Vi ska i uppsatsen angripa problemet med gränsöverskridande Koncernbidrag. Syftet med uppsatsen är att utreda när reglerna om Koncernbidrag och koncernavdrag är tillämpliga, såväl mellan svenska bolag, som mellan svenska och europeiska bolag (gränsöverskridande Koncernbidrag). Det kan få stora skattemässiga konsekvenser om bolagen har möjlighet till gränsöverskridande resultatutjämning. Vi ska utreda rättsläget och ge en bild av gällande rätt på Koncernbidragsområdet och koncernavdragsområdet. Vårt mål är att granska huruvida reglerna om koncernavdrag i 35a kap.

Koncernbidrag är en transaktion som syftar till att genom vinstöverföring mellan bolag i en koncern jämna ut förluster och därmed minska koncernens totala skatt. Redovisning av Koncernbidrag i Sverige saknar direkt reglering, utan har utlämnats till praxis och rekommendationer, som visar sig vara oeniga om huruvida Koncernbidrag ska redovisas över resultaträkningen eller direkt i balansräkningen. Från och med 2005 ska alla börsnoterade bolag, i enlighet med EU-lagstiftningen, upprätta sina koncernredovisningar enligt International Accounting Standards Board:s föreskrifter. Studien visade hur övergången till redovisning enligt IASB:s regler har påverkat de noterade bolagen i deras redovisning av Koncernbidrag genom att utreda om IASB har några uttalade regler för hur Koncernbidrag ska redovisas, till vilken kategori i redovisningen Koncernbidrag kan hänföras, om standard saknas eller om de enligt IASB inte ska ingå i redovisningen överhuvudtaget?Syftet var att kartlägga vilken historisk utveckling regleringen av Koncernbidragsredovisning har genomgått, vilken redovisningspraxis som finns och hur den förhåller sig till svenska och internationella regler.

Vad gäller reglerna om tidigare års underskott utgör Koncernbidragsspärren en spärregel till den annars gällande huvudregeln att tidigare års förluster får kvittas mot framtida vinster. Koncernbidragsspärren inträder vid ägarförändringar och innebär förenklat att ett underskottsföretag är förhindrat att, under en period om fem år, kvitta kvarstående underskott mot Koncernbidrag som underskottsföretaget mottar från företag som inte ingick i koncernen före ägarförändringen (nya företag). Underskott som uppkommer efter ägarförändringen får dock kvittas mot Koncernbidrag från nya företag.Uppsatsen syftar till att analysera och granska reglerna om Koncernbidragsspärren ur ett företagsperspektiv, vilket innebär att uppsatsen ser till reglernas bakomliggande syfte och till hur reglerna fungerar vid en praktisk tillämpning. Uppsatsen har ett särskilt fokus kring i vilken turordning Koncernbidrag ska beaktas vid avräkning mot befintliga underskott när ett underskottsföretag mottar Koncernbidrag både från gamla och nya företag i en koncern. I RÅ 2008 ref.

Bakgrund och problem: De senaste åren har det debatterats flitigt kring friskolor. Senaste inslaget i debatten, vilket främst diskuterades i samband med valet 2010, har främst handlat om det faktum att friskolor drivs som aktiebolag vilket möjliggör för dem att gå med vinst som de därefter fritt kan disponera. Debatten som varit är dock starkt påverkad av politiska värderingar samt etik och moral och inslagen av ekonomiska fakta är få. Sammanställningar över friskolebolagens externa redovisning, bland annat hur de lämnar utdelningar alternativt Koncernbidrag, saknas varav det är svårt att få en objektiv bild av situation bakom debatten.Syfte: Att göra en objektiv sammanställning över i vilken utsträckning utdelningar och Koncernbidrag förekommer inom Sveriges mest omdebatterade utbildningskoncerner samt hur redovisningen av dessa ser ut.Avgränsningar: Uppsatsen har granskat moderbolag samt de dotterbolag som bedriver utbildningsverksamhet inom Sveriges fem mest omdebatterade utbildningskoncerner. Sammanställningen rör de valda bolagens tre senaste årsredovisningar räknat från årsslutet 2009.Metod: Detta är en deskriptiv studie varav fokus varit på det empiriska materialet.

EG-domstolens avgörande i det sk Marks & Spencer-målet har belyst frågan kring EG-rättens förbud mot hinder för etableringsfriheten i allmänhet, och problemet kring gränsöverskridande förlustöverföringar i synnerhet. Domen, och det i EG-domstolen efterföljande anhängiggjorda målet Oy Esab, har resulterat i en omfattande diskussion i ämnet. Marks & Spencer-domen har träffat i skärningspunkten mellan två motstående intressen - EU:s mål att uppnå en fri inre marknad och medlemsstaternas intresse att bevaka sina skattebaser. Skatteområdet ligger egentligen utanför EU:s behörighetsområde, men medlemsstaterna måste likväl iaktta gemenskapsrätten vid utövandet av denna behörighet. De nämnda målen kommer med all säkerhet att innebära förändringar av de svenska Koncernbidragsreglerna, vilka i sin nuvarande utformning utesluter gränsöverskridande Koncernbidrag..

Ekonomiska nackdelar som uppstår till följd av att en verksamhet bedrivs genom flera självständiga dotterbolag istället för under ett bolag med flera driftställen avhjälps normalt med lagregler om Koncernbidrag. Dessa regler är emellertid endast tillämplig på nationella koncerner, dvs. koncerner där samtliga bolag har säte i ett och samma land. Problem uppstår emellertid när de olika dotterbolagen är belägna i olika länder. Denna uppsats behandlar problematiken kring gränsöverskridande förlustutjämningar inom EU.

En underprisöverlåtelse av en tillgång mellan två koncernbolag kan omfattas av tvåolika lagstiftningar. Den ena lagstiftningen utgörs av reglerna om vinstöverföringar, innefattande reglerna om öppna Koncernbidrag i 2 § 3 mom SIL och reglerna om dolda vinstöverföringar. Den andra lagstiftningen utgörs av uttagsbeskattningsreglerna i 22 § anv p 1 a KL och omstruktureringsreglerna i UPL. Eftersom dessa två lagstiftningar i vissa fall föreskriver olika rättsföljder föreligger det i dessa situationer en regelkonkurrens. Hur denna regelkonkurrens skall lösas är inte klart.

Uppsatsen behandlar de regler som finns runt ägarförändringar i underskottsföretag i 40 kap. inkomstskattelagen (1999:1229, IL). Reglerna fastställer vad som händer när ett underskottsföretag byter ägare och förhindrar att underskottsföretagens underskott missbrukas.När ett företag går med förlust kan underskott sparas tills företaget går med vinst. Det gör att underskottsföretag, företag med sparade underskott, är attraktiva för vinstgivande företag. Vinstgivande företag kan genom Koncernbidrag flytta sin vinst till underskottsföretag och på så vis undvika ett vinstresultat och därigenom undvika skatt.

By means of group contributions the legislator has made it easier for company groups to transfer profits from a parent company to a subsidiary. A parent company can choose to reconstruct by acquire a company, create a subsidiary or perform a partial fission. The choice can affect the possibility for a parent company to perform a group contribution with deduction right.The parent company has to own more than 90 percent of the subsidiary?s shares for a whole taxation year or since the subsidiary began to carry out any economic activity in order to perform group contributions with deduction right. If a subsidiary is acquired, it has to be owned for a whole taxation year before group contributions with deduction right can be made, unless the acquired company never has carried out any economic activity before.

Magisteruppsatsen belyser de svenska reglerna avseende gränsöverskridande för-lustutjämningstransaktioner från ett gemenskapsrättsligt perspektiv. Fokus ligger på utjämningsmöjligheter då förlusten i ett utländskt dotterbolag är slutlig. Det är osäkert vilka grunder som rättfärdigar avdrag. I uppsatsen analyseras därför fyra Regeringsrättsmål i ljuset av den Europeiska gemenskapens domstols domar i Marks & Spencer-fallet och i Oy AA-fallet. Finansdepartementet lämnade förslag på ändrade regler för avdragsrätt vid förlustutjämningstransaktioner mellan kon-cernbolag den 22 september 2009.

EG-domstolens domar C-446/03 Marks & Spencer och C-231/05 Oy AA låg till grund för omfattande debatter i Sverige huruvida de svenska Koncernbidragsreglerna behövde ändras så att de möjliggjorde Koncernbidrag även till utländska skattskyldiga under vissa förutsättningar. Regeringen meddelade dock i budgetpropositionen för 2008 att inga justeringar behövdes. I mars 2009 avkunnade Regeringsrätten 10 mål som alla handlade om möjligheten till gränsöverskridande Koncernbidrag. Domarna innebar i korthet att avdrag medges då ett svenskt moderbolag ger ett förlusttäckningsbidrag till ett dotterbolag inom EES där förlusten är slutgiltig i form av exempelvis likvidation. Som en följd av Koncernbidragsdomarna har Finansdepartementet i september 2009 gett ut ett lagförslag där gränsöverskridande förlustutjämning möjliggörs genom så kallat koncernavdrag.

I ett alltmer internationaliserat samhälle är företagens betydelse såsom globala aktörer viktig och företagen organiserar sig därför i koncerner med bolag verksamma i flera länder. Koncernen som helhet utgör dock inget skattesubjekt, men för att uppnå neutralitet mellan val av företagsform har lagstiftaren valt att under vissa förutsättningar tillåta resultatutjämning mellan koncernens bolag. Koncernbidrag enligt 35 kap IL tillerkänns dock endast företag där mottagaren av bidraget är skattskyldigt för sin verksamhet i Sverige. Sverige måste dock som medlemsland i EU efterleva EU-rättens fördragsstadgade krav på fri rörlighet och etableringsfrihet. EU domstolen har i flera rättsfall underkänt medlemsländernas lagstiftning angående gränsöverskridande förlustutjämning såsom oförenlig med EU-rätten.

Sammanfattning Regeringsrätten fastslog, genom ett antal rättsfall avkunnade i mars 2009, att de svenska Koncernbidragsreglerna inte till fullo var förenliga med etableringsfriheten inom EU. Detta eftersom det sedan Europeiska Unionens Domstols (EUD) avgörande i målet C-446/03 Marks & Spencer har stått klart att det inte är förenligt med etableringsfriheten att neka avdrag i de fall där det utländska dotterbolagets förluster är slutliga och det inte finns någon möjlighet att förlusterna skulle kunna komma att beaktas i dotterbolagets hemviststat. Med anledning av Regeringsrättens avgöranden inleddes ett lagstiftningsarbete med syfte att tillgodose etableringsfriheten vid gränsöverskridande förlustutjämningssituationer vilket utmynnade i 35a kapitlet inkomstskattelagen (1999:1229). Kapitlet har dock kritiserats för att det i flertalet situationer är mycket svårt att åtnjuta avdragsrätt då flera kriterier måste vara uppfyllda samt att avdragsrätten är beloppsbegränsad. Uppsatsens syfte är att analysera ifall 35a kapitlet inkomstskattelagen (1999:1229) medger tillräckligt långtgående möjligheter för moderbolag att tillgodoräkna sig förluster i utländska dotterbolag för att reglerna inte kommer anses strida mot etableringsfriheten vid en eventuell prövning av EUD.De krav för avdragsrätt som kapitlet uppställer har var och en analyserats genom en restriktionsanalys eftersom EUD vanligtvis gör en restriktionsanalys i de fall då det är ursprungsstatens lagstiftning som uppställer ett hinder mot att utöva etableringsfriheten.

Den svenska Koncernbidragsrätten har under de senaste åren kommit att utvecklas till att i allt större utsträckning innefatta utländska förhållanden. Den svenske lagstiftaren har dock visat sig motvillig till att ta steget mot att generellt godta resultatutjämning över gränserna. Efter avgörandet i Marks & Spencer uppkom frågan om Sverige ändå skulle tvingas till en sådan utvidgning. Detta kan jämföras med det nyligen avgjorda Oy AA som kan ses som ett tecken på att det svenska Koncernbidraget har en säker position. Frågan är dock mycket komplex och det är långt ifrån självklart hur rättsläget skall tolkas.

Syftet med studien är att reda på hur fritidspedagoger upplever datorspelande på fritidshemmet och deras uppfattningar av hur datorspelande kan bidra till lärande i relation till verksamhetens uppdrag med fokus på en meningsfull fritid. Vår forskningsbakgrund behandlar lärande i datorspel och uppfattningar kring datorspel i skolan och kommer att bearbetas tillsammans med resultatet från vår kvalitativa intervjustudie.Vi utgår ifrån den fenomenologiska livsvärldsteorin där vi studerar uppfattningar och erfarenheter kring fenomenet datorspelande. Vi intervjuar ett antal fritidspedagoger och får ta del av deras erfarenheter och upplevelser av datorspelande.I intervjuerna framgår det att fritidspedagogerna, oavsett egen erfarenhet, är positiva till datorspelande som komplement till andra aktiviteter på fritidshemmet, men att många saknar den kunskapen som krävs för att det ska kunna göras med ett pedagogiskt innehåll. De upplever också att barnen lär sig bland annat språk, samarbete, social kompetens och problemlösning genom datorspelande..