Problem: Vi kommer att behandla två olika problem. Den första frågan är "Hur kommer 3G-investeringarna att påverka operatörernas kapitalstruktur och Konkursrisk?" Den andra frågan är "Finns det skillnader mellan finansmarknadens och operatörernas förväntningar och syn på 3G och kommer detta i sin tur att leda till svårigheter med finansiering i framtiden?" Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur 3G-investeringarna kommer att påverka de svenska 3G-operatörernas kapitalstruktur och Konkursrisk samt att undersöka om det finns skillnader mellan finansmarknadens och operatörernas förväntningar och syn på 3G. Metod: Utifrån vårt syfte har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod och utföra ostrukturerade intervjuer med analytiker och journalister, väl insatta i telekombranschen. Slutsatser: Under de första åren av 3G kommer intäkterna att vara mycket små.

Syftet är att med Z-Score och relevanta nyckeltal jämföra Konkursrisken för företag i fastighetsbranschen före krisen i början på 90-talet med de företag som är verksamma idag. Dessutom är vår avsikt att utveckla jämförelsen genom att inkludera konkursframkallande faktorer. För att uppnå syftet med uppsatsen använde vi oss av en deduktiv ansats. En kvantitativ metodansats valdes för undersökningen. Teorin utgörs av Z-Score och dess förmåga att bedöma företags Konkursrisk, ekonomiska mått för fastighetsbolag och relevanta nyckeltal.

The purpose of this bachelor-thesis is to investigate the possible effects of lease accounting on the estimation of bankruptcy. This is done by estimating the risk via prediction models based on accounting ratios for a sample of 43 listed firms in Sweden. Estimation is conducted twice for each firm, once base on unadjusted data as it is presented in the annual report of 2012, and one with data adjusted for operational leases (that is data is treated as if all leases present were to have been reported as financial leases). In the next step it is tested weather the predictive ability of the models is affected by this adjustment or not. For this purpose translation of bankruptcy risk into synthetic credit ratings via interest coverage ratios is done.

The aim of this study is to examine whether the two factors SMB and HML in the Fama-French Three Factor Model proxy for default risk. The study is based on companies noted on the Stockholm Stock Exchange between 2003 and 2008. These companies are used to create the factors SMB and HML, as well as a default risk factor we call RMS. In a first set of regressions, we examine the explanatory power of the original Fama-French model on a set of portfolios consisting of Swedish companies of different size and book-to-market ratio. The default risk factor RMS is then added to the original Fama-French model.

Uppsatsen undersökte en alternativ metod att kreditbetygsätta företagsobligationer. Metoden är baserad på en modell skapad av Hall & Miles (1990) och har tillämpats med viss framgång på banksektorn i tidigare studier. Modellen gör antagandet om effektiva kapitalmarknader och använder aktiekursinformation som enda informationskälla. Undersökningen utfördes genom att applicera modellen på 49 slumpvis utvalda amerikanska företag och ta fram en tio års lång kreditbetygshistorik. Denna kreditbetygshistorik jämfördes sedan med kreditbetyg på de 49 företagen satta av kreditvärderingsinstitutet Moody?s under samma period.

To be able to protect themselves from credit risk, the banks must constantly check the performance of  the companies they have lent money to. There are many mathematical models for predicting financial distress. These models use accounting-based ratios, which often are historical and not representative for the present situation. This study describes how the banks do in practice to find signals of insolvency in time and the variables they are observing for doing that.In addition to financial reports which the company sends in to the bank at least once a year, also the relationship between them and information from different information  agencies are of great importance to track  signals of insolvency. Poor profitability is the primary cause of insolvency.

I uppsatsen undersöks omfattningen av revisorns ansvar för vårdslös revision av ett aktiemarknadsbolags årsredovisning, och därefter analyseras ansvarets omfattning i förhållande till lagstiftningens ändamål och sammanhang. Revisorns roll är att via revision granska att redovisningen håller den kvalité som krävs, vilket i sin tur är viktigt för investerarnas förtroende och skydd. Detta bidrar till marknadernas effektivitet och funktion samt till samhällsekonomisk vinst. Att revisorns granskning omfattas av en skadeståndssanktion har som främsta syfte att motivera en aktsamhetsnivå som bidrar till uppfyllandet av dessa mål.Revisorn kan alltså bli skadeståndsskyldig om denne inte genomfört revisionen i enlighet med god revisionssed. För ansvar krävs bland annat att skada uppstått, och att det föreligger adekvat kausalitet mellan den vårdslösa revisionen och skadan.

Tidigare forskning tyder på att det med relativt stor träffsäkerhet går att förutspå en finansiell kris för ett företag. Finansiell kris har man då definierat som konkurs och använt sig av finansiella nyckeltal för att räkna fram ett specifikt värde som i sig skulle indikera ifall ett bolag stod inför hög, medel eller låg risk för att försättas i konkurs.I denna uppsats studeras nio bolag som avnoterats från Stockholmsbörsen på grund av konkurs under åren 1997 till 2008. Detta i syfte att testa om de tidigare vedertagna teorierna kring konkursprediktion även kan appliceras med framgång på bolag noterade på Stockholmsbörsen. Modellen som författarna använt sig av kallas Z-scoremodellen och är en modell innehållande fem viktade finansiella nyckeltal, framtagen av professor Edward I. Altman.

Året 1983 började ett nytt kapitel i svenskt näringsliv då alla nystartade aktiebolag enligt lag tvingades att utse en revisor (Företagande, 2013). Meningen med revisionen var att öka den statliga kontrollen av företagens ekonomi (Ryberg, 2011; FAR, 1999, s. 9). I ett led att anpassa Sverige till mer internationella förhållanden och minska småföretagens ekonomiska börda beslutade riksdagen att från och med första november 2010 avskaffa revisionsplikten för små aktiebolag (Carrington, 2014, s. 7; Regeringen Prop.

Året 1983 började ett nytt kapitel i svenskt näringsliv då alla nystartade aktiebolag enligt lag tvingades att utse en revisor (Företagande, 2013). Meningen med revisionen var att öka den statliga kontrollen av företagens ekonomi (Ryberg, 2011; FAR, 1999, s. 9). I ett led att anpassa Sverige till mer internationella förhållanden och minska småföretagens ekonomiska börda beslutade riksdagen att från och med första november 2010 avskaffa revisionsplikten för små aktiebolag (Carrington, 2014, s. 7; Regeringen Prop.