Through certain exceptions in the Swedish regulation on credit agreements for consumers, a new form of instrument for credits has arisen on the national market. The instrument, which is most commonly known as easy credits and was first seen on the Swedish market for consumer credits in 2006, has developed to become part of a vast problem with excessive debt incursion. In order to counteract this development and to harmonise the internal market within the EU, directive 2008/48 EC on credit agreements for consumers was introduced in 2008. In Sweden, the implementation of the directive has led to a proposition for a new regulation on credit agreements for consumers (SFS 2009/10:242 Ny Konsumentkreditlag) coming into effect on the 1 January 2011. The proposition puts up stricter rules on creditors granting consumer credits in their course of business, and revokes the former exemption on information and practices preliminary to the conclusion of the credit agreement for minor credits.

I Konsumentkreditlagen (2010:1846) (KKrL) finns det bestämmelser om hur kreditprövningar ska genomföras, ändå är det just vid dessa moment som det brister. Det är inte lagstiftningen beträffande kreditprövningarna som brustit, utan snarare tillämpningen av reglerna. Bristfälligheten har uppkommit, eftersom att sanktionsmöjligheterna inte varit tillräckligt avskräckande. Därför behöver sanktionsmöjligheterna stärkas. Genom att näringsidkarna har underlåtit att följa bestämmelserna, har de sparat in arbetskraft, tid samt ökat sin omsättning.

ABSTRACTTitle: Basel II ? The New Basel Capital Accord and its influence on small Swedish banks and their retail banking and risk management.Seminar: May 24th, 2007Course: FEK318 Bachelor thesis in Business Administration, 10 Swedish creditsAuthors: Mattias Kjellberg, David Uhlmann & Ivana ZubacAdvisor: Joakim WinborgKeywords: Capital cover, capital requirements, Basel II, credit giving, credit risk, risk management, retail banking, small banks, pillar 2Problem: What influence does Basel II and the new updated management of credit risks in pillar 1 and the active risk control in pillar 2 have on small Swedish banks retail banking?Purpose: Our essay seeks to explore what influence pillar 1 and the new updated management of credit risks in the new capital accord Basel II have on small Swedish banks and what influence pillar 2 have. We also want to explain if Basel II has influences on small Swedish banks credit analysis and possible effects in their risk management and pricing.Methodology: In our essay we use an inductive approach and our chosen research method is the qualitative one. We have chosen to look into four small Swedish banks, and the empirical data is obtained from telephone interviews with selected respondents from Länsförsäkringar Bank, SkandiaBanken, GE Money Bank and ICA Banken.Conclusions:? The work with credit scoring does not get influenced by Basel II if the Standardised Approach is chosen.? Banks that?ve early implemented high technological systems in the organization, that small banks normally do, have gotten an easier transition to Basel II.? Basel II will result in a risk adjusted pricing and a more fair credit market.? Internal Ratings-based Approaches is very demanding to develop, but at the same time it?s a more risk sensitive approach.? Pillar 2 results in a more sophisticated work for the small banks.? Basel II results in a further price press on residential loans in Sweden..

Jag har i detta arbete undersökt hur rättsläget ser ut vid obehöriga transaktioner med betalningsinstrument. I denna undersökning har jag primärt utgått från ett konsumentperspektiv för att se hur konsumenter är påverkade och kommer påverkas av den lagstiftning som finns på området. I dagsläget finns det två lagar som styr betalningsansvaret vid obehöriga transaktioner med betalningsinstrument, nämligen 34 § Konsumentkreditlagen (1992:830) och lagen (2010:738) om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument. Eftersom lagen om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument inte gäller retroaktivt är fortfarande 34 § Konsumentkreditlagen i kraft för avtal slutna före den 1 augusti 2010. Jag har gått igenom all relevant rättspraxis på området.

Den viktigaste slutsatsen kring ocker är att SMS-låneverksamheten sannolikt inte är attlikställa med ocker, som tillämpningen av ockerparagraferna ser ut idag. Den primäraanledningen till det är den korta kredittiden, vilket gör att den totala kreditkostnaden inte blirför hög. Endast den effektiva räntan talar för ocker. Den ger emellertid en missvisande bildsom inte motsvaras av den helhetsbedömning av kreditvillkoren som måste göras.Den allmänna diskussionen som förs bl.a. i massmedia kring att SMS-lån ska likställas medocker är missriktad.