Sök:

Sökresultat:

5 Uppsatser om Konflikthanteringar - Sida 1 av 1

Konflikthantering i förskolan

Vårt syfte med den här studien är att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med konflikter och konflikthantering mellan barn. Intresset för ämnet konflikt började när vi hittade en artikel av Gunilla Granath där hon beskriver konflikter som något positivt. Mer om artikeln återkommer vi till i inledningen. Funderingarna kring ämnet konflikt ökade under vår verksamhetsförlagda tid (VFT) under våra studier på Malmö högskola. Där har vi sett olika typer av Konflikthanteringar från pedagogerna.

Konflikter: ett hot, en möjlighet eller rent av ett hälsotecken

Konflikter är idag ett normalt inslag i våra liv både hemma, på arbetet och på fritiden och anledningarna kan vara många. Vårt förhållande till konflikter är ofta dubbelbottnat. Vi både skyggar för dem och vi dras till dem. Syftet med studien var att belysa konflikt och konfliktsituationer i relation till ledarskap i en kommunal organisation. • Vilken betydelse har ledarskapet i en organisation? • Vilka synsätt och tankegångar har ledare angående konflikt? • Hur hanterar ledarna olika konfliktsituationer? De viktigaste som framkom är att ledarna behöver en förstärkt självkänsla och fortlöpande kunskaper angående konflikter.

Konflikter: ett hot, en möjlighet eller rent av ett hälsotecken

Konflikter är idag ett normalt inslag i våra liv både hemma, på arbetet och på fritiden och anledningarna kan vara många. Vårt förhållande till konflikter är ofta dubbelbottnat. Vi både skyggar för dem och vi dras till dem. Syftet med studien var att belysa konflikt och konfliktsituationer i relation till ledarskap i en kommunal organisation. ? Vilken betydelse har ledarskapet i en organisation? ? Vilka synsätt och tankegångar har ledare angående konflikt? ? Hur hanterar ledarna olika konfliktsituationer? De viktigaste som framkom är att ledarna behöver en förstärkt självkänsla och fortlöpande kunskaper angående konflikter.

Lärares konflikthantering i klassrummet

Undersökningen belyser frågan om hur man som lärare i grundskolans tidigare år, kan hantera konflikter i klassrummet med perspektiven förebyggande, genomförande och uppföljning och med kopplingar till lärarens personliga verktyg, styrdokument samt arbetsmetoder i skolan. I undersökningen har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med sex lärare fördelat lika på tre skolor, där avsikten inte har varit att jämföra skolor, utan att finna exempel på hur man som lärare går tillväga och vad för stöd man finner på sin skola. Huvuddrag i den samlade slutsatsen av undersökningen är att lärare verkar arbeta i stor utsträckning med förebyggande konflikthantering genom värdegrundsarbete i olika former som veckosamtal, temadagar och temaveckor ? ofta med koppling till likabehandlingsplanen. De metoder som finns etablerade på skolorna (SET, Olweusprogrammet, KOMET) används enligt lärarna i huvudsak som förebyggande aktiviteter i grupper genom samtal och övningar. I direkta Konflikthanteringar nämner lärarna att de arbetar utifrån sina erfarenheter, även om man har någon metod på skolan, d.v.s. att man lär sig konflikthantering genom erfarenhet.

Konflikten & konsulten : En studie om konflikthanteringsprocessen

Syfte och frågeställningUppsatsens syfte är att utifrån ett organisationskonsultperspektiv undersöka konflikthanteringsprocessen för två fallbeskrivningar. Uppsatsen besvarar vilka steg organisationskonsulternas konflikthanteringsprocess består av och vad de respektive stegen innehåller. Metod och teoretiskt perspektiv Uppsatsens metod bygger på kvalitativa intervjuer där respektive organisationskonsult presenterar hur han/hon väljer att hantera de beskrivna konflikterna. Konsulternas svar analyseras sedan utifrån ett systemteoretiskt perspektiv. ResultatOrganisationskonsulternas övergripande uppdrag beskrivs som att förflytta de konfliktinblandade från ett nuläge till önskeläge. Fem stycken övergripande processteg identifieras.  Stegen är generella för studien då de är gemensamma oavsett informant och oavsett fallbeskrivning. Det första steget benämns definiera uppdrag och inbegriper att konsulten skapar sig en övergripande bild av konflikten och organisationen samt enas med uppdragsgivaren om uppdragets syfte och mål. Andra steget benämns definiera relation och handlar om att konsulten säkerställer en förståelse hos de inblandade om hur han/hon tänker arbeta och vad detta innebär för de inblandade i konflikthanteringen.