. Resultatet var samstämmigt med tidigare forskning på området och visar att det vanligast motivet är viljan att hjälpa och stödja andra då tid och ork finns.

Denna C-uppsats är en kvalitativ studie om hur några Kontaktfamiljer ser på sina uppdrag, hur de upplever relationerna till kontaktbarnet och dess familj samt om dessa Kontaktfamiljer upplever att de fått stöd eller önskar få stöd från Socialtjänsten. Undersökningen har genomförts i form av halvstrukturerade intervjuer med åtta Kontaktfamiljer från tre kommuner i Stockholms län.Undersökningens resultat visar att det bland annat var viljan att göra en insats för ett barn och att göra något som är bra, som gjorde att dessa familjer valt att bli Kontaktfamilj. Två gemensamma faktorer kan utläsas i resultatet angående vilket Kontaktfamiljerna ansåg var syftet med deras uppdrag. Den ena är att Kontaktfamiljerna på något sätt ville stimulera kontaktbarnet socialt och det andra är att de ville bidra till att utöka barnets nätverk. Flertalet Kontaktfamiljer beskrev relationen både till kontaktbarnet och till dess familj, som god.

The purpose of this study was to describe and analyse a group of young adults? childhood experiences of the intervention "contact family". The used methods were qualitative interviews and a standardised formulary with life questions, to strengthen the interviews and to compare data. The theoretical frame was taken from Bronfenbrenner?s child development theory and Antonovsky?s salutogenic perspective, which we supplemented with Hilchen Sommerschild?s theory about the "conditions of control".

The aim of this study was to look into why children receive the interventions contact person and contact family. This was done by studying case-files. The main questions were:-       How common is it that there are reasons for the intervention linked to parents and which are the most common?-       How common is it that there are reasons for the intervention and problems linked to children and which are the most common?-       Is there any indication of connections between reasons, age, gender or type of intervention? If so, what are the connections?The main results of this study were that most of the children lived with a single mother, often with a weak social network, and in need of relief. It was more common that reasons were linked to children then parents and the most common reasons indicated a need for an extra adult.

The most common preventive and treatment service for children in child welfare services in Sweden is the contact family program. The number of children who are involved in the program has steadily increased. Usually it is a single mother who apply for or is offered this service. The aim with a contact family is that the parent should get respite and that the child should have its network enlarged and sometimes get a male role model.The purpose of this study was to look into how children´s perspective was considered in the contact family process. I have studied the process in order to see how it works and to see to what extent children is participating.

De neuropsykiatriska funktionshindren ökar. Efter att ha arbetat som resurs i skolan samt varit Kontaktfamilj, väcktes mitt intresse för diagnosticeringsprocessen av neuropsykiatriska funktionshinder. Jag ville genom studien undersöka vilken inställning två representanter som finns med i diagnosticeringsprocessen har till denna och deras roll i denna process. Jag ville få en bred bild, som beskriver mina informanters inställning ur så många aspekter som möjligt och använde mig därför ett flertal olika teorier. Mina teoretiska grunder bygger på de generella begreppen; Maktprocesser, Sociala konstruktioner, Medikalisering samt stämpling.

The purpose of this study is to describe and analyze a group of participants (social workers, contact families and the young adults who had been given a contact family as children) and monitor their experience of the intervention contact family and its goals, contents and design. We also wanted to look into what goals and guidelines are available regarding the interventions design and contents. We also looked into parts of the intervention which the participants found most useful for them individually. The method we used in our study was qualitative interviews. We compared and analyzed our results to research made on the subject and the theoretical frame.

The purpose of this study is to establish how a few youngsters have experienced their time in contact families and which, if any, significance their respective ?contact families? has for them today. The study aims to determine the life situation in the youth?s families at the time support through ?contact families? was initiated and the youths? own view of the reasons for this support. We also want to shed light on the meaning that the contact families had on the youth; considering both positive as well as negative meaning.