En omfattande omflaggning av svenska fartyg har pa?ga?tt under en la?ngre tid. Tidigare har det fra?mst bero?rt andra segment av den svenska sjo?farten, men det senaste a?ret har trenden med omflaggning a?ven spridit sig till fa?rjor. Syftet med denna studie har varit att kartla?gga vilka utmaningar som finns med att bedriva fa?rjesjo?fart under svensk flagg och hur framtiden kan komma att se ut fo?r svenska sjo?befa?l inom fa?rjesjo?farten.

Den svenska sågverksindustrin har genomgått stora strukturella förändringar under de senaste 40 åren. Industrin har gått från att vara arbetskraftsintensiv till att vara kapitalintensiv, antalet sågverk har minskat med ungefär 40 % samtidigt som den totala produktionsvolymen ökat. Syftet med uppsatsen var att utreda hur sågverkens lönsamhet påverkas av teknisk utveckling vilket förändrat möjligheterna till ett högre sågutbyte i sönderdelningsprocessen. Uppsatsen syftar även till att utreda om skalfördelar förekommer inom industrin. Metoden som används utgår ifrån ett neoklassiskt perspektiv för sågverkens produktions- och kostnadsfunktioner och en ekonometrisk modell härleds i syfte att svara på uppsatsens två frågeställningar.

Bakgrunden börjar med att ta upp den svenska elmarknadens historia där Vattenfall har varit den dominerande aktören. Elmarknaden är sedan 1996 avreglerad, vilket innebar att elhandelssidan och produktionssidan är utsatt för konkurrens. Elmarknaden präglas av tre stora elhandelsföretag som har ungefär hälften av marknaden. De andra elhandelsföretagen måste nyttja strategier för att konkurrera mot de stora elhandelsföretagen samtidigt som konkurrensen möjligen är orättvis. Uppsatsens frågeställningar är: Hur ser Konkurrensvillkoren ut på elmarknaden? Vad har de olika elhandelsföretagen för konkurrensstrategier? Hur använder elhandelsföretagen sina konkurrensstrategier för att bemöta andra elhandelsföretag? Syftet är att jämföra likheter och skillnader mellan elhandelsföretagens strategier för att försöka förstå och diskutera vad detta beror på.

I den här uppsatsen behandlas om svensk rätt strider mot EU-rätten vid kommunala fastighetsöverlåtelser. I första delen av uppsatsen görs en översiktlig utredning av EU:s omfattande reglering kring statligt stöd och hur brett EU:s statsstödsregler tolkas. Sverige saknar i princip materiella regler kring statsstöd och rättsområdet har fått lite uppmärksamhet i svensk doktrin.I den andra delen av uppsatsen undersöks de allmänna materiella rättsreglerna kring kommunalrätten som kan göras aktuella vid en kommunal fastighetsöverlåtelse. Den delen är inriktad på en översikt av kommunalrätten och hur de offentligrättsliga delarna tillämpas när en kommun agerar som ett privaträttsligt subjekt.En kommunal fastighetsöverlåtelse får nämligen enligt huvudregeln inte innebära att den medför ett statligt stöd till en kommuns avtalspart och heller inte enskilt kommunalt stöd i strid med kommunallagen. EU:s statsstödsbestämmelser reglerar å ena sidan ett förbud mot de flesta offentliga stödåtgärder som påverkar handeln mellan medlemsländerna.

I den här uppsatsen behandlas om svensk rätt strider mot EU-rätten vid kommunala fastighetsöverlåtelser. I första delen av uppsatsen görs en översiktlig utredning av EU:s omfattande reglering kring statligt stöd och hur brett EU:s statsstödsregler tolkas. Sverige saknar i princip materiella regler kring statsstöd och rättsområdet har fått lite uppmärksamhet i svensk doktrin.I den andra delen av uppsatsen undersöks de allmänna materiella rättsreglerna kring kommunalrätten som kan göras aktuella vid en kommunal fastighetsöverlåtelse. Den delen är inriktad på en översikt av kommunalrätten och hur de offentligrättsliga delarna tillämpas när en kommun agerar som ett privaträttsligt subjekt.En kommunal fastighetsöverlåtelse får nämligen enligt huvudregeln inte innebära att den medför ett statligt stöd till en kommuns avtalspart och heller inte enskilt kommunalt stöd i strid med kommunallagen. EU:s statsstödsbestämmelser reglerar å ena sidan ett förbud mot de flesta offentliga stödåtgärder som påverkar handeln mellan medlemsländerna.

Som en konsekvens av globaliseringen leder förändrade Konkurrensvillkor till allt högre krav på dagens organisationer och kompetensen på dess medarbetare. Dessa förändringar har bland annat lett till att färre människor idag vill bli chefer och privat och offentlig sektor hotas av att lida brist på chefskandidater då allt färre människor säger sig vilja göra de uppoffringar som chefskapet innebär.Män har under årtionden dominerat inom de flesta positioner i arbetslivet. Trots att en lika stor andel kvinnor som män idag arbetar, lever dessa traditioner och könsstrukturer till viss mån kvar i moderna företag.Den största delen av alla nyutexaminerade akademiker är idag kvinnor. Många av dessa är till högre grad än män intresserade av att göra karriär. Trots att företagen väntas lida brist på framtida chefskandidater och trots att de flesta som ändå är villiga och utbildade nog till att bli chefer, är kvinnor, tycks det fortfarande vara något som hindrar företagen att rekrytera dessa till toppchefspositionerna.Denna studie belyser de interna faktorer som hindrar svenska företag att rekrytera fler kvinnliga toppchefer.

Ett effektivt transportsystem är ett nödvändigt inslag i ett konkurrenskraftigt näringsliv och är avgörande för den ekonomiska tillväxten i landet. Med dagens hårdare krav på att hålla snävare tidsramar, krävs snabba och punktliga leveranser från leverantörer och producenter till konsumenter. Transportbranschen har inte undkommit det tryck som förändringar i omvärlden skapat såsom den ökade internationaliseringen och sedan något årtionde har den svenska åkerinäringen blivit utsatt för en allt brutalare internationell priskonkurrens. EU och de nyinträdda medlemsländerna utgör ett hot genom att nya Konkurrensvillkor uppstått. Då de utländska åkerierna har en lägre kostnadsbild än de svenska kan de i en allt större grad erbjuda lägre priser än de svenska.