Sök:

Sökresultat:

8 Uppsatser om Kompositionsteknik - Sida 1 av 1

Körkomposition : spelrum åt min skapanderöst

I detta sja?lvsta?ndiga arbete tog jag fo?r fo?rsta ga?ngen chansen att a?gna mig a?t komposition fo?r ko?r. Jag iakttog och dokumenterade den initialt kra?vande processen att komma iga?ng, men ocksa? ka?nslan av att det lossnade efter att avgo?rande beslut hade fattats. Detta arbete resulterade i ett folkmusikinspirerat arrangemang och tva? tonsatta dikter av Catharina O?stman.

Att berätta med musik

Denna uppsats handlar om komponerandet av musik till musikdramatik, främst opera. Jag beskriver ett antal Kompositionstekniker som kan användas för att gestalta olika känslor och stämningar i dramats handling. De tekniker som jag har valt att presentera är sådana som jag själv använt i komponerandet av den kammaropera som jag har arbetat med i samband med detta C-arbete. I avsnitten om Kompositionsteknikerna ger jag en kortare redogörelse över varje Kompositionstekniks historia och ger exempel ur min egen kammaropera. Avslutningsvis diskuterar jag konstnärlig frihet i relation till Kompositionstekniker och den musikaliska uttolkningen av olika aspekter i dramat, samt blandningen av olika musikstilar och Kompositionstekniker i kammaroperan..

Elefantisera. En studie i konsten att skriva musik för barn

Denna uppsats har för avsikt att utreda begreppet Just-In-Time (JIT) och dess komponenter för att sedan försöka finna dessa i den svenska lastbilstillverkaren Scanias produktionssystem. Litteratur har bidragit med en definition av JIT som sedan har jämförts med hur Scania arbetar inom produktionen. Empiri har erhållits genom intervjuer med berörd personal samt observationer på plats i Oskarshamn och i Södertälje.För japanerna är inte Just-In-Time-tänket en ny företeelse utan det är något de har arbetat efter en längre tid. Denna uppsats har valt att utgå från Jeffrey K. Likers (2004) definition i The Toyota Way.

Beethovens pianosonat nr 32 i c-moll, op. 111, sats I: en analys i interpretationens tjänst

Syftet med denna undersökning är att studera första satsen ur Beethovens pianosonat nr 32 i c-moll, op. 111, ur ett interpretperspektiv för att därigenom bidra till en fördjupad förståelse av verket. Min huvudsakliga metod är en detaljerad analys av kompositionen för att klargöra min förståelse av verket samt redogöra för de insikter som varit avgörande för min interpretation. Jag undersöker även den biografiska, kulturella och sociala kontext där verket tillkommit. Resultatet visar att en djupare förståelse av verkets struktur och faktur är betydelsefull för att förtjänstfullt kunna interpretera verket: vikten av den fixerade ordningen av de tre förminskade septimackorden, submediantens funktion som utökad dominant samt hur huvudtemats motiv fylls med karaktärsmässigt olika uttryck relaterade till artikulation, dynamik, Kompositionsteknik och stämdubbling kan inte underskattas.

Ockeghems kompositionsstil - Att komponera som Johannes Ockeghem

Analys och undersökning av Johannes Ockeghems Kompositionsteknik med bland annat egen komposition som verktyg. Analysen riktar in sig på tonspråk, temabehandling och kompositionsformer i Ockeghems komponerade mässor. Analysen har utförts parallellt med den egna kompositionen som i denna uppsats innefattar ett antal mensuralkanon där stämmorna sjunger i olika tempi. Uppsatsen innefattar även ett ?Övnings-kyrie?, en Kyriesats, en halv Gloriasats och en Sanctussats där alla mässpartier hämtar sitt tema ur den gregorianska mässan ?Orbis Factor?.

Oljudens musik : En revolution i kompositionsteknik?

Noise music is created around sounds not often welcome in a musical context. Since the birth of electronic music in the 1950s a new perspective on composing has emerged. In electronic music, sounds and their timbre are as much important as melody, harmony and rhythm. This composing perspective is not often observed. Therefore I have examined a musical genre that stretches the boundaries of what we consider music, sound, noise, beautiful and terrible.

Musiken som kompositör och regissör : En studie i hur äldre musiktraditioner verkar i nuet

Musiken som kompositör och regissör är en uppsats om hur vi som utövande sångare och kompositörer omedvetet verkar i en tradition som har sina rötter i en Kompositionsteknik och estetik som hade sin storhetstid för tre till fyrahundra år sedan, nämligen affektläran.Som bas för min undersökning ligger min egen komposition, operan ?Post office?, med ettlibretto baserat på Charles Bukowskis roman med samma namn. Operan är komponerad utan att jag hade någon som helst kännedom om affektläran, och jag ställer därför frågan om jagomedvetet har komponerat utifrån en tradition som går tillbaka till 1600- och 1700-talet. Jaghar använt mig av en analysmetod där jag väljer ut vissa stycken ur operan, vilka sedan haranalyserats textligt och musikaliskt utifrån affektlärans tekniker. Jag har även med hjälp av en observation av ett antal sångare, som fått framföra delar av min opera, undersökt om det retoriskt-gestiska agerandet i barockens opera omedvetet kan leva kvar hos dagens sångare.

Analys av en analys : Dag Wiréns "analysmetod" och dess adekvans för andra verk av Wirén

AbstractPer-Henning Olsson: Analys av en analys. Dag Wiréns "analysmetod" och dess adekvans för andra verk av Wirén. - Uppsala: Institutionen för musikvetenskap, 2000. 60 p.I de flesta större dagstidningarna pågick från jultiden 1956 till våren 1957, en debatt om den nya musiken. Den handlade om att det fanns en klyfta mellan tonsättarna och publiken, och huruvida tonsättarna skulle anpassa sig till publiken eller inte.