På Riddarholmen idag finns ett mycket begränsat utbud på publikt tillgängliga byggnader. Tots ett centralt läge och en attraktiv kulturmiljö, är det få Stockholmare som hittar till ön. Genom att bygga ett Musikens hus för amatörmusik intill Riddarholmskyrkan, förbättras Riddarholmens publika miljö, samtidigt som det skapas en god plattform för amatörmusiken i Stockholm. Satsas det idag på den marginaliserade amatörmusiken, ges förutsättningar för att i morgon ha en livskraftig och kompetent muikscen i Stockholm..

Examensarbetet undersöker vilken stereoteknik som uppfattas ge den mest verklighetstrogna återgivningen av konstmusik samt om valet av stereoteknik påverkas av ljudteknisk eller konstmusikalisk bakgrund. Undersökningen gjordes i form av ett lyssningstest där deltagare i tre grupper fick, efter att ha lyssnat till en konstmusikalisk ensemble live i en Konsertlokal, lyssna till tio olika inspelningar av samma stycke vars enda skillnad var vilken stereoteknik som använts vid inspelningen. Deltagarna ombads att gradera hur väl inspelningarna speglade verkligheten samt rangordna dem efter vilka de ansåg låta bäst oavsett hur trogna verkligheten de var.Studiens resultat visar på att konstmusikalisk och ljudteknisk bakgrund påverkar valet av vilken stereoteknik man föredrar och vilken man tycker låter mest likt den verkliga upplevelsen av musiken live. Av resultatet kan man också utläsa att personer inte konsekvent anser att de inspelningar som låter mest verklighetstroget är den man anser låter bäst..

Elin Redin: When Space Takes Place in Music ? About Room, Music an Meaning in the Swedish ChurchSökord: musikvetenskap, musik, rum, upplevelse, Svenska kyrkan Uppsatsen tar upp relationen mellan musik och rum med utgångspunkt i Svenska kyrkan. Huvudsyftet är att undersöka hur vi upplever kyrkorum och hur det sedan kan påverka vår reception av musik som vi hör i rummet. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer med tre organister från Växjö domkyrka och tre vana konsertbesökare. Uppsatsen behandlar kyrkorummet utifrån ett teologiskt och historiskt perspektiv.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka faktorer, förutom själva artisten och musiken, som påverkar besökarens upplevelse i en konsertmiljö. Vidare är tanken att undersöka om det finns något mönster i hur besökare upplever servicelandskapet. Utifrån syftet har vi utvecklat följande forskningsfrågor:Vilka faktorer i servicelandskapet har störst påverkan på besökarens konsertupplevelse?I vilken utsträckning skiljer sig de funna faktorerna beroende på i vilket servicelandskap besökaren befinner sig?Vi har i denna uppsats valt att arbeta med en kvalitativ ansats. Vår fokus för undersökningen var fyra olika Konsertlokaler i Kalmar och med dessa som utgångspunkt genomförde vi, under arbetets gång, 14 personliga intervjuer och en gruppintervju. Vi intervjuade både konsertbesökare, ägare och anställda på de valda Konsertlokalerna för att få en så heltäckande bild som möjligt.