Syftet med arbetet är att belysa hur representanter i olika beslutsfattande positioner bedömer och resonerar kring konsthantverk och Konsthantverkare samt att ge exempel på representanternas bakgrund gällande utbildning och yrkeserfarenhet. Det är viktigt för Konsthantverkare att synas i olika sammanhang för att kunna sälja sina produkter. I dessa sammanhang finns yrkesverksamma personer som ansvarar för bedömning av Konsthantverkares föremål. Jag har valt att undersöka fyra olika instanser där Konsthantverkare kan tänkas delta: museum, samlingsutställning, förening samt hemslöjdsbutik. Som metod användes kvalitativa intervjuer med åtta representanter från de utvalda instanserna.

Syftet med studien är att ge en bild av, och skapa förståelse för hur etablerade Konsthantverkare i Östergötland prissätter sina produkter och på så sätt skapa en diskussion kring prissättningssituationen bland Konsthantverkare i Östergötland. Utifrån syftet har två frågeställningar formulerats.Hur prissätter etablerade Konsthantverkare i Östergötland sina produkter?Vad finns det för skillnader vid prissättning av bruksföremål och konstföremål?Hur prissätter de sina produkter om de använder sig av återförsäljare eller medverkar på en utställning?Som metod har en fallstudie med en kvalitativ inriktning använts. Det gör det möjligt att gå på djupet och skapa förståelse för ett fenomen. Med fallstudier samlas data av olika karaktär in såsom litteratur och intervjuer.

Den här uppsatsen handlar om smycket som kommunikatör. Dels vad ett smycke berättar om sin bärare men även på vilket sätt fem yrkesverksamma smyckekonstnärer/Konsthantverkare förhåller sig till sina smycken som kommunikatörer. Genom att jämföra svar från intervjuerna med litteratur i ämnet belyses likheter och skillnader mellan hur författarna beskriver smycket som kommunikatör och hur smyckekonstnärerna/konsthantverkarna gör det.Empiri till uppsatsen har samlats in genom kvalitativa intervjuer med fem Konsthantverkare/smyckekonstnärer. Svaren har sedan tolkats och analyserat.Undersökningen visar en rad olika aspekter på smycket som kommunikatör..

Denna studie syftar till att belysa papper som konsthantverksmaterial. Studien aktualiserar hur Konsthantverkare som arbetar i papper beskriver sin relation till materialet och hur Konsthantverkare som arbetar i papper upplever att deras val av material påverkar deras arbetssituation. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med sex Konsthantverkare som arbetar professionellt i Sverige med att på olika sätt skapa objekt i papper eller på olika sätt skapa materialet papper. Resultatet visar att Konsthantverkare som arbetar i papper har en relation till materialet som genomsyras av trygghet, närhet, glädje och kontroll. Genom utbildning och/eller experiment har konsthantverkarna stärkt sin relation ytterligare till materialet.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilka ekonomiska stöd det finns att söka som hantverkare och Konsthantverkare och vilka organisationer som hjälper till med detta. Metoden består av en kvalitativ litteraturstudie. Även intervjuer har berikat arbetes innehåll. Intervjuerna har varit semistrukturerade och haft ett frågeschema som följts. Intervjuerna har en del kompletterande frågor som går in djupare på en eller ett par av de ekonomiska stöden som organisationen har.

Syftet med arbetet är att belysa hur ett urval Konsthantverkare i Östergötland beskriver distanseringen i sitt arbete. Med distanseringen i detta arbete avser jag tiden då en skapande människa, efter en period av medvetet arbete, lämnar sitt verk ifrån sig eller avbryter sitt arbete och gör någonting annat. Utifrån syftet har en frågeställning med tre frågor formulerats:Hur påverkar distanseringen Konsthantverkarens skapandeprocess?Hur beskriver Konsthantverkare distanseringen? Har hon/han ett begrepp för den?Vilka skillnader och likheter finns hos olika Konsthantverkare när det gäller distansering?En kvalitativ intervju har används som metod i arbetet. Metoden rymmer möjligheter att skaffa djupare kunskap om fenomenet distansering.

Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur lusten och olusten påverkar skapandet. Utifrån syftet formulerades problemformuleringarna: Hur beskrivs lust och olust hos skapande människor och vilka likheter och skillnader finns det hos skapande människor? Vilka faktorer påverkar lusten och olusten? Hur gör skapande människor för att få lusten tillbaka om de känner olust? Metoden jag använde mig av var kvalitiva intervjuer. Jag valde fyra Konsthantverkare, två etablerade och två oetablerade som informanter. Informanternas utsagor tolkades på ett hermeneutiskt vis.

I mitt kandidatarbete undersöker jag fantasi och kreativitet, varför vi skapar fantasivärldaroch hur vi hittar till dem - finns det portaler till fantasivärldarna? Jag letar efter svar ur filosofiskaperspektiv genom att läsa om fantasi och lek. Jag tittar närmare på andra Konsthantverkareoch konstnärers fantasivärldar och drar kopplingar till filmers fantasivärldaroch sagor för att jämföra innehållen och det visuella. Om detta skriver jag i denna rapport,jag skriver även om hur min gestaltning har växt fram, formats och utvecklats och minatankar under arbetets gång..

Under 2009 hade jag uppehåll från keramiken och fotade och tecknade mestoch när jag bestämde mig för att slutföra min utbildning på HDK hade jagegentligen inte så stor lust att arbeta i lera längre. Jag ville få ett avslut och enexamen men kände att jag var på väg mot andra material. Nu under arbetetsgång har jag ändå kommit till insikt att jag kan vara keramiker och konst-Materialstudier1. Gjuten i porslin, bränd i 1060gr. 2.

Under 2009 hade jag uppehåll från keramiken och fotade och tecknade mestoch när jag bestämde mig för att slutföra min utbildning på HDK hade jagegentligen inte så stor lust att arbeta i lera längre. Jag ville få ett avslut och enexamen men kände att jag var på väg mot andra material. Nu under arbetetsgång har jag ändå kommit till insikt att jag kan vara keramiker och konst-Materialstudier1. Gjuten i porslin, bränd i 1060gr. 2.

Under 2009 hade jag uppehåll från keramiken och fotade och tecknade mestoch när jag bestämde mig för att slutföra min utbildning på HDK hade jagegentligen inte så stor lust att arbeta i lera längre. Jag ville få ett avslut och enexamen men kände att jag var på väg mot andra material. Nu under arbetetsgång har jag ändå kommit till insikt att jag kan vara keramiker och konst-Materialstudier1. Gjuten i porslin, bränd i 1060gr. 2.

Tillsammans med Konsthantverkcentrum (KHVC) ska ett förpackningskoncept skapas somgör svenska Konsthantverkares produkter mer attraktiva, förena Konsthantverkare runtom Sverige och göra dem konkurrenskraftigare internationellt. Förpackningskonceptet måste passa så många konsthantverk som möjligt oavsett material p.g.a. att produkterna inte kommer i stora serier, de är i många fall rent unika. Till en början har uppgiften analyserats och avgränsats till att se till tre konsthantverkskooperativs förhållning och behov för att sätta en kravspecifikation på förpackningen. Faktainsamlingen har bestått av att ta fram all information om dagens förpackningar av konsthantverk, både inom och utom kooperativen.

Arbetets syfte är att genom textanalys av artiklar publicerade i Tidskriften Svenskt konsthantverk under åren 2004 och 2008 belysa det samtida konsthantverket i Sverige sett ur Konsthantverkarens perspektiv. Utifrån syftet besvaras följande frågeställningar: Vad väljer Konsthantverkaren att lyfta fram och berätta om i en intervjusituation? samt Hur ser Konsthantverkaren på begreppet konsthantverk? Frågeställningen besvaras genom en kvalitativ dokumentstudie, där textmaterialet ur artiklarna tolkas. Studien visar att bilden av det samtida svenska konsthantverket är mångfasetterad sett ur Konsthantverkarens perspektiv. Det samtida svenska konsthantverket inrymmer det mesta från bruksföremål till idébaserade och konceptuella objekt.

Mitt examensarbete kom till slut att bli en performance som handlar om keramikkonst genomen annan konstform, teatern. Jag ville skapa ett verk av flera beståndsdelar som enbart existerari nuet. Ett verk i förvandling. Jag kallar mitt examensarbete för Dialog eftersom jag har arbetat idialog mellan olika material och mellan olika konstformer. Verket handlar även om arbete, tid ochhur vi värderar olika sysselsättningar.

This report presents a bachelor thesis by Erika Gustrén aimed to increase people?s interest for recycling and reusing by create new products of things that already exist in most people?s homes in the materials textile, plastic and paper. That would be a modern and innovative way to contribute to a better environment.The goal with this project was to create three cocktail dresses made of the same pattern and design and with the three chosen materials. The project did not have its base at a company, therefore an external mentor was chosen to help and support during the development of the project. My mentor was Kerstin Boulogner who is a fashion designer and one of the members of GKF (Gotländska Konsthantverkare och Formgivare) in Visby.The project began with an analysis of the chosen materials; textile, plastic and paper.