Syftet med uppsatsen är att söka utröna huruvida etnicitet kan försvåra införandet av de villkorade flerpartival som är ett resultat av politisk Konditionalitet. Inledningsvis genomförs en presentation av de teoretiska ramverk som omger den politiska Konditionaliteten samt valbeteende i förhållande till politiserad etnicitet, och därefter söker jag applicera dessa på Zimbabwe och Kenya. Syftet är att avgöra huruvida det föreligger någon markant skillnad mellan länderna gällande den politiserade etnicitetens påverkan på de, medelst politisk Konditionalitet, villkorade representativa flerpartivalen. Metoden är empirisk utifrån sekundärlitteratur, men i förlängningen även komparativ. En diskussionsdel, vari valen i förhållande till de teoretiska ramverken problematiseras, leder fram till slutsatsen att politiserad etnicitet kan få negativa konsekvenser för villkorade val om det finns en etnisk grupp som är i synnerlig majoritet..

Since the end of the Cold War, foreign aid donors have been using political conditionality to promote human rights, democracy and good governance in recipient countries. This phenomenon has been analyzed and criticized, but mainly from a strictly empirical point of view. In this paper, the legitimacy of political conditionality is analyzed through a normative perspective based on the extrinsic value of efficiency. If the political conditions don?t result in a democratic development, including respect of human rights and good governance, they can not be justified.With at theoretical focus on the donors, based on the unequal relationship between donor and recipient, I am examining the donors? possibility and supposed will to use political conditions in development cooperation.

Under perioden 1990-2000 har Ghana och Ugandas demokratiutveckling väsentligen skilt sig åt. Trots att de båda länderna delar många egenskaper och förutsättningar har Ghana demokratiserats medan Ugandas utveckling stannat vid ett enpartistyre.Denna uppsats tar sin ansatts i teorier kring vad som skapar goda förutsättningar för en positiv demokratisk utveckling. Enligt Gordon White rör dessa socioekonomisk utveckling, det civila samhället, det politiska samhället, politiska institutioner samt det internationella klimatet.Syftet är således att genom en komparativ fåfallstudie finna förklaringar till varför Ghana och Uganda utvecklats olika, samt att utröna vilken roll bistånd och Konditionalitet kan spela i en demokratiseringsprocess. Särskild fokus har legat på EU:s omfattande biståndsprogram i de båda länderna och hur dessa har inverkat de faktorer som utgör grunden för teorin.Genom att utifrån denna metodologi analysera de båda fallen, visar undersökningen att den skilda utvecklingen delvis kan förklaras utifrån hur externa aktörer har använt sig av bistånd och politisk Konditionalitet i sin biståndspolitik. Dock existerar även andra viktiga förklaringsfaktorer, främst i Uganda, där den komplicerade etniska sammansättningen och ekonomisk snedfördelning försvårat en vidare demokratisering av landet..

Good governance-begreppet introducerades av Världsbanken på slutet av 1980-talet som riktlinjer för hur en stat på bästa sätt skall organiseras och styras för att nå ekonomisk utveckling. Good governance-idealen innefattar bland annat öppenhet, transparens, rättsäkerhet och effektivitet, som sägs uppnås genom åtgärder som liberalisering och decentralisering. Banken har använt sig av Konditionalitet då de ställt krav på anpassning till good governance till de länder som ansökt om utvecklingslån. Tidigare har good governance-kriterierna setts som absolut goda och tillämpbara i alla länder, i enlighet med ett best practice-synsätt. Många har kritiserat denna tillsynes förenklade världssyn och hävdat att agendan är alltför ambitiös och att banken bör ta hänsyn till mottagarländernas specifika kontexter för att nå bästa resultat.

?How does the Turkish debate appear concerning the EU-discourse in relation to political conditionality? Is Turkey accepting the demands that are being made?? These questions are answered in this thesis through a qualitative document analysis of the debate concerning EU as it is in Turkish newspapers and statements made by Turkish political representatives. The debate is used to describe the association?s process in a candidate country through investigating how the process and the relationship between EU and Turkey are discussed within the country. The national debate is then used to compare with the accession process for the Central and Eastern European countries based on conditionality to discover if Turkey is different from other candidate countries and if so explain why.

Bachelor essay in political science by Marie Åberg, autumn 2011. ?Harm or benefit? A critical view of the theoretical grounds of the international development aid?. Supervisor: Professor Mats Lindberg. The first of the dual purpose of this essay is to present international aid policy ideas and the theoretical grounds of international development aid.